Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”

Avtalsrörelsen är i rullning. Under lokala avtalskonferenser runt om i landet har HRF:s avtalssekreterare Per Persson nu träffat medlemmar för att höra vad de tycker är de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen.

Publicerad 20 november 2019
”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”
Per Persson pratar avtalsrörelse med förtroendevalda i avdelning Syd. Foto: Peter Kroon

Om drygt tre månader ska Hotell- och restaurangfacket lämna sina krav på ett nytt avtal till motparten Visita. Men först ska medlemmarna säga sitt. Därför har förbundets avtalssekreterare Per Persson de senaste veckorna rest runt i landet och träffat förtroendevalda på lokala avtalskonferenser. I avdelning Syd har ett 30-tal HRF:are samlats för att lyssna och bli lyssnade på.
– De här konferenserna har egentligen två syften. Dels att ge de förtroendevalda en bild av hur det ser ut och dels att vi ska få höra deras tankar, säger Per Persson i en fikapaus.

Under dagen har han bland annat pratat om löneglidning, lönebildning, fusk med tjänstepensionen och hur det ser ut med anställningar i branschen. Deltagarna skjuter in frågor och berättar om sina egna erfarenheter.

Marie Lundahl. Foto: Peter Kroon

Marie Lundahl, kallskänka på Fazer i Helsingborg, tycker att hon lärt sig mycket, framför allt om hur olika behoven ser ut för anställda i olika delar av branschen.
– Det känns svårt. Alla har olika situationer. Till exempel är ob ingen fråga för min del, eftersom jag arbetar dagtid måndag till fredag. Men för andra är det jätteviktigt, säger hon.

Mikael Björnmarker. Foto: Peter Kroon

Mikael Björnmarker, receptionist på Elite Hotels i Malmö, tycker att han har fått mer förståelse för avtalsfrågorna.
– Jag är ganska ny som förtroendevald, så detta är min första avtalsrörelse. Jag tycker att det är jätteintressant och lärorikt, jag har fått en väldigt bra bild av läget. Men det är mycket, jag kommer nog att få bearbeta det här när jag kommer hem.

Fakta: Viktiga datum i avtalsrörelsen

  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Deltagarna får också välja områden som de skulle vilja att förbundet prioriterade i avtalsrörelsen. Det är en bra övning, säger avtalssekreterare Per Persson.
– Det är bra att de får fundera över hur man ska prioritera viktiga frågor. Och det ger oss en bra bild av vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga.

Per Persson påminner deltagarna om att fredag den 22 november är sista dagen att lämna in ändringsförslag, eller motioner.
– Nu är det sista minuten, sedan är det slut, säger han.

På torsdag hålls också den åttonde och sista lokala avtalskonferensen i Umeå. Per Persson är nöjd med konferenserna hittills.
– Vi har haft jättebra diskussioner. Det är väldigt roligt att träffa medlemmar så här.

Ingår i temat: Avtal 2020 33 artiklar

Alla artiklar i temat (30 till)
Arbetslivsakuten ARBETSLEDNING

Chefen vill detaljstyra oss!

Simons chef vill kontrollera allt som personalen gör. Minsta detalj ska chefen lägga sig i, till och med framför gästerna. Simon och hans arbetskamrater har tröttnat, men hur sätter de stopp för chefens kontrollbehov?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
Chefen vill detaljstyra oss!
Illustration: Mattias Käll

”Man vill inte lära chefen hur hen ska leda”

Clara Löfvenhamn.

Clara Löfvenhamn, ledarskapsutvecklare och beteendevetare. Driver Bossbloggen.

– Detaljstyrning är det snabbaste sättet att döda kreativitet, arbetsglädje och engagemang. Ändå är det inte ovanligt.
Det kan finnas olika skäl; press uppifrån, otrygghet eller att chefen är ny i rollen. Det kan vara bra att försöka förstå varför hen har det här beteendet. Vi vill ju vara schysta och hjälpa varandra.
För Simon är det viktigt att stanna upp och tänka: hur påverkar det här mig? Du kanske dubbelkollar dig själv, blir på dåligt humör, eller kanske du inte kan ta hand om dina gäster på ett bra sätt? Kan du vara konkret är det mycket lättare att prata med chefen.

– Att ta snacket kan kännas jobbigt, för man vill inte lära chefen hur hen ska leda. Men ingen chef är perfekt eller fullärd. Dessutom vill personer bli ledda på olika sätt, därför är det viktigt att du är tydlig med dina behov.
Ett bra sätt att inleda samtalet är:
»Jag vet inte om du är medveten om att du gör så här, men när du kontrollerar allt jag gör jobbar jag sämre, jag känner mig otrygg, och har inte kul på jobbet.«

– Antingen säger chefen »oj, förlåt jag hade ingen aning« eller »ja, det är så jag jobbar«. Det kan du inte ta ansvar för. Du kan bara ta ansvar för att det du säger är välmenande och att du säger det i en miljö där chefen kan ta det till sig.

Prata med chefen om vad hen kan göra i stället.

– Det är viktigt med jag-budskapet, att du upplever en sak och hur det påverkar dig. Det kan inte chefen argumentera emot. Om alla andra upplever samma sak är det deras sak att ta upp det.

– Nästa steg är att prata med chefen om vad hen kan göra i stället.
Till exempel att inte ge negativ feedback inför andra, framför allt inte framför gäster.
När man har haft det här pratet är det inte säkert att polletten trillar ner direkt. Ibland måste det marinera lite. Ha tålamod. Kolla – försöker chefen? Om hen gör rätt tala om det, säg »jag såg att du gjorde det här – tack, det uppskattar jag«.

– Om samtalet inte hjälper är det läge att prata med chefens chef, facket eller HR. Om inte heller det hjälper är det kanske dags att fundera på att söka sig vidare? Livet är för kort för att stå ut med dåligt ledarskap. Ingen chef kan göra alla rätt alltid, men kan du må bättre någon annanstans?

Hej Gäst DILAN APAK

”Alltid nervös över att göra fel”

Dilan Apaks konferens slutade med ett kändismöte – eller var det bara en dröm?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
”Alltid nervös över att göra fel”
Dilan Apak är komiker och programledare för ”Helt sant” i Sveriges Radio. Foto: Julia Lindemalm/Sveriges Radio

Hur är du som gäst i branschen?
– På hotell är jag den som frågar om jag får checka ut sent. På restaurang är jag alltid nervös över att göra fel.

 Svarar du alltid ”ja” på frågan om det smakade bra?
– Alltid. Och det är alltid jag som får en glasbit i maten. Jag hatar att ta upp sånt. Jag tänker att antingen är det för att de hatar mig eller för att de är stressade. Då vill man ju inte göra det ännu värre.

Berätta om en upplevelse du minns från branschen!
– Vi hade konferens på Per Gessles hotell i Tylösand och han var där. Vi blev jättefulla och tog bilder med honom. Men på fotona ser han ut som en pappdocka! Så det var ingen som trodde på oss. Det kändes som en dröm.

Nyheter LÖNER

Därför är branschlönerna mer ”jämställda”

Bland arbetare i privat sektor är löneglappet mellan kvinnor och män knappt 10 procent. Men bland hotell- och restaurangbranschens anställda ser det lite annorlunda ut.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Därför är branschlönerna mer ”jämställda”
Helt jämställda är inte branschens löner, men glappet är mindre här än på arbetsmarknaden i stort. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I hotell- och restaurangbranschen skiljer det runt 4 procent mellan kvinnors och mäns löner. Det är stor skillnad mot de 9,7 procent* som finns bland privatanställda arbetare i stort.
– Det har inte nödvändigtvis med jämställdhet att göra. Många arbetsgivare i vår bransch betalar så lite som möjligt till både män och kvinnor. Cirka hälften av våra medlemmar ligger på minimilön. Man kan säga att rättvisan ligger i att alla tjänar lika dåligt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Å andra sidan, säger han, ligger HRF:s minimilöner generellt lite högre än i andra avtal.
– Jag vet inte om det kan ha att göra med att vi avskaffade kvinno- och manslöner i avtal innan det lagstiftades bort. Att vi fick en bättre kompromiss som hänger kvar.

Inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Att så stor andel av de hotell- och restauranganställda går på minimilön kan delvis förklaras av den höga arbetslösheten i branschen.
– Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, det trycker ned lönerna. Men inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Före pandemin var det stor brist på kockar. Men det har inte lett till att den yrkesgruppen har haft starkare löneutveckling än andra.
– Det man kan säga är att det viktigaste för vår bransch är att det finns kollektivavtal som reglerar ett lönegolv. Där kan det vara så att kvinnorna har dragit den stora vinstlotten. Hade lönerna dragits isär hade det troligen missgynnat kvinnor. Det ser man i andra branscher, säger Per Persson.

*Medlingsinstitutets lönestatistik för 2019

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här