Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag undrar hur långt i förväg man kan kräva att få reda på när obligatoriska möten ska hållas? Det handlar om möten som ligger utanför arbetstid. Exempelvis var ett möte för min arbetsgrupp bestämt till söndag eftermiddag. Kallelsen kom med två veckors framförhållning. Kollektivavtal med HRF finns.
Svar:Det finns egentligen ingen varselgräns eller tidsgräns för obligatoriska personalmöten utan de bestäms oftast av arbetsgivaren. Hur personalmöten förläggs beror på hur verksamheten ser ut.
Obligatoriska schemalagda personalmöten ska arbetsgivaren varsla om senast två veckor i förväg. När det gäller personal som blir inkallade utanför ordinarie arbetstid, alltså på övertid, så ska arbetsgivaren lämna besked snarast möjligt.
Vissa arbetsplatser har regelbundna personalmöten, månadsvis eller veckovis. På sådana arbetsplatser har personalen kännedom om personalmöten i god tid före eftersom de ligger på fasta och återkommande tider.
Är ni fler på arbetsplatsen som har synpunkter på tidpunkten för personalmöten så tycker jag att ni ska ta den diskussionen med er arbetsgivare. Finns det en klubb eller lokalt fackligt ombud på arbetsplatsen så kan ni driva frågan genom klubben eller platsombudet.
Fråga:Vår arbetsplats är bemannad dygnet runt. När kontorspersonalen har gått hem för dagen har min avdelning ansvar för att ta emot sjukskrivningar. Arbetsgivaren vill att vi frågar om orsaken till sjukskrivningen. Ska en anställd verkligen få den frågan av någon som inte jobbar på personalavdelningen och som inte är tjänsteman?
Svar:Det är inte okej att behöva göra sjukanmälningar till sina arbetskamrater. I kollektivavtalet står det uttryckligen att den anställde omgående ska anmäla sin sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Den anställde ska även meddela arbetsgivaren när hen avser att återgå i arbete. Beskedet ska lämnas senast dagen före återgång.
Fråga:En anställd blev uppkallad till chefen för en händelse som hände för cirka fyra veckor sedan. Den anställde får skriva på ett papper om en erinran, typ. Är detta okej, så långt i efterhand? Chefen har inte hört den anställdes version, utan går på hörsägen från andra kollegor. Får det gå till så?
Svar:En erinran är egentligen en tillsägelse eller uppmaning om förändring hos den anställde. Den kan vara skriftlig eller muntlig och är nästan alltid ensidigt utfärdad av arbetsgivaren. Det finns således inget regelverk, utan erinran utfärdas godtyckligt av arbetsgivaren för att förmå den anställde att ändra sitt beteende.
Det saknar också betydelse om den anställde skriver under en erinran eller inte, då det endast visar att man tagit del av den.
Man ska skilja på erinran och skriftlig varning. En varning i form av bestraffning eller en disciplinär åtgärd kan vara ett ingrepp i den enskildes anställningsavtal och kan få konsekvenser för anställningen.
Enligt mbl får arbetsgivaren inte utfärda en sådan varning om det saknas stöd i lag eller kollektivavtal. En sådan skriftlig varning ska förhandlas med den fackliga organisationen och får inte utfärdas utan rättslig grund.
Ta kontakt med HRF-klubben (eller om klubb saknas, HRF:s lokala avdelning) för att få rådgivning om något är oklart när det gäller erinran på er arbetsplats.
Fråga:Jag jobbar 75 procent, 30 timmar i veckan, på restaurang med kollektivavtal. Är jag ändå berättigad dygnsvila då?
Svar:Du har rätt till sammanhängande dygnsvila på 11 timmar oavsett sysselsättningsgrad.
Har du fler frågor rörande arbetstidslagen och kollektivavtalets regler om arbetstidsschema i kollektivavtalet? Vänd dig till din lokala avdelning. Det finns även en del information på www.hrf.net.
Fråga:Jag jobbar som servitris med bordsservering. Finns det några riktlinjer för hur mycket tallrikarna får väga, som används vid servering? Eller finns det några regler om hur tungt man får bära med armarna?
Svar:Det finns inga exakta mått för hur tunga tallrikar får vara. Belastningen beror, förutom tyngden på tallriken, också på hur ofta och hur länge de ska bäras.
Därför måste arbetsgivaren göra regelbundna riskbedömningar och genomföra åtgärder för att få en bra arbetsmiljö för arbetstagarna. Hur det ska gå till finns beskrivet i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Arbetsmiljöverkets regler finns som stöd för att skapa en hälsosam arbetsplats med förutsättningar för utveckling och en god hälsa över tid.
»Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete« (AFS 2001:1) beskriver det arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren ansvarar för och även presentationsmaterial och en vägledning. Regler om manuell hantering finns i föreskriften AFS 2012:2, som handlar om belastningsergonomi.
Du kan få hjälp att komma i gång med arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats genom broschyren ADI 611, den tar upp bra arbetsmiljö på din restaurang. Mer information hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se, sök på restaurang.
Fråga:Chefen har tänkt stänga restaurangen en vecka för renovering. Jag har redan schema för den veckan och undrar hur jag får betalt? Jag kommer inte att kunna jobba lika mycket som jag har schema för. Jag är anställd på heltid.
Svar:Om arbetsgivaren inte har ändrat i ditt schema innan renoveringen startar, och du inte får arbeta som du är schemalagd, så ska du ändå ha lön för den tid du är schemalagd. Om arbetsgivaren däremot är ute i god tid så kan de göra en schemaändring inför renoveringen.
En sådan schemaändring ska i så fall samrådas med berörd anställd minst 14 dagar i förväg. Då kan de göra en ändring i schemat som innebär att du får arbeta lite mindre under renoveringen och sedan får arbeta lite mer.
Schemaändringen får dock bara ske inom ramarna för hur mycket man får arbeta enligt arbetstidslag och kollektivavtal. Den ändrade arbetstiden ska ligga inom beräkningsperioden för den ordinarie arbetstiden.
Fråga:Har jobbat på hotell med HRF:s kollektivavtal i fyra år. Jag jobbar måndag till fredag 8–14. I mitt anställningsbevis står det 75 procent. Hotellets nya ägare säger att 75 procent är 126 timmar. Hur är det egentligen?
Svar:Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden. 75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Där motsvarar 38 timmar 100 procent i sysselsättningsgrad och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.