Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag arbetar på en arbetsplats som har avtal med HRF. Jag jobbar heltid och har jobbat på denna julafton som var en lördag 2022, också en helgdag. Jag fick tyvärr inte komptid för den dagen. Min chef sa att man inte får extra ledighet då. Men hur är det, får man det eller inte?
Svar:Det är korrekt utifrån kollektivavtalet att aftnar (julafton, nyårsafton och midsommarafton) som infaller på en lördag inte kompenseras med en extra ledighetsdag. För att intjäna en afton som extra ledighetsdag behöver den infalla någon av dagarna mellan måndag och fredag.
Ett exempel på en afton som alltid infaller på en vardag är midsommarafton, vilket alltid är en fredag. Då intjänar den som arbetar heltid, eller deltid med ett genomsnitt fem dagar i veckan, en extra ledighetsdag. Den intjänas då om man arbetar, är ordinarie ledig eller har semester en sådan dag.
Som ett extra förtydligande så intjänas heller ingen extra ledighetsdag då en afton infaller på en ordinarie söndag i almanackan. Det finns också andra aftnar i almanackan som inte är reglerade i kollektivavtalet och som heller inte är berättigade för en extra ledighetsdag. Dessa är trettondagsafton, pingstafton, valborgsmässoafton, allhelgonaafton och påskafton.
Fråga:Jag jobbar på en arbetsplats som har Cateringavtalet. Jag jobbar deltid fyra dagar per vecka. Jag jobbar alla lördagar men tjänar inte in helgkomp (röda dagar) när jag jobbar helgdagar som är på lördagar: 1 maj, 6 juni, 25 december förra året, 2021. Varför?
Svar:Regeln om intjänade extra ledighetsdagar och extra ledighetstimmar är en arbetstidsförkortningsregel. Den finns för att ge branschanställda, som ofta jobbar helger och röda dagar, lika mycket betald ledighet som övriga på arbetsmarknaden.
Regeln ger därför störst effekt för den som jobbar heltid, samt deltidsanställda med i genomsnitt fem arbetsdagar per vecka.
Det är bara de som har en heltidstjänst, eller en deltidstjänst med i snitt fem dagar per vecka, som kan tjäna in extra ledighetstimmar på en helgdag som infaller på en lördag. Det krävs också att man jobbar den aktuella lördagen.
Nationaldagen den 6 juni har en egen regel. I Cateringavtalet står det att en anställd som arbetar på nationaldagen tjänar in en extra ledighetsdag, även när den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. Ledigheten tjänas in i proportion till arbetstidsmåttet, den som är anställd på 50 % tjänar alltså in en halv arbetsdag, fyra timmar ledigt.
Om du saknar intjänad extra ledighet för ditt arbete på nationaldagen, kontakta din närmaste chef och påpeka saken. Om det inte löser sig kan du vända dig till HRF-klubben på arbetsplatsen om sådan finns, annars din lokala HRF-avdelning.
Fråga:Min chef har lagt en extra ledighetsdag på en dag när jag är ledig enligt schema, får man göra så? Får chefen lägga ut röda dagar utan att meddela mig?
Svar:Nej, så får arbetsgivaren inte göra. Det här är en ledighetsregel i kollektivavtalet, och om du tjänat in en ledig dag så ska den läggas ut på en dag där du skulle ha arbetat enligt schemat. Intjänade extra ledighetsdagar läggs ut av arbetsgivaren efter samråd med den anställde och utläggningen ska meddelas minst en vecka i förväg.
Fråga:Kan min arbetsgivare bestämma när jag ska ta ut mina intjänade röda dagar?
Svar:Enligt kollektivavtalet 4 Kap, 14 § punkt 1.3 så ska arbetsgivaren, i samråd med dig, lägga ut dina extra ledighetsdagar. En sådan dag är vigd åt julhelgen. Utläggning av röda dagar ska meddelas minst en vecka i förväg.
Om ni inte är överens om något annat så ska intjänade dagar som inte tagits ut under kalenderåret förläggas till semestern påföljande år.
Undantaget är de dagar som intjänats under december. De kan förläggas till och med 31 mars påföljande år.
Det här är en arbetstidsregel, för att vår årsarbetstid inte ska bli längre än vad den är i andra branscher som arbetar helgfria veckor.
Fråga:Jag har tyvärr blivit uppsagd. Ska man få sina icke uttagna extra ledighetsdagar (röda dagar) utbetalda med sin slutlön? Företaget har kollektivavtal.
Svar:Ja, och i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, står det så här om utbetalningen: »När anställning avslutas och extra ledighetsdagar finns innestående, ersätts anställd med 1/22 av månadslönen per extra ledighetsdag. När extra ledighetsdag läggs ut eller ersätts vid anställnings upphörande erhåller anställd som är avlönad per timme ett belopp som motsvarar den genomsnittliga dagsinkomsten baserat på veckoarbetstid enligt anställningsbeviset.«
Fråga:Kan de extra ledighetsdagar man tjänar in på röda dagar betalas ut i pengar i stället? Jag tolkar kollektivavtalet så att arbetsgivare och arbetstagare måste komma överens om det, men där nämns bara deltidsanställda. Vad gäller för heltidsanställda då?
Svar:Det som står i kollektivavtalet om extra ledighetsdagar är att de är ledighetsregler som finns för att anställda som arbetar på helger och röda dagar ska ha lika mycket betald ledighet som övriga anställda på arbetsmarknaden.
Det är bara deltidsanställda som kan göra överenskommelse med sin arbetsgivare om att ersättas med ekonomisk kompensation.
Heltidsanställda ska få lediga dagar med lön som läggs ut av arbetsgivaren i samråd med den anställde. Enligt avtalet ska en dag läggas ut under julhelgen och de dagar som inte tagits ut under kalenderåret ska förläggas till semestern följande år.
Fråga:Jag har över 17 stycken intjänade extra ledighetsdagar. Jag ska vara ledig och ville ta ut några dagar då, men arbetsgivaren säger att de »äger« ledighetsdagarna och att de bara tas ut när det gynnar företaget. De lägger ut semesterdagar i stället, kan de göra så?
Svar:Enligt kollektivavtalet 4 Kap, 14 § punkt 1.3 så ska arbetsgivaren, i samråd med dig, lägga ut dina extra ledighetsdagar. En sådan dag är vigd åt julhelgen.
Utläggning av röda dagar ska meddelas minst en vecka i förväg. Om ni inte är överens om något annat så ska intjänade dagar som inte tagits ut under kalenderåret förläggas till semestern påföljande år. Undantaget är de dagar som intjänats under december. De kan förläggas till och med 31 mars påföljande år.
Tanken är alltså inte att anställda ska ha en »bank« full av extra ledighetsdagar. Det är en arbetstidsregel, för att vår årsarbetstid inte ska bli längre än vad den är i andra branscher som arbetar helgfria veckor.
Kontakta din HRF-avdelning eller fackligt ombud om du vill ha rådgivning i din situation.