Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

Visita: ”Vi har olika uppfattningar”

Arbetsgivarna i Visita vill ha större andel pott och att ingångslönerna hålls nere. Det står klart efter att parterna växlat avtalsyrkanden i går.

Publicerad 4 februari 2020
Visita: ”Vi har olika uppfattningar”
Jonas Siljhammar, vd för Visita. Foto: Visita

– Besöksnäringen är Sveriges viktigaste motor för jobb och integration. Stora generella löneökningar och snabbt stigande ingångslöner skulle drabba företagens lönsamhet och därmed sysselsättningstillväxten.
Det säger Visitas vd Jonas Siljhammar som kommentar till Hotell- och restaurangfackets avtalskrav som överlämnades i går.

HRF kräver bland annat lönehöjningar på 3 procent och 805 kronor som lägsta löneutrymme räknat per heltidsanställd och månad. Facket vill också se ett nytt lönesystem som bygger på yrkeserfarenhet och arbetslivserfarenhet.
– Vi uppfattar en gemensam vilja att förbättra lönebildningen i besöksnäringen, vilket är positivt. Men med tanke på fackets krav på löneökningar är det uppenbart att vi har olika uppfattningar om vägen dit, säger Visitas vd Jonas Siljhammar.

Visitas skriver i ett pressmeddelande att de vill ha en hållbar lönebildning som värnar företag och jobb, och ett sätt att kunna premiera duktiga och erfarna medarbetare. Visita vill också att en större del av löneökningen ska fördelas individuellt.
– Nu måste utrymme skapas för att premiera erfarna och duktiga medarbetare så att fler vill utvecklas och stanna i branschen, säger Jonas Siljhammar.

Ingår i temat: Avtal 2020 33 artiklar

Alla artiklar i temat (30 till)
Arbetslivsakuten ARBETSLEDNING

Chefen vill detaljstyra oss!

Simons chef vill kontrollera allt som personalen gör. Minsta detalj ska chefen lägga sig i, till och med framför gästerna. Simon och hans arbetskamrater har tröttnat, men hur sätter de stopp för chefens kontrollbehov?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
Chefen vill detaljstyra oss!
Illustration: Mattias Käll

”Man vill inte lära chefen hur hen ska leda”

Clara Löfvenhamn.

Clara Löfvenhamn, ledarskapsutvecklare och beteendevetare. Driver Bossbloggen.

– Detaljstyrning är det snabbaste sättet att döda kreativitet, arbetsglädje och engagemang. Ändå är det inte ovanligt.
Det kan finnas olika skäl; press uppifrån, otrygghet eller att chefen är ny i rollen. Det kan vara bra att försöka förstå varför hen har det här beteendet. Vi vill ju vara schysta och hjälpa varandra.
För Simon är det viktigt att stanna upp och tänka: hur påverkar det här mig? Du kanske dubbelkollar dig själv, blir på dåligt humör, eller kanske du inte kan ta hand om dina gäster på ett bra sätt? Kan du vara konkret är det mycket lättare att prata med chefen.

– Att ta snacket kan kännas jobbigt, för man vill inte lära chefen hur hen ska leda. Men ingen chef är perfekt eller fullärd. Dessutom vill personer bli ledda på olika sätt, därför är det viktigt att du är tydlig med dina behov.
Ett bra sätt att inleda samtalet är:
»Jag vet inte om du är medveten om att du gör så här, men när du kontrollerar allt jag gör jobbar jag sämre, jag känner mig otrygg, och har inte kul på jobbet.«

– Antingen säger chefen »oj, förlåt jag hade ingen aning« eller »ja, det är så jag jobbar«. Det kan du inte ta ansvar för. Du kan bara ta ansvar för att det du säger är välmenande och att du säger det i en miljö där chefen kan ta det till sig.

Prata med chefen om vad hen kan göra i stället.

– Det är viktigt med jag-budskapet, att du upplever en sak och hur det påverkar dig. Det kan inte chefen argumentera emot. Om alla andra upplever samma sak är det deras sak att ta upp det.

– Nästa steg är att prata med chefen om vad hen kan göra i stället.
Till exempel att inte ge negativ feedback inför andra, framför allt inte framför gäster.
När man har haft det här pratet är det inte säkert att polletten trillar ner direkt. Ibland måste det marinera lite. Ha tålamod. Kolla – försöker chefen? Om hen gör rätt tala om det, säg »jag såg att du gjorde det här – tack, det uppskattar jag«.

– Om samtalet inte hjälper är det läge att prata med chefens chef, facket eller HR. Om inte heller det hjälper är det kanske dags att fundera på att söka sig vidare? Livet är för kort för att stå ut med dåligt ledarskap. Ingen chef kan göra alla rätt alltid, men kan du må bättre någon annanstans?

Hej Gäst DILAN APAK

”Alltid nervös över att göra fel”

Dilan Apaks konferens slutade med ett kändismöte – eller var det bara en dröm?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
”Alltid nervös över att göra fel”
Dilan Apak är komiker och programledare för ”Helt sant” i Sveriges Radio. Foto: Julia Lindemalm/Sveriges Radio

Hur är du som gäst i branschen?
– På hotell är jag den som frågar om jag får checka ut sent. På restaurang är jag alltid nervös över att göra fel.

 Svarar du alltid ”ja” på frågan om det smakade bra?
– Alltid. Och det är alltid jag som får en glasbit i maten. Jag hatar att ta upp sånt. Jag tänker att antingen är det för att de hatar mig eller för att de är stressade. Då vill man ju inte göra det ännu värre.

Berätta om en upplevelse du minns från branschen!
– Vi hade konferens på Per Gessles hotell i Tylösand och han var där. Vi blev jättefulla och tog bilder med honom. Men på fotona ser han ut som en pappdocka! Så det var ingen som trodde på oss. Det kändes som en dröm.

Nyheter LÖNER

Därför är branschlönerna mer ”jämställda”

Bland arbetare i privat sektor är löneglappet mellan kvinnor och män knappt 10 procent. Men bland hotell- och restaurangbranschens anställda ser det lite annorlunda ut.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Därför är branschlönerna mer ”jämställda”
Helt jämställda är inte branschens löner, men glappet är mindre här än på arbetsmarknaden i stort. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I hotell- och restaurangbranschen skiljer det runt 4 procent mellan kvinnors och mäns löner. Det är stor skillnad mot de 9,7 procent* som finns bland privatanställda arbetare i stort.
– Det har inte nödvändigtvis med jämställdhet att göra. Många arbetsgivare i vår bransch betalar så lite som möjligt till både män och kvinnor. Cirka hälften av våra medlemmar ligger på minimilön. Man kan säga att rättvisan ligger i att alla tjänar lika dåligt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Å andra sidan, säger han, ligger HRF:s minimilöner generellt lite högre än i andra avtal.
– Jag vet inte om det kan ha att göra med att vi avskaffade kvinno- och manslöner i avtal innan det lagstiftades bort. Att vi fick en bättre kompromiss som hänger kvar.

Inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Att så stor andel av de hotell- och restauranganställda går på minimilön kan delvis förklaras av den höga arbetslösheten i branschen.
– Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, det trycker ned lönerna. Men inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Före pandemin var det stor brist på kockar. Men det har inte lett till att den yrkesgruppen har haft starkare löneutveckling än andra.
– Det man kan säga är att det viktigaste för vår bransch är att det finns kollektivavtal som reglerar ett lönegolv. Där kan det vara så att kvinnorna har dragit den stora vinstlotten. Hade lönerna dragits isär hade det troligen missgynnat kvinnor. Det ser man i andra branscher, säger Per Persson.

*Medlingsinstitutets lönestatistik för 2019

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här