Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag ska gå upp i arbetstid och börja jobba 80 procent. Men när jag skulle skriva på papperna så stod det 70,1 procent där. Jag frågade varför och då sa chefen: »Men det är ju för att vi har tagit bort 30 minuter varje dag för lunch.« Stämmer det, är det så man ska räkna?
Svar:Den angivna sysselsättningsgraden på ditt anställningsbevis ska givetvis vara den tiden som ligger till grund för vilken lön du får utbetald.
Obetald rast är inte arbetstid. Rast är fritid och inte en del av din lönegrundande arbetstid.
Så svaret på din fråga är att arbetsgivaren i detta fall inte kan räkna. En sysselsättningsgrad på 80 procent kan inte bli 70,1 procent, oavsett om rasternas längd är 30 minuter eller en timme.
Fråga:Jag är fast anställd på 30 timmar/vecka. De senaste veckorna har min arbetsgivare dragit ner så att jag jobbar 23 timmar/vecka. Har jag rätt att kräva de 30 timmar som även står på mitt anställningsavtal?
Svar:Du har rätt att få arbeta de timmar som framgår av ditt anställningsavtal. Arbetsgivaren ska schemalägga dig så att du arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan under din schemaberäkningsperiod.
Är det så att du inte får arbeta dina 30 timmar per vecka ska du meddela arbetsgivaren omgående. Arbetsgivaren är likväl skyldig att ersätta dig enligt ditt anställningsavtal.
Fråga:Jag jobbar som receptionist på hotell med kollektivavtal och har månadslön. Vi går efter 16-veckorsschema. Jag är anställd på 85 procent men har under februari och mars jobbat mer än min schemarad, på grund av sjukskrivningar och stora evenemang. Jag kan inte se att jag fått ut någonting mer i lön i februari och mars fast jag arbetat mer: 148 respektive 182 timmar. Betalas mertiden och övertiden ut senare eller hur är reglerna?
Svar:Arbetsgivaren kan enligt kollektivavtalet tillämpa schemaberäkningsperioder upp till 16 veckor. Det innebär att schemaläggningen under de 16 veckorna ska matcha med sysselsättningsgraden på ditt anställningsavtal.
För tid som du arbetar utöver din schemalagda arbetstid ska du ha mertidsersättning upp till heltid, därefter övertidsersättning. Mertids- och övertidsersättning ska betalas ut på nästkommande lön och ska inte räknas in i schemaberäkningsperioden.
Mertid- och övertidsarbete får inte schemaläggas.
Fråga:Jag är sedan ett par år tillbaka tillsvidareanställd på 80 procent i reception på ett hotell med kollektivavtal. Förra sommaren fick jag 20 semesterdagar att ta ut och då var jag också ledig exakt 20 dagar. Det var många som tyckte att detta lät konstigt, att jag inte fick 25 dagar. Vad är det egentligen som gäller för mig? Schemat är fyra dagars jobb per vecka, åtta timmar per pass.
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riks) 16 § punkt 5, kan en anställd som har färre än fem arbetsdagar genomsnitt per vecka omfattas av nettoberäkningsmetoden vid förläggning av semestern. Det innebär i praktiken att endast de dagar som är arbetsdagar omfattas av semesterlön.
Nettoberäkningsmetoden innebär att du har rätt till samma ledighetsperiod på fem veckor per år och beräknas för din del utifrån följande formel: 4/5 x 25=20. Alltså fyra femtedelar av en arbetsvecka multipliceras med din semesterrätt om 25 semesterdagar (bruttosemester) blir 20 nettosemesterdagar.
Utifrån semesterlön och semesterledighet så ska det inte innebära någon skillnad i intjänade semesterförmåner.
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Fråga:Jag är anställd på 75 procent och min arbetstid räknas till 132 timmar per månad. Men hur mycket ska jag jobba i februari som har färre dagar?
Svar:Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden. 75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Där motsvarar 38 timmar 100 procent och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.
Fråga:Jag jobbar natt, 78 procent. Men det händer att jag tar arbetspass utöver mina schemalagda ibland, alltså mertid. Hur kan jag veta exakt när det blir mer än 100 procent som jag jobbar och jag ska börja få övertidsersättning?
Svar:För personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 100 procent.
Mertid är alltså tiden mellan din ordinarie schemalagda arbetstid upp till 38 timmar i genomsnitt per vecka. Tid därutöver är att betrakta som övertid med följande övertidskompensation. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riks, 3 Kap 12§.
Fråga:Jag är fast anställd på deltid, 75 procent. Är gravid och orkar inte arbeta mer än mina 75 procent. Har min arbetsgivare rätt att schemalägga mig mer utan att fråga? När jag sagt hur jag mår får jag till svar att hen får schemalägga mig mer när det behövs. Är det så? Vi har Gröna riks-avtalet.
Svar:All schemaläggning ska ske i samråd med anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar i förväg. Dessutom ska arbetsgivaren i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.
Den som är anställd på deltid har ingen skyldighet att arbeta mertid utöver den sysselsättningsgrad som är överenskommen.
Fråga:Jag är anställd på 126 timmar i månaden men jobbar i genomsnitt 164 timmar i månaden. Har jag någon rätt att begära en anställning på fler timmar?
Svar:Timmarna i ditt anställningsavtal ska motsvara den schemalagda arbetstiden som du har. Tid utöver är mertid. Om du konstant är schemalagd på fler timmar så tycker jag att du ska prata med din arbetsgivare om att de justerar upp din sysselsättningsgrad i anställningsavtalet så att den motsvarar din schemalagda arbetstid. Arbetsgivaren kan använda sig av schemaläggning upp till 16 veckor enligt kollektivavtal och vid årsarbetstid kan schemaläggningen uppgå till 52 veckor.
Fråga:Jag jobbar 75 procent, 30 timmar i veckan, på restaurang med kollektivavtal. Är jag ändå berättigad dygnsvila då?
Svar:Du har rätt till sammanhängande dygnsvila på 11 timmar oavsett sysselsättningsgrad.
Har du fler frågor rörande arbetstidslagen och kollektivavtalets regler om arbetstidsschema i kollektivavtalet? Vänd dig till din lokala avdelning. Det finns även en del information på www.hrf.net.