Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag och en person till jobbar natt varannan vecka, ”7/7” på ett hotell. Vi börjar 19.00 och slutar 06.00 som receptionist, städ med mera. Tidigare när jag jobbat natt har jag alltid haft måltidsuppehåll. Nu har jag en rast inlagd 22.00–23.00 vilket jag aldrig har haft på andra ställen. Rast innebär att jag ska kunna lämna arbetsplatsen vilket givetvis inte går. Hur är det egentligen, har vi som jobbar natt rätt till måltidsuppehåll? I så fall är vår arbetstid 11 timmar natt i stället för 10 timmar och 77 timmar på 14 dagar vilket blir mer än en heltid på en nattjänst.
Svar:Förutsatt att det finns ett kollektivavtal (Gröna riks) på arbetsplatsen, så är det reglerat att för anställda med nattjänst så tillämpas alltid måltidsuppehåll.
Med nattarbete avses den som arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.
Som natt räknas perioden mellan kl. 00.00 och 07.00.
Därutöver så säger arbetstidslagen § 13 a att arbetstiden för nattarbete under varje period om 24 timmar inte får överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
Fråga:Jag ska gå upp i arbetstid och börja jobba 80 procent. Men när jag skulle skriva på papperna så stod det 70,1 procent där. Jag frågade varför och då sa chefen: »Men det är ju för att vi har tagit bort 30 minuter varje dag för lunch.« Stämmer det, är det så man ska räkna?
Svar:Den angivna sysselsättningsgraden på ditt anställningsbevis ska givetvis vara den tiden som ligger till grund för vilken lön du får utbetald.
Obetald rast är inte arbetstid. Rast är fritid och inte en del av din lönegrundande arbetstid.
Så svaret på din fråga är att arbetsgivaren i detta fall inte kan räkna. En sysselsättningsgrad på 80 procent kan inte bli 70,1 procent, oavsett om rasternas längd är 30 minuter eller en timme.
Fråga:Hotellet där jag jobbar stänger ner efter frukost och utcheck på söndagar under lågsäsong, men vi har arbetstid från 06.00 till 13.00 eller 15.30. Arbetsgivaren drar kostavdrag för varje söndag, fast det inte är någon kock inne och inte finns personalmat. Man kan ibland ta överbliven äggröra och fralla från gästernas frukost. Är det okej med kostavdrag när det inte serveras någon riktig lunch?
Svar:För att arbetsgivaren enligt kollektivavtalet ska kunna göra ett kostavdrag, krävs det att arbetsgivaren kan tillhandahålla kost på arbetsplatsen. Kosten omfattar normalt en måltid samt ett kaffemål.
Dessutom bör kosten vara varm, näringsriktig och varierande. Överbliven äggröra och fralla skulle jag inte klassa som en varm och näringsriktig måltid. Här borde det finnas förutsättningar att hitta en annan överenskommelse om kost, alternativt att arbetsgivaren tillhandahåller annan mat än överbliven frukost.
Det finns möjlighet enligt kollektivavtalet för arbetsgivare och anställd att skriftligen träffa annan överenskommelse om kost på arbetsplatsen. Den här situationen skulle kunna vara en sådan anledning att inte omfattas av kost och kostavdrag just på söndagar, då arbetsgivaren inte kan tillhandahålla varm, näringsriktig och varierande mat.
Värt att notera är om en sådan överenskommelse träffas, får inget förtäras av det som arbetsgivaren tillhandahåller.
Varken mat eller dryck.
Fråga:Jag har fått min första lönespecifikation på mitt jobb och då står det »Kostförmån 51 kr« och »Kostavdrag -47 kr«. Att jag får ett avdrag på 47 kronor för personalmaten förstår jag. Men varifrån kommer detta med en förmån på 51 kronor? Vad innebär det?
Svar:Som anställd kan man få en lunch eller middag som arbetsgivaren bekostar. Då beskattas måltiden efter ett schablonbelopp på 98 kronor (för 2019), vilket motsvarar vad en genomsnittlig lunch kostar på en restaurang.
Schablonen är till för att förenkla så att arbetsgivaren slipper hålla reda på vad varje enskild lunch har kostat för alla anställda.
Om du som anställd betalar ett belopp av din skattade lön, till exempel 47 kronor enligt kollektivavtalet, så minskar den betalningen det belopp du skattar för och kostförmånen blir då 51 kronor.
Fråga:Jag arbetar på ett mindre hotell, vardagar från 6.15–11.00, lördag och söndag 7.15–12.00. Det serveras ibland personalmat men då har jag redan slutat för dagen. Hotellet har ingen egen kock utan det är catering till gäster. Konferenserna är från 12.00 med middag på kvällen. Jag har inte lust att betala mat som jag inte äter, måste jag det?
Svar:Enligt kollektivavtalet (5 Kap 17 § punkt 1) är den anställda bunden av kostavdraget när överenskommelse om anställning träffas. Det förutsätter naturligtvis att arbetsgivaren kan tillhandahålla kost på arbetsplatsen under arbetstid.
Enligt punkten 5 i samma paragraf finns möjlighet för anställd och arbetsgivare att träffa en skriftlig överenskommelse om att inte omfattas av kosten och kostavdraget. Så om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla mat så ska du givetvis inte betala för den.
Ett medskick ifall du skulle göra avsteg från kosten och kostavdraget, är att det då inte är tillåtet att äta eller dricka något som tillhör arbetsgivaren på arbetsplatsen.
Fråga:Jag jobbar åttatimmarspass på helgerna. Det finns ingen schemalagd rast och jag har ingen annan tid för att äta. Får arbetsgivaren göra matavdrag även när det inte finns möjlighet att äta?
Svar:Det låter märkligt att du inte har någon inplanerad rast under ett sådant pass, om du inte jobbar nattetid.
Om det inte finns schemalagda raster, kan det i stället tillämpas ett så kallat »måltidsuppehåll«. Ett måltidsuppehåll är en tid, som oftast inte ligger fastställt i schema, då du kan slå dig ned och äta medan det inte händer saker som kräver din omedelbara uppmärksamhet.
Jag läser att du inte har någon annan tid att äta, vilket inte bara är illa ur kostperspektivet, utan dessutom ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jag vill verkligen rekommendera dig att ta upp det med chefen så snart som möjligt.
Med det sagt kan vi titta på kostavdraget. Kollektivavtal säger att arbetsgivaren får göra kostavdrag, vilket är pengar du avstår från för att arbetsgivaren ska tillhandahålla mat på jobbet. I praktiken är det dock mer än bara mat, utan också möjligheten att kunna äta maten.
Om du får betala för maten men inte får tillräckligt med tid eller möjlighet att äta upp den, är detta en förmån som du inte kan nyttja. Jag rekommenderar att du så snart som möjligt informerar chefen om detta och att det inte ska göras kostavdrag för de dagarna du inte hinner äta.
Om din chef skulle motsätta sig dina önskemål om att hoppa över avdraget när du inte kan äta, eller om du fortsätter att jobba utan rast eller paus i åtta timmar mot din vilja, ska du veta att du alltid kan vända dig till ditt skyddsombud eller din lokala HRF-avdelning. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag är fast anställd på heltid på min arbetsplats och har precis bytt avdelning. Jag jobbar ibland långpanna. På min förra avdelning drogs bara ett matavdrag och en rast när man jobbade dubbelpass (arbetstid 11.00–23.00). På nya avdelningen drar de dubbelt för mat och delar upp passen 11.00–17.00 och 17.00–23.00. Det är ju samma tid som innan och oftast hinner jag inte med två raster. Vad gäller?
Svar:I kollektivavtalet 5 Kap, 17 § punkt 3 är det tydligt. Endast ett kostavdrag per dag får göras. Nettolöneavdraget för kost är 47 kronor per dag, summan gäller från och med den 1 april 2019. Resterande del förmånsbeskattas enligt Skatteverkets regler om fri kost på arbetsplatsen.
När det gäller rast så ska den vara schemalagd. Det är tillåtet att dela upp rasten på två kortare perioder, exempelvis 2 x 30 minuter i stället för en hel timme vid ett tillfälle.
Det låter snarare som att du arbetar för långa dagar. Enligt kollektivavtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 får arbetstiden per 24-timmarsperiod inte överstiga 10 timmar. Såvida ni inte gjort avsteg från den bestämmelsen på arbetsplatsen.
Fråga:Räknas en kall sallad som tillagad personalmat enligt kollektivavtal och är det rätt att jag ska behöva betala kostavdrag för den?
Svar:Det är en intressant fråga. Det verkar som att du inte är nöjd med rätten. Eftersom det saknas fler uppgifter om salladen i sig, kan jag berätta vad som i generella drag är grunden för kostavdrag.
Om det finns kollektivavtal där du arbetar, får arbetsgivaren göra avdrag för lunch och ett kaffemål, normalt sett. I denna del av avtalet beskrivs också att kosten bör vara varm, näringsrik och varierande. Vanligtvis erbjuds inte samma rätt på arbetsplatsen varje dag, vilket innebär att måltiderna inte alltid är kalla och inte heller ska vara det.
Om det är en sallad som erbjuds under något enstaka tillfälle och om den är näringsrik, kan det vara svårt att hävda att du inte ska betala för den. Om du däremot enbart får sallad mestadels av tiden (och hopslängda sådana), är det läge att ta det med chefen.
Om chefen inte tar till sig det är du som medlem alltid välkommen att höra av dig till din lokala HRF-avdelning eller till ditt fackliga ombud på jobbet!
Fråga:Jag jobbar på en restaurang som har kollektivavtal med HRF. Man märker att de försöker spara pengar. Först betalade vi kostavdrag, men fick aldrig något tillfälle att äta. Nu säger de att vi ska få ett löneavdrag på 30 minuter per skift för att äta. Är det så man räknar? Om jag jobbar ett sjutimmarspass, ska jag bara få lön för 6,5 timmar?
Svar:Kostbestämmelsen i kollektivavtalet är direkt bindande för arbetsgivaren och arbetstagaren i och med att det träffas en överenskommelse om anställning.
Är det så att arbetsgivaren gör ett kostavdrag så ska arbetsgivaren även tillhandahålla mat på arbetsplatsen.
Kostavdraget består av två delar. Det ena är ett nettolöneavdrag enligt reglerna i kollektivavtalet. Den andra delen är en förmånsbeskattning utifrån Skatteverkets regler om vad en måltid på arbetet bör kosta.
I kollektivavtalets regler för kostbestämmelse finns det några undantag för kostavdrag. Ett är när anställd tillfälligtvis inte getts möjlighet till kost på arbetsplatsen, då får arbetsgivaren inte göra något kostavdrag.
När det gäller rastens förläggning, så är rast att likställa med ledig tid. Är det så att arbetsgivaren inför schemalagda raster, blir en konsekvens av detta att arbetspasset måste förlängas i samma utsträckning som rasten.
Det är alltså inte tillåtet att korta ner arbetstiden så att nettoarbetstiden blir 30 minuter kortare.