Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

De är redo för konflikt

Positiv och taggad stämning, men också lite pirrigt. Så beskriver tre förtroendevalda läget inför Hotell- och restaurangfackets konflikt nästa vecka. Lön och trygghet är frågor som står högt på agendan för branschens anställda.

Publicerad 12 november 2020
De är redo för konflikt
Annica Sjögren, Madeleine Ericson och Simon Karlsson. Foto: Therése A. Svensson, Privat, Anna-Lena Lundqvist

Om fem dagar, den 17 november, bryter konflikt ut om inte Hotell- och restaurangfacket och Visita har enats om ett nytt kollektivavtal.

HRF:s konfliktvarsel

  • Den 17 november. Blockad mot nyanställning, inhyrning, övertid och mertid på hela Visitas område. Strejk på två arbets­platser: Kraftkällan på Forsmarks kärnkraft­verk och Compass Groups personal­restaurang på Scania i Södertälje.
  • Den 19 november. Strejk på ytterligare fyra arbetsplatser: Grand Hotel i Stockholm, Scandic Nord i Helsingborg, Clarion Collection hotel Magasinet i Trelleborg och tre restauranger på Gothia Towers i Göteborg.

Det är framför allt två frågor som fick förhandlingarna att stranda.
Den ena är den låglönesatsning som är en del av LO-samordningen. Den andra stora frågan rör anställningstrygghet, där HRF bland annat vill att deltidsanställda som regelbundet jobbar mycket mertid ska kunna få sin tjänstgöringsgrad justerad. Här kan du läsa mer om det.
Om parterna inte kommer överens inleds blockad mot nyanställning, övertid, mertid och inhyrning på Visitas avtalsområde tisdag den 17 november. Dessutom tas två arbetsplatser ut i strejk på tisdagen och ytterligare fyra på torsdagen.
Vi kollade läget med några av medlemmarna på de berörda arbetsplatserna.

»Det känns som att alla är taggade«

Madeleine Ericson, platsombud Kraftkällan, Forsmarks kärnkraftverk:

Madeleine Ericson. Foto: Privat

Hur känns det?
– Det är mycket som händer hela tiden, man är lite nervös. Ingen av oss här har varit med om det här tidigare, så det känns lite pirrigt.

Hur är stämningen?
– Det känns som om alla är taggade. Det finns en känsla av att ”nu får vi kroka arm och stå upp för det här tillsammans”. Sedan hoppas vi så klart att det inte ska behöva gå så långt.

Hur förbereder ni er?
– Vi har möten nästan hela tiden. Vi går igenom vad som händer om det blir en konflikt, vi förbereder oss både mentalt och rent praktiskt. Pratar ihop oss och organiserar oss. Jag håller tät kontakt med avdelningen och försöker peppa medlemmarna.

Hur har reaktionerna varit från ledningen?
– Bra, än så länge. Vi har haft möte med dem, och de säger att de är här för oss om vi behöver det. Jag hoppas att det fortsätter så.

Vilken fråga tycker du är viktigast i förhandlingarna med Visita?
– Det jag tycker är helt klart viktigast är att få igenom löneökningen. Vi förtjänar att ligga på samma nivå som resten av arbetsmarknaden. En annan viktig fråga för mig är att vi behöver ett bättre skydd mot sexuella trakasserier från gäster. Det borde ligga i allas intresse och vara en självklarhet år 2020 att kämpa mot detta. Man ska känna sig trygg på sin arbetsplats.

»Det här gör vi ju för att alla ska få det bättre«

Simon Karlsson, klubbordförande Gothia Towers, Göteborg:

Simon Karlsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Är ni redo för konflikt?
– Ja det tycker jag ändå med tanke på allt som pågår just nu. Det är inte första gången vi blir uttagna i ett strejkvarsel så förberedelserna och rutin finns redan.

Hur har reaktionerna varit bland dina medlemmar?
– Det är lite blandat. De flesta är positiva och tycker att det är klart att vi ska ha samma löneökningstakt som andra. Sedan finns det de som precis har kommit tillbaka från permittering som känner en viss oro för ekonomin. Men jag tror att det greater good överglänser det. Det här gör vi ju för att alla ska få det bättre.

Vilken är den största frågan för er?
– Trygga anställningar. Det är en ständig fråga, inte minst på restaurangsidan, men även på hotell. Här på Gothia har vi kommit väldigt långt, men vi är inte framme än. Just nu har vi en ledning som tror på tillsvidareanställningar, men det kan ju ändras. Det är bra om vi kan säkra upp det i avtal.

Vilken stridsåtgärd tror du får störst effekt?
– Initialt tror jag att blockaden kommer att ställa till det mest. Vi har många som jobbar mertid och extra vid behov. Arbetsnedläggelsen tror jag kan ge ringar på vattnet. Ett så stort hotell som Gothia som inte kan servera gästerna mat. Men det är främst blockaden som kommer att bränna till.

»Målet är ju inte att strejka utan att få ett avtal«

Annica Sjögren, platsombud Clarion Collection Hotel Magasinet, Trelleborg:

Annica Sjögren. Foto: Therése A. Svensson

Ni är uttagna för strejk den 19 november om det inte blir avtal före dess. Hur känns det?
– Det har varit nära strejk flera gånger. En gång när en tidigare arbetsplats var uttagen löstes det två timmar innan. Så vi får se hur det blir den här gången. Målet är ju inte att strejka utan att få ett avtal.

Hur reagerar medlemmarna?
– De är nyfikna på vad som händer och undrar en hel del. Men vi ska få besök från avdelning Syd och då får de ställa frågor.

Vilken åtgärd blir mest kännbar hos er, strejken eller blockaden?
– Strejken. Blir den av kommer bara två personer att jobba. Blockaden påverkar inte eftersom vi har låg beläggning och inte tar in extrapersonal just nu.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Arbetslivsakuten

Klämd mellan kollegor i skilsmässa!

De är tre som jobbar i köket, Nathalie och ett lite äldre par. Eller före detta par, de håller på att separera. Kollegorna beter sig hyfsat mot Nathalie, men mot varandra är det kylig tystnad eller arga gliringar som gäller. Plus alla långa rökpauser som de tar, en och en. Nathalie vågar knappt öppna munnen av rädsla för att göra saken värre. Vad ska hon göra?

Publicerad 27 januari 2021 Kommentera
Klämd mellan kollegor i skilsmässa!
Illustration: Mattias Käll

Ta makten över situationen, Nathalie!

Nicolas Jacquemot. Foto: Privat

Nicolas Jacquemot, doktor i management och aktuell med boken »Vässa din sociala kompetens«:

– På jobbet möts vanligen två olika sfärer – den yrkesmässiga och den personliga. Vi har en professionell roll som behövs för att utföra jobbet, samtidigt som vi brukar vara personliga kollegor emellan. Men personlig är inte detsamma som privat. Vad som har hänt här är att en tredje sfär – den privata – har invaderat ­jobbet, vilket skapar obehag. Nathalie har hamnat mitt i ett relationsdrama.
– Så hur ska hon göra? Mitt råd är att hon aktivt tar makten över situationen. Till att börja med kan hon fundera över hur hon vill ha det. Är målet att alla tre ska kunna arbeta ihop med färre spänningar? Vill Nathalie få fram att hon inte tänker ta ställning för någondera parten?

– Oavsett vilket kan hon föreslå att de sätter sig ner en stund alla tre och säga något i stil med:
»Jag förstår att ni genomgår en ­jobbig situation just nu, men jag skulle önska att ni kunde hålla en trevlig ton sinsemellan. Som ni förstår känns det lite olustigt för mig att befinna mig mitt i alltsammans.
Jag uppskattar er båda och kommer inte att ta någons parti. Men här i köket skulle det vara bra om vi kunde ha en god atmosfär för arbetets bästa. Hur låter det, tycker ni?«

Om inte paret är de vuxna i rummet är det moget av Nathalie att vara det.

– Att i största mån använda »jag-budskap« är bra eftersom det inte uppfattas som påhopp. Med den här konstruktiva inställningen får hon i bästa fall paret att reflektera och acceptera hennes önskan om arbetsro och trivsel.
Det här är alltså det första steget, ­vilket också innebär att Nathalie övar upp förmågan att hantera svåra samtal.
Om inte paret är »de vuxna i rummet« är det moget av Nathalie att vara det.

– Men det finns så klart en gräns för hur mycket Nathalie bör anstränga sig – hon är ju inte deras terapeut.
Steg två – om inget förbättras efter samtalet – är att Nathalie involverar sin chef och förklarar situationen och hur parets separation inverkar på jobbet och trivseln.

– Nathalie kan också hoppa direkt till detta steg om hon absolut inte vill prata med paret först. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar vilket tydligt inkluderar den psyko­sociala biten.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här