Fråga:Jag är anställd på 75 procent, men det blir alltid mer än 120 timmar per månad när jag jobbar. Jag förstår att det finns olika längder på månader och så vidare, men tycker det är lite konstigt att mina 75 procent jag får betalt för alltid är mellan 130 och 138 timmar per månad. Uppfattar jag någonting fel?
Svar:Anledningen till att det blir fel är att du relaterar din sysselsättningsgrad till månadsarbetstid.
Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden.
75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka.
Där motsvarar 38 timmar 100 procent i sysselsättningsgrad och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.
Skulle du i genomsnitt arbeta 120 timmar i månaden hamnar din sysselsättningsgrad på strax under 70 procent och det hade inte stämt överens med ditt anställningsavtal.
Du kan kontrollera din genomsnittliga arbetstid och sysselsättningsgrad genom att titta på din arbetade tid och de beräkningsperioder som tillämpas på ditt schema.
Anta att ni tillämpar 8 veckors beräkningsperiod och du i genomsnitt ska arbeta 30 timmar i veckan. Under dessa 8 veckor ska din sammanlagda schemalagda arbetstid bli 240 timmar.
Tillämpar ni 16 veckors beräkningsperiod blir den sammanlagda arbetstiden 480 timmar.
I underlaget för den schemalagda arbetstiden ingår inte mer- och övertid.
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Fråga:Jag ska gå upp i arbetstid och börja jobba 80 procent. Men när jag skulle skriva på papperna så stod det 70,1 procent där. Jag frågade varför och då sa chefen: »Men det är ju för att vi har tagit bort 30 minuter varje dag för lunch.« Stämmer det, är det så man ska räkna?
Svar:Den angivna sysselsättningsgraden på ditt anställningsbevis ska givetvis vara den tiden som ligger till grund för vilken lön du får utbetald.
Obetald rast är inte arbetstid. Rast är fritid och inte en del av din lönegrundande arbetstid.
Så svaret på din fråga är att arbetsgivaren i detta fall inte kan räkna. En sysselsättningsgrad på 80 procent kan inte bli 70,1 procent, oavsett om rasternas längd är 30 minuter eller en timme.
Fråga:Jag är fast anställd på 30 timmar/vecka. De senaste veckorna har min arbetsgivare dragit ner så att jag jobbar 23 timmar/vecka. Har jag rätt att kräva de 30 timmar som även står på mitt anställningsavtal?
Svar:Du har rätt att få arbeta de timmar som framgår av ditt anställningsavtal. Arbetsgivaren ska schemalägga dig så att du arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan under din schemaberäkningsperiod.
Är det så att du inte får arbeta dina 30 timmar per vecka ska du meddela arbetsgivaren omgående. Arbetsgivaren är likväl skyldig att ersätta dig enligt ditt anställningsavtal.
Fråga:Jag är sedan ett par år tillbaka tillsvidareanställd på 80 procent i reception på ett hotell med kollektivavtal. Förra sommaren fick jag 20 semesterdagar att ta ut och då var jag också ledig exakt 20 dagar. Det var många som tyckte att detta lät konstigt, att jag inte fick 25 dagar. Vad är det egentligen som gäller för mig? Schemat är fyra dagars jobb per vecka, åtta timmar per pass.
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riks) 16 § punkt 5, kan en anställd som har färre än fem arbetsdagar genomsnitt per vecka omfattas av nettoberäkningsmetoden vid förläggning av semestern. Det innebär i praktiken att endast de dagar som är arbetsdagar omfattas av semesterlön.
Nettoberäkningsmetoden innebär att du har rätt till samma ledighetsperiod på fem veckor per år och beräknas för din del utifrån följande formel: 4/5 x 25=20. Alltså fyra femtedelar av en arbetsvecka multipliceras med din semesterrätt om 25 semesterdagar (bruttosemester) blir 20 nettosemesterdagar.
Utifrån semesterlön och semesterledighet så ska det inte innebära någon skillnad i intjänade semesterförmåner.
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Fråga:Jag är anställd på 75 procent och min arbetstid räknas till 132 timmar per månad. Men hur mycket ska jag jobba i februari som har färre dagar?
Svar:Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden. 75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Där motsvarar 38 timmar 100 procent och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.
Fråga:Jag jobbar natt, 78 procent. Men det händer att jag tar arbetspass utöver mina schemalagda ibland, alltså mertid. Hur kan jag veta exakt när det blir mer än 100 procent som jag jobbar och jag ska börja få övertidsersättning?
Svar:För personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 100 procent.
Mertid är alltså tiden mellan din ordinarie schemalagda arbetstid upp till 38 timmar i genomsnitt per vecka. Tid därutöver är att betrakta som övertid med följande övertidskompensation. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riks, 3 Kap 12§.
Fråga:Jag är fast anställd på deltid, 75 procent. Är gravid och orkar inte arbeta mer än mina 75 procent. Har min arbetsgivare rätt att schemalägga mig mer utan att fråga? När jag sagt hur jag mår får jag till svar att hen får schemalägga mig mer när det behövs. Är det så? Vi har Gröna riks-avtalet.
Svar:All schemaläggning ska ske i samråd med anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar i förväg. Dessutom ska arbetsgivaren i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.
Den som är anställd på deltid har ingen skyldighet att arbeta mertid utöver den sysselsättningsgrad som är överenskommen.
Fråga:Jag jobbar 75 procent, 30 timmar i veckan, på restaurang med kollektivavtal. Är jag ändå berättigad dygnsvila då?
Svar:Du har rätt till sammanhängande dygnsvila på 11 timmar oavsett sysselsättningsgrad.
Har du fler frågor rörande arbetstidslagen och kollektivavtalets regler om arbetstidsschema i kollektivavtalet? Vänd dig till din lokala avdelning. Det finns även en del information på www.hrf.net.