Fråga om jobbet.

Fråga:Jag har fått min första lönespecifikation på mitt jobb och då står det »Kostförmån 51 kr« och »Kostavdrag -47 kr«. Att jag får ett avdrag på 47 kronor för personalmaten förstår jag. Men varifrån kommer detta med en förmån på 51 kronor? Vad innebär det?

Svar:Som anställd kan man få en lunch eller middag som arbetsgivaren bekostar. Då beskattas måltiden efter ett schablonbelopp på 98 kronor (för 2019), vilket motsvarar vad en genomsnittlig lunch kostar på en restaurang.
Schablonen är till för att förenkla så att arbets­givaren slipper hålla reda på vad varje enskild lunch har kostat för alla anställda.
Om du som anställd betalar ett belopp av din skattade lön, till exempel 47 kronor enligt kollektivavtalet, så minskar den betalningen det belopp du skattar för och kostförmånen blir då 51 kronor.

Fråga:Jag arbetar på ett mindre hotell, vardagar från 6.15–11.00, lördag och söndag 7.15–12.00. Det serveras ibland personalmat men då har jag redan slutat för dagen. Hotellet har ingen egen kock utan det är catering till gäster. Konferenserna är från 12.00 med middag på kvällen. Jag har inte lust att betala mat som jag inte äter, måste jag det?

Svar:Enligt kollektivavtalet (5 Kap 17 § punkt 1) är den anställda bunden av kost­avdraget när överenskommelse om anställning träffas. Det förutsätter naturligtvis att arbetsgivaren kan tillhandahålla kost på arbetsplatsen under arbetstid.
Enligt punkten 5 i samma paragraf finns möjlighet för anställd och arbetsgivare att träffa en skriftlig överenskommelse om att inte omfattas av kosten och kostavdraget. Så om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla mat så ska du givetvis inte betala för den.
Ett medskick ifall du skulle göra avsteg från kosten och kostavdraget, är att det då inte är tillåtet att äta eller dricka något som tillhör arbetsgivaren på arbetsplatsen.

Fråga:Jag jobbar åtta­timmarspass på helgerna. Det finns ingen schemalagd rast och jag har ingen annan tid för att äta. Får arbetsgivaren göra matavdrag även när det inte finns möjlighet att äta?

Svar:Det låter märkligt att du inte har någon inplanerad rast under ett sådant pass, om du inte jobbar nattetid.
Om det inte finns schemalagda raster, kan det i stället tillämpas ett så kallat »måltids­uppehåll«. Ett måltidsuppehåll är en tid, som oftast inte ligger fastställt i schema, då du kan slå dig ned och äta medan det inte händer saker som kräver din omedelbara uppmärksamhet.

Jag läser att du inte har någon annan tid att äta, vilket inte bara är illa ur kostperspektivet, utan dessutom ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jag vill verkligen rekommendera dig att ta upp det med chefen så snart som möjligt.
Med det sagt kan vi titta på kostavdraget. Kollektivavtal säger att arbetsgivaren får göra kostavdrag, vilket är pengar du avstår från för att arbetsgivaren ska tillhandahålla mat på jobbet. I praktiken är det dock mer än bara mat, utan också möjligheten att kunna äta maten.

Om du får betala för maten men inte får tillräckligt med tid eller möjlighet att äta upp den, är detta en förmån som du inte kan nyttja. Jag rekommenderar att du så snart som möjligt informerar chefen om detta och att det inte ska göras kostavdrag för de dagarna du inte hinner äta.

Om din chef skulle motsätta sig dina önskemål om att hoppa över avdraget när du inte kan äta, eller om du fortsätter att jobba utan rast eller paus i åtta timmar mot din vilja, ska du veta att du alltid kan vända dig till ditt skyddsombud eller din lokala HRF-avdelning. Hoppas svaret hjälper!

Fråga:Jag är fast anställd på heltid på min arbetsplats och har precis bytt avdelning. Jag jobbar ibland långpanna. På min förra avdelning drogs bara ett matavdrag och en rast när man jobbade dubbelpass (arbetstid 11.00–23.00). På nya avdelningen drar de dubbelt för mat och delar upp passen 11.00–17.00 och 17.00–23.00. Det är ju samma tid som innan och oftast hinner jag inte med två raster. Vad gäller?

Svar:I kollektivavtalet 5 Kap, 17 § punkt 3 är det tydligt. Endast ett kostavdrag per dag får göras. Nettolöneavdraget för kost är 47 kronor per dag, summan gäller från och med den 1 april 2019. Resterande del förmånsbeskattas enligt Skatteverkets regler om fri kost på arbetsplatsen.
När det gäller rast så ska den vara schemalagd. Det är tillåtet att dela upp rasten på två kortare perioder, exempelvis 2 x 30 minuter i stället för en hel timme vid ett tillfälle.
Det låter snarare som att du arbetar för långa dagar. Enligt kollektivavtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 får arbetstiden per 24-timmarsperiod inte överstiga 10 timmar. Såvida ni inte gjort avsteg från den bestämmelsen på arbetsplatsen.

Fråga:Räknas en kall sallad som tillagad personalmat enligt kollektivavtal och är det rätt att jag ska behöva betala kostavdrag för den?

Svar:Det är en intressant fråga. Det verkar som att du inte är nöjd med rätten. Eftersom det saknas fler uppgifter om salladen i sig, kan jag berätta vad som i generella drag är grunden för kostavdrag.
Om det finns kollektivavtal där du arbetar, får arbetsgivaren göra avdrag för lunch och ett kaffemål, normalt sett. I denna del av avtalet beskrivs också att kosten bör vara varm, näringsrik och varierande. Vanligtvis erbjuds inte samma rätt på arbetsplatsen varje dag, vilket innebär att måltiderna inte alltid är kalla och inte heller ska vara det.
Om det är en sallad som erbjuds under något enstaka tillfälle och om den är näringsrik, kan det vara svårt att hävda att du inte ska betala för den. Om du däremot enbart får sallad mestadels av tiden (och hopslängda sådana), är det läge att ta det med chefen.
Om chefen inte tar till sig det är du som medlem alltid välkommen att höra av dig till din lokala HRF-avdelning eller till ditt fackliga ombud på jobbet!