Kocken med åtta arbetsgivare

Växjö-kocken Anna Andersson har ett ovanligt jobbupplägg: Hon är anställd av åtta olika restauranger samtidigt. Och trivs som fisken i vattnet.

Kocken Anna Andersson växlar bland annat mellan cateringkök, lunchrestaurang och konferensanläggning. Foto: Emelie Nilsson

37-åriga Anna Andersson utnyttjar bristen på erfarna utbildade kockar till att själv bestämma var och när hon ska jobba. Som A-skattare, utan att behöva starta eget företag. Och hon vill gärna inspirera andra i branschen till att se vilket smörgåsbord av arbetsplatser hennes upplägg kan erbjuda.

Ena veckan är arbetsgivaren en lunchrestaurang, en annan gång en cateringfirma och en tredje gång en herrgård med sommarrestaurang. Hon är helnöjd:

– Man hör mycket om timanställda inom handeln och vården som har svårt att få det att gå ihop trots flera olika jobb. Men jag är ingen jagad hunsad timmis, jag styr min egen arbetstid. Jag har tackat nej till både heltider, deltider och chefsjobb för att fortsätta så här, understryker hon.

”Sjukt kul”

Hon vill helt enkelt inte jobba på ett enda ställe.

– Börjar jag känna att jag kan göra jobbet med förbundna ögon slocknar min låga. Nu jobbar jag så mycket jag vill. Varvar mina arbetsplatser och tycker att det är sjukt kul. Jag får träffa en massa olika yrkesmänniskor och får mer ny kunskap och erfarenhet. Jag kan också ta uppdrag på andra håll i landet och till och med i andra länder.

Anställningarna löper på utan slutdatum.

– Jag hoppar in när det passar mig och ställena. Jag har själv tagit initiativet till att jobba så här och jag har gjort det i tio år nu, men jag har inte träffat någon annan som har samma upplägg med så många olika arbetsgivare.

Slipper administration

Man skulle kunna säga att Anna Andersson frilansar. Men med en avgörande skillnad: Till skillnad från de flesta frilansar är hon inte F-skattare. I stället har hon vanliga anställningar som A-skattare hos alla sina åtta arbetsgivare.

– Jag vill slippa sköta allt administrativt jobb själv, se till att jag tar betalt för alla sociala avgifter och sånt man måste göra som egenföretagare. Jag ser till att bara jobba för etablerade företag, vad jag vet har alla kollektivavtal, så det funkar jättebra. Det är win-win för alla inblandade. Kunderna får mer kontinuitet än med bemanningsföretag när de behöver extrapersonal och jag får min omväxling.

Bra för ensamförälder

Hon tycker att de lösa anställningsförhållandena passar henne som ensamstående mamma på heltid till en sexårig flicka och snart en bebis till.

– Jag jobbar mindre när jag behöver. Och eftersom jag sedan flera år har plats för min dotter på en förskola som öppnar sex på morgonen och stänger tio på kvällen. På så sätt funkar det perfekt, åtminstone fram till när hon börjar skolan.

Har inga arbetsgivare blivit sura när de har behövt ett snabbt inhopp och du har varit upptagen någon annanstans?
– Nej, jag är väldigt tydlig med när jag kan och inte kan. De respekterar det.

Är det inte svårt att hoppa in på nya ställen? Händer det att du blir ensam i köket?
– Ibland är det bara jag och ibland är vi tio. Det är jättevarierat, och det är just det jag gillar. Det är ju inte så ofta det har hänt att jag fått jobba själv första gången på ett nytt ställe. Men jag tycker inte att det känns läskigt eller otryggt, jag får en adrenalinkick av sånt.

En nackdel är att hon inte får betalt för röda dagar om hon inte är schemalagd.
Men det svåraste under tio år som multianställd var när hon nyligen bad alla åtta arbetsgivare om intyg till Försäkringskassan för sin ansökan om graviditetspenning.

– Vissa förstod inte varför och vad de skulle skriva för någon som hoppar in så oregelbundet. Då krävdes det att jag fixade en egen handläggare på Försäkringskassan som jag kunde hänvisa till för att de skulle förstå att de var skyldiga att lämna underlag.  Skönt att det ordnade sig till slut.

HRF: Inte enbart fördelar

HRF-ombudsmannen Ken Clignez säger att han förstår frihetsaspekten av Anna Anderssons upplägg.

– Det är ju få inom den branschen som på det här sättet kan vara med och bestämma när de vill arbeta och inte.

Det kommer dock inte enbart med fördelar, understryker han. Han tror inte att modellen lockar så många att ta efter.

– Jag tror att de flesta anställda inom branschen vill vara verksamma på en och samma arbetsplats under en längre tid. Risken med flera parallella arbetsgivare är ju ganska stor för att du enbart tas in för kortare anställningsperioder, kanske ofta med anställningsformen enstaka dagar, vilket de flesta nog skulle uppleva som en otrygg anställning. Om efterfrågan plötsligt minskar så kan man ju snabbt stå där utan arbete, det vill säga utan inkomst.

Ken Clignez pekar också på risker om individen blir sjukskriven, både på lång och kort sikt, samt en osäkerhet kring möjligheten att framåt kunna hävda de kollektivavtalade försäkringarna som TFA eller föräldrapenningtillägget.

– Hos vilken arbetsgivare föreligger ett eventuellt framtida arbetsgivaransvar? Jag tror nog även den stora variationen i arbetets omfattning och arbetstider skulle ställa till det för de flesta som vill ha ett väl fungerande familjeliv.