Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag jobbar i snabbmatsbranschen och vår arbetsgivare har kallat in oss till ett obligatoriskt personalmöte. Man får inte betalt under tiden som man är på mötet, trots att det är obligatoriskt. Restaurangen har kollektivavtal. Vad säger avtalet?
Svar:Obligatoriska möten ska ske på arbetstid och för arbetad tid ska den anställda ha lön.
Äger mötet rum på tid utanför den ordinarie schemalagda arbetstiden så kan den anställda dessutom ha rätt till övertidsersättning enligt kollektivavtal.
Fråga:Jag har arbetat i tre år utomlands på hotell. Jobbet var i Grekland, så inom EU. Räknas dessa år som yrkesvana för mig?
Svar:All erfarenhet som man kan styrka räknas, oavsett om man har arbetat i Sverige eller utomlands.
Fråga:1. Jag har ett icke tidsbestämt vikariat och undrar hur lång uppsägningstid jag har?/Madeleine FRÅGA 2. Jag jobbar som hotellreceptionist sedan 6 år tillbaka. Är för tillfället föräldraledig. Vi har kollektivavtal och jag undrar hur lång uppsägningstid jag har?/Malin
Svar:Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal så har man 14 dagars uppsägningstid vid ett icke tidsbestämt vikariat. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal så gäller lagen om anställningsskydd och då är det en månads uppsägningstid som gäller.
Oavsett om man är föräldraledig eller inte så är det anställningsformen som avgör hur lång uppsägningstid man har. När man har en tillsvidareanställning är det en månads uppsägningstid när man säger upp sig själv.
Om arbetsgivaren går med på det så kan man komma överens om en kortare uppsägningstid än vad lagen eller kollektivavtalet säger när den anställde säger upp sig, men då är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse om det.
Fråga:För något år sedan ingick min arbetsplats kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Jag ser nu på lönetabellerna i kollektivavtalet att jag legat under minimilönen ett helt år. Har jag rätt att kräva pengarna från den uteblivna lönen retroaktivt?
Svar:Du har rätt att kräva retroaktiv lön för ett år tillbaka om arbetsgivaren varit bunden av avtalet under tiden.
Har arbetsgivaren varit bunden av kollektivavtalet kortare tid än ett år så kan du kräva retroaktiv lön från och med den dagen då kollektivavtalet tecknades.
Fråga:Min kusin är 17 år och har börjat arbeta i receptionen på ett hotell. Hon får ungdomslön, den som står i HRF:s avtal. Men jag har också varit 17 år och jobbat i reception, på ett annat hotell. Jag fick då lön enligt lönegrupp 1, kvalificerat arbete, för man hade den högre löneklassen i receptionen på det hotellet. Var det något min arbetsgivare valde frivilligt, att ha högre lönegruppen i repan? Eller är det något bestämt i kollektivavtal? Och har min kusin rätt att få lön enligt lönegrupp 1 och inte den låga ungdomslönen?
Svar:Vid arbete i hotellreception ska man ha lön enligt kollektivavtalets lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete. Detta oavsett ålder. Ungdomslöner får bara tillämpas för det som i kollektivavtalet kallas yrkesarbete och i avtalet står det skrivet ”3. Ungdomslöner för yrkesarbete (ej kvalificerat yrkesarbete)”. Så din kusin har rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete och ska begära att få den retroaktivt från det att anställningen påbörjades.
Fråga:Vi får måltidsuppehåll på jobbet, platsen vi äter på är dock i garderoben. Det känns ovärdigt! Vi jobbar 13 – 22, har ingen rast och stressar i oss maten. Har arbetsgivaren en skyldighet att göra en matplats tillgänglig? Hur ska den se ut? Har vi rätt till tid för måltidsuppehåll eller paus?
Svar:Det finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). I den står det att arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det ska normalt ske i en personalrestaurang, en annan restaurang, ett matrum eller ett matutrymme. Arbetstagare som äter medhavd mat ska ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang.
På arbetsställen där högst fyra personer arbetar samtidigt får det i stället finnas ett avskilt matutrymme i arbetslokalen eller i ett klädrum med klädskåp. Detta om arbetet inte är smutsande, medför risk för smitta eller utförs med hälsofarligt eller starkt luktande ämne.
Nära platsen där medhavd mat ska intas ska det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymmen, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser ska ha ryggstöd.
Om ni inte anser att den plats ni får äta på uppfyller de här kraven kan ni kontakta skyddsombudet på er arbetsplats. Om det inte finns kan ni kontakta HRF:s avdelning som har regionala skyddsombud som kan hjälpa er.
Måltidsuppehåll läggs ut efter läglighet och det är därför svårt att ange en minsta tid. Enligt arbetstidslagen ska arbetstagare ha en rast senast efter fem timmars arbete, men det anges inte hur lång den ska vara. Utöver det ska arbetstagare kunna ta kortare pauser. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara. Det är mer ett allmänt uttryck för att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då i den mån det är möjligt.
Försök att prata med er arbetsgivare om att ni upplever att ni får stressa i er maten och inte mår bra av det. Om inte det ger resultat kan ni kontakta ett fackligt ombud på arbetsplatsen eller HRF:s avdelning för att få till en lösning.
Fråga:Vad är detta 173 timmar i månaden? Jag har hört att det betyder heltid 100 % i hotell- och restaurangbranschen. Men jag jobbar heltid och det varierar lite hur många timmar det blir per månad. Arbetar på restaurang som är med i Visita.
Svar:En heltid (100 %) är 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar i genomsnitt för anställda med nattjänstgöring i hotellreception.
173 timmar (164 timmar för nattjänstgöring i hotellreception) är delningstalet när man beräknar bruttoarbetstid. En årsarbetstid inom branschen är 2080 timmar brutto som delas på 12 månader. Med bruttoarbetstid menas att det är arbetstid utan avdrag för semester, röda dagar och annan frånvaro. För att räkna om månadslön till timlön används 173 som omräkningsfaktor.
Fråga:Jag är fast anställd på deltid, 75 procent. Är gravid och orkar inte arbeta mer än mina 75 procent. Har min arbetsgivare rätt att schemalägga mig mer utan att fråga? När jag sagt hur jag mår får jag till svar att hen får schemalägga mig mer när det behövs. Är det så? Vi har Gröna riks-avtalet.
Svar:All schemaläggning ska ske i samråd med anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar i förväg. Dessutom ska arbetsgivaren i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.
Den som är anställd på deltid har ingen skyldighet att arbeta mertid utöver den sysselsättningsgrad som är överenskommen.
Fråga:Har försäkringsbolag rätt att begära ut bilder från kameraövervakning av ett hotells parkeringsplats? Eller gäller det bara polis och myndigheter?
Svar:Något kortfattat och förenklat kan sägas följande: Reglerna för hur man får hantera bilder på personer kommer ändras den 25 maj när den nya dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Bilderna får bara lämnas ut till försäkringsbolaget om det ryms inom hotellets ändamål med övervakningen och om det sker med stöd av en rättslig grund enligt dataskyddsförordningen.
Fråga:Hur är det egentligen, har man rätt att få ett semestertillägg utbetalt på slutlönen?
Svar:När man slutar sin anställning och har intjänad semester kvar ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats. Detta enligt semesterlagen.
Om man är anställd hos en arbetsgivare som har Visitas riks- eller hängavtal ska man få 12,72 procent i semesterersättning på den lön man tjänat in, om man varit anställd mindre än 12 månader. Om kollektivavtal saknas ska man få 12 procent i semesterersättning, enligt semesterlagen.
Om man varit anställd 12 månader eller mer ska arbetsgivaren i stället räkna ut hur många semesterdagar man tjänat in, och hur hög semesterersättningen blir per dag. Om ersättningen understiger semesterlönegarantibeloppet i kollektivavtalet är det garantibeloppet som ska betalas ut.
Kontakta ditt platsombud eller klubben på arbetsplatsen om du vill få hjälp att räkna på detta. Saknas fackligt ombud på din arbetsplats kan du kontakta din avdelning.
Procentsatsen för semesterersättning kan variera något beroende på vilket kollektivavtal som gäller. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal är det endast semesterlagens regler som gäller.