Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag har sagt upp mig från mitt jobb. Har jag rätt att få mina komptimmar utbetalda i pengar när jag slutar?
Svar:Om du har inarbetad tid när du slutar din anställning, så har du rätt att få den utbetald i samband med att du slutar. Enligt kollektivavtalet ska den betalas ut senast vid ordinarie löneutbetalningstillfälle.
Semesterersättning ska betalas ut senast en månad efter att anställningen upphört enligt semesterlagen.
Fråga:Jag är fast anställd på heltid med timlön. En del månader är det mycket att göra och jag jobbar mer än vad schemat säger. Får arbetsgivaren reglera det genom att schemalägga mig färre timmar än heltid följande månader? Arbetsplatsen har inget kollektivavtal.
Svar:När du arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal så är det bara arbetstidslagen som reglerar vad som gäller i den här frågan. Enligt den får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
Det innebär att du kan arbeta 44 timmar en vecka, 36 timmar nästa vecka och så vidare, men i slutet av en period på fyra veckor ska det tillsammans bli 40 timmar per vecka i genomsnitt.
Din arbetsgivare kan alltså inte reglera övertid under följande månader. Kan arbetsgivaren inte reglera övertiden inom fyra veckor ska du ha betalt för den övertid du arbetat.
Som anställd har du rätt att säga nej till övertidsarbete, om övertiden inte är reglerad i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet.
Observera att det är andra regler som gäller på arbetsplatser med kollektivavtal.
Fråga:Vår chef kallar oss till ett obligatoriskt möte kl. 08.00. Nattpersonalen stannar kvar, de som är lediga åker in till jobbet och så vidare. Men kl. 07.30 ställs mötet in på grund av sjukdom. I schemat plockas den förlagda arbetstiden bort för alla. Är detta korrekt?
Svar:Nej det är inte korrekt. Eftersom mötet är beordrat av arbetsgivaren så ska arbetsgivaren också stå för lön. Att arbetsgivaren i detta fallet med kort varsel avbokar mötet är inte den anställdes ansvar. Den som har kommit in på ledig dag eller förlängt arbetstiden utöver schema ska dessutom ha ersättning (övertids- och mertidskompensation) enligt 12 § i kollektivavtalet mellan HRF och Visita.
Fråga:På min arbetsplats jobbar vi över ibland. Övertiden läggs in som mertid. Så vi får enbart komp exakt för den tid vi stannat utöver ordinarie arbetstid. Men som jag har förstått det ska man som heltidsanställd inte kunna jobba mertid, utan det ska vara övertid som ger 1,5 gånger tiden. Vi använder en stämpelklocka i mobilen där vi själva väljer att stämpla ut på »övertid komp«. Men om man kollar några dagar senare har en av cheferna ändrat till »mertid komp«. Vad gäller?
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riksavtalet 3 Kap, § 11–12) gäller detta: Förutsatt att du arbetar heltid, så ska all arbetstid utöver ordinarie arbetstid ersättas med övertidskompensation.
Det finns alltså inte stöd i avtalet för mertidskomp om du arbetar heltid. Huvudregeln är också att övertidsarbete ersätts med övertidskompensation i form av betalning.
Sedan kan du komma överens med arbetsgivaren att kompensationen ska utgå med betald ledighet i stället. Och då är det mycket riktigt som du säger, att en övertidstimme som du intjänat i samband med ordinarie arbetstid kan ersättas med 1,5 timmar betald ledighet.
Övertidskompensation som är intjänad på en enligt schemat »arbetsfri« dag ska ersättas med 2 timmar betald ledighet.
Fråga:Jag jobbar som receptionist på hotell med kollektivavtal och har månadslön. Vi går efter 16-veckorsschema. Jag är anställd på 85 procent men har under februari och mars jobbat mer än min schemarad, på grund av sjukskrivningar och stora evenemang. Jag kan inte se att jag fått ut någonting mer i lön i februari och mars fast jag arbetat mer: 148 respektive 182 timmar. Betalas mertiden och övertiden ut senare eller hur är reglerna?
Svar:Arbetsgivaren kan enligt kollektivavtalet tillämpa schemaberäkningsperioder upp till 16 veckor. Det innebär att schemaläggningen under de 16 veckorna ska matcha med sysselsättningsgraden på ditt anställningsavtal.
För tid som du arbetar utöver din schemalagda arbetstid ska du ha mertidsersättning upp till heltid, därefter övertidsersättning. Mertids- och övertidsersättning ska betalas ut på nästkommande lön och ska inte räknas in i schemaberäkningsperioden.
Mertid- och övertidsarbete får inte schemaläggas.
Fråga:Jag jobbar deltid, 75 procent. Ibland har vi helgjour. Då jobbar man så många timmar det finns jobb att göra. Man kan få jobba från en timme till sju–åtta per dag. Det är fast ersättning 600 kronor, spelar ingen roll hur mycket jag jobbar. Kan det stämma? Känns som jättelite pengar vissa helger när det är mycket jobb.
Svar:Jour och jourtillägg är inte reglerat i kollektivavtal. Det förekommer på vissa ställen i landet att de lokala parterna har förhandlat fram jourtillägg där verksamheten kräver det. Framför allt förekommer det i fjällvärlden, men det ska då finnas stöd för detta i en lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och Hotell- och restaurangfacket.
Däremot finns mertid och övertid reglerat i kollektivavtalet. Mertid för den som inte arbetar heltid är frivilligt att acceptera eller avvisa. Mertidsersättningen är din ordinarie timlön.
Övertidsarbete är den som arbetar heltid skyldig att utföra på arbetsgivarens begäran. Då ska den som arbetar också ersättas enligt kollektivavtalets regler om övertidsersättning. Så ett fast jourtillägg är inte rätt. Du ska ha betalt per timme enligt kollektivavtal för den tid du utför arbete på arbetsgivarens begäran.
Fråga:Min arbetsgivare har kollektivavtal och tillämpar årsarbetstid. I sommar har jag jobbat 90 timmar i övertid. Nu vill chefen ge mig lediga dagar lite hur som helst mitt i veckan, utan att jag vill det. Får chefen göra så? Eller kan jag vara med och bestämma dagarna eller få ut pengar?
Svar:För att arbetsgivaren ska få tillämpa årsarbetstidsavtal ska verksamheten uppfylla vissa kriterier och de ska först ha förhandlat med Hotell- och restaurangfacket om avtalet.
Många arbetsgivare använder tyvärr någon egen variant av »timbank« som sträcker sig över en längre period än den tillåtna beräkningsperioden för schemat. Det leder ofta till brott mot arbetstidslagen och kollektivavtalet. Om din arbetsgivare säger att det finns ett årsarbetstidsavtal kan du kontakta ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller Hotell- och restaurangfackets avdelning för att få veta om det finns och vad som gäller.
När det finns ett årsarbetstidsavtal och man arbetar övertid så är det kollektivavtalets regler som gäller, alltså att all arbetstid utöver ordinarie arbetstid ska ersättas med övertidsersättning.
Även om det finns ett årsarbetstidsavtal så ska arbetstiden vara schemalagd, oftast med minst 14 dagars framförhållning. Men det kan finnas andra lokala överenskommelser, så ta reda på vad som står i det avtal som gäller hos er.
Om man blir beordrad att arbeta utöver schemalagd arbetstid ska övertidsersättning betalas ut.
För att ha rätt till övertidsersättning ska man arbeta heltid. Arbetar man utöver ordinarie arbetstid och är deltidsanställd så är det mertid och ger inte rätt till övertidsersättning. Övertiden kan kompenseras med betald ledighet om du och arbetsgivaren är överens om det, annars ska den betalas ut i pengar.
Kom ihåg att övertidsarbete ska vara beordrat av arbetsgivaren eller godkänt senast en månad i efterhand. Om du behöver stanna kvar längre något arbetspass ska du stämma av med en chef först, så att de kan godkänna övertiden.
Är ingen chef med befogenhet på plats så kan ni prata med er arbetsgivare och fråga hur ni ska göra vid sådana tillfällen. Fråga om ni själva ska få avgöra om ni behöver stanna kvar längre och vid vilka tillfällen det i så fall gäller.
Fråga:Jag jobbar natt, 78 procent. Men det händer att jag tar arbetspass utöver mina schemalagda ibland, alltså mertid. Hur kan jag veta exakt när det blir mer än 100 procent som jag jobbar och jag ska börja få övertidsersättning?
Svar:För personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 100 procent.
Mertid är alltså tiden mellan din ordinarie schemalagda arbetstid upp till 38 timmar i genomsnitt per vecka. Tid därutöver är att betrakta som övertid med följande övertidskompensation. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riks, 3 Kap 12§.
Fråga:Jag är anställd på 126 timmar i månaden men jobbar i genomsnitt 164 timmar i månaden. Har jag någon rätt att begära en anställning på fler timmar?
Svar:Timmarna i ditt anställningsavtal ska motsvara den schemalagda arbetstiden som du har. Tid utöver är mertid. Om du konstant är schemalagd på fler timmar så tycker jag att du ska prata med din arbetsgivare om att de justerar upp din sysselsättningsgrad i anställningsavtalet så att den motsvarar din schemalagda arbetstid. Arbetsgivaren kan använda sig av schemaläggning upp till 16 veckor enligt kollektivavtal och vid årsarbetstid kan schemaläggningen uppgå till 52 veckor.