Fråga:Jag har en fundering om friskanmälan till arbetsgivaren. Hur långt innan mitt planerade arbetspass bör jag friskanmäla mig? Finns det någon bestämmelse, lag eller skrift? Eller ska arbetsgivaren ha en egen bestämmelse? Vi har avtal med HRF och Almega för bingohallar.
Svar:Kollektivavtalet mellan HRF och Almega för anställda vid bingohallar säger att besked »ska så snart det kan ske meddelas till arbetsgivaren om när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete«.
Det här regleras i avtalets 8 § Sjuklön och Mom 2, Sjukanmälan till arbetsgivaren.
Det innebär att någon exakt tid inte regleras i avtalet, när det gäller hur långt före som arbetstagaren ska anmäla återgången till arbetsgivaren.
Fråga:Om man har fått tid för en operation, får chefen neka sjukledighet då? Operationen är inte akut, men görs den inte kan problemet bli värre med tiden. Men chefen nekar ledighet. Arbetsplatsen har kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan inte neka en anställd till en planerad operation.
Rätten att sjukanmäla sig är föreskriven den anställde och kan omfatta så väl planerad som oplanerad sjukfrånvaro.
Rätten till sjuklön är reglerad i sjuklönelagen. Inte heller sjuklönelagen tar sikte på om sjukfrånvaron är planerad eller oplanerad utan endast om den anställde är hindrad att utföra arbete på grund av sjukdom.
Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom (sjuklönelagen § 4). Har arbetsgivaren rutiner för sjukanmälan och sjukförsäkran så ska dessa följas. Arbetstagaren behöver också inkomma med ett läkarintyg om sjukfrånvaron överstiger sju kalenderdagar.
Fråga:Jag ska göra ett planerat kirurgiskt ingrepp utan sövning. Det rör sig inte om något kosmetiskt. Kan jag ha en sjukdag utan karensavdrag då?
Svar:Du har inte rätt att ha en sjukdag utan karens, det regleras i lagen om sjuklön.
Om du ska göra ett kirurgiskt ingrepp den dagen och inte har arbetsförmåga så har du rätt till sjuklön om du uppfyller förutsättningarna. Det innebär att du får ett karensavdrag.
Rätten till sjuklön gäller från och med första anställningsdagen om den avtalade anställningstiden är längre än en månad.
Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad inträder rätten till sjuklön när den anställde tillträtt anställningen och varit anställd 14 kalenderdagar i följd.
Fråga:Jag har en kollega som blev sjuk under jul och nyår. Hen tog ut semester 27–30 december och var sjuk dessa dagar. Arbetsgivaren säger att i och med att personen inte var ”schemalagd” dessa dagar så kan man inte sjukskriva sig. Utan semesterdagarna ryker i vilket fall. Är man inte schemalagd så behöver man väl inte ta ut några semesterdagar heller? Vilken regel lutar sig arbetsgivaren på?
Svar:Man måste börja med att ta reda på läget: Hade din kollega semester, eller var hen inte schemalagd att jobba de här dagarna?
Om hen inte är schemalagd och ska få lön får hon inte heller någon sjuklön.
Om hen däremot har semester så kan den avbrytas. Enligt 15 § semesterlagen kan man avbryta semester på grund av sjukdom eller arbetsskada när man är helt sjukskriven. Kollegan kan då få sjuklön enligt sjuklönelagen.
Den anställda ska omgående meddela arbetsgivaren att den är sjuk och semesterdagarna ska då sparas till ett senare tillfälle. Arbetsgivaren kan begära att den anställde styrker sina skäl för att avbryta semestern.
Fråga:Jag har en fråga angående att vara deltidssjukskriven på halvtid som jag är nu. Hur mycket ska min arbetsgivare betala ut i lön till mig? Säg att jag har normalt 28 000 före skatt, ska då arbetsgivaren betala mig 14 000 före skatt nu? Eller är det något sjukavdrag på lönen när man är deltidssjukskriven?
Svar:I kollektivavtalet (6 Kap 18§ punkt 3) finns regler för löneberäkning. Vid sjukfrånvaro som överstiger 14 kalenderdagar görs, från och med den 15:e dagen, avdrag per dag för varje kalenderdag frånvaron omfattar.
Är du då deltidssjukskriven på 50 procent görs alltså ett halvt kalenderlöneavdrag för varje dag du är sjuk. Sammanfattningsvis innebär det alltså halva arbetstiden = halva lönen från arbetsgivarens sida.
Därutöver kan du vara berättigad till sjukpenning från försäkringskassan samt ersättning från Afa-försäkringen AGS. Tänk också på att anmäla sjukfrånvaron till Afa för utfyllnad på sjuklönen samt premiebefrielse motsvarande tid du har sjukfrånvaro från arbete.
Läs mer på afaforsakring.se
Fråga:Jag är fast anställd på deltid, 75 procent. Är gravid och orkar inte arbeta mer än mina 75 procent. Har min arbetsgivare rätt att schemalägga mig mer utan att fråga? När jag sagt hur jag mår får jag till svar att hen får schemalägga mig mer när det behövs. Är det så? Vi har Gröna riks-avtalet.
Svar:All schemaläggning ska ske i samråd med anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar i förväg. Dessutom ska arbetsgivaren i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.
Den som är anställd på deltid har ingen skyldighet att arbeta mertid utöver den sysselsättningsgrad som är överenskommen.
Fråga:Vår arbetsplats är bemannad dygnet runt. När kontorspersonalen har gått hem för dagen har min avdelning ansvar för att ta emot sjukskrivningar. Arbetsgivaren vill att vi frågar om orsaken till sjukskrivningen. Ska en anställd verkligen få den frågan av någon som inte jobbar på personalavdelningen och som inte är tjänsteman?
Svar:Det är inte okej att behöva göra sjukanmälningar till sina arbetskamrater. I kollektivavtalet står det uttryckligen att den anställde omgående ska anmäla sin sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Den anställde ska även meddela arbetsgivaren när hen avser att återgå i arbete. Beskedet ska lämnas senast dagen före återgång.