Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter striden om tiden

Så vill arbetsgivarna styra över din tid

Arbetstiderna är den stora maktfrågan i årets avtalsrörelse. Det kommer att bli en hård strid för de hotell- och restauranganställda, tror HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 14 mars 2017
Så vill arbetsgivarna styra över din tid
Det blir svårare för anställda i hotell- och restaurangbranschen att planera sina liv om Visitas förslag på nya regler för schemaändringar blir verklighet. Foto: Sandro Di Carlo/Colourbox, Anna-Lena Lundqvist

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större möjlighet att styra när personalen ska jobba. Facket vill att de anställda ska få bättre möjligheter att planera sina liv.
– Det här är en stor maktfråga och det kommer att bli strid om arbetstiderna. Man kan faktiskt säga att det redan är det, säger Per Persson, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.

Om ”Striden om tiden”

Striden om tiden kan vara det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Hotellrevyn har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För HRF:s medlemmar handlar striden om schemaläggning, flexibilitet och rätten att planera sina liv.

Här är tidningarna som är med. Följ länkarna för att läsa deras artiklar.

Enligt Per Persson är arbetstiderna, kanske framför allt frågan om schemaläggning, många gånger viktigare än lönen för dem som jobbar i hotell- och restaurangbranschen.
– Har man ett jobb med taskiga arbetstider och dåligt schema så är det inte ovanligt att folk slutar, även om de får bättre lön.

I dag får arbetsgivarna ändra de anställdas scheman om det krävs för att verksamheten ska fungera. I så fall måste personalen bli informerad senast fjorton dagar i förväg. Men nu vill arbetsgivarorganisationen Visita ändra på det. I avtalsförhandlingarna kräver man för första gången att det bara ska behövas sju dagars framförhållning för att ändra i schemat. Enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering handlar det om att gästerna kräver mer flexibilitet i dag.
– Vår näring har behov av att ha öppet när gästerna finns. Därför krävs det flexibilitet, besöksnäringen lever av det, sade hon när Visita presenterade sina avtalskrav.

Arbetstidskraven

Det här vill HRF:

  • All arbetstid under beräkningsperioden ska vara schemalagd.
  • Minst varannan vecka ska lediga dagar omfatta fredag-lördag eller lördag-söndag.

Det här vill Visita:

  • Innan arbetsgivaren fastställer eller ändrar schema ska samråd ske med berörda anställda. Samråd ska ske senast sju dagar innan det börjar att gälla, om inte annat överenskommits.
  • Vid arbetstagarens egen uppsägning har arbetsgivaren rätt att förändra schemat för hela perioden. Vid eventuellt underskott av timmar vid anställningens slut har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på slutlön.

HRF och avtalssekreterare Per Persson är helt emot förslaget.
– För våra medlemmar skulle det innebära en katastrof privat. Det går inte att bestämma vilka tider barnen ska vara på dagis eller planera att träffa släkten. För att gardera sig måste man offra semesterdagar, oavsett om man ska vara ledig eller inte, och det kan arbetsgivaren utnyttja.

Hotellreceptionisten Mia Larson i Visby har jobbat i branschen sedan 1970-talet. Hon ser med oro hur kraven på flexibilitet ökar – på bekostnad av personalens trygghet.
– Ja, det är till exempel mer deltider och krav på korta inställelsetider nu. Det blir osäkrare för oss som jobbar när arbetsgivarna inte vill schemalägga i onödan utan vill att alla ska vara flexibla, säger hon.

Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.Mia Larson, hotellreceptionist.

Hon tycker att Visitas förslag om schemaändringar med sju dagars framförhållning är riktigt dåligt.
– För mig fungerar det ganska bra med fjorton dagar för att kunna planera mitt liv. Med kortare framförhållning så skulle jag inte kunna boka upp något, som att gå till tandläkaren till exempel. Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.

HRF och Visitas förhandlare har nu mötts regelbundet sedan avtalskraven överlämnades. Enligt Per Persson står de väldigt långt ifrån varandra, särskilt när det gäller arbetstiderna.
– I år har det blivit ännu mer av en maktfråga, och det är första gången de lägger ett yrkande på att det ska räcka med varsel sju dagar före en schemaändring.  För dem är det viktigt att företagen ska kunna bemanna precis hur de vill, det återkommer i flera yrkanden. Det handlar om att kräva ut så mycket som möjligt av varje arbetad timme, säger han.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.