Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag var nyligen på en anställningsintervju som kock. Det var på en arbetsplats med kollektivavtal. När vi kom in på lönen så sa de att ob-tillägget var inbakat i månadslönen. Får man göra så? Detta gällde en heltidsanställning med månadslön, mest schemaläggning kväll och helg, då vill man ju gärna få den där extra slanten ob.
Svar:Nej, så kan bolaget inte göra.
Precis som exempelvis semester och övertidsersättning så ska ob-tillägget redovisas separat. Jag misstänker att en sådan »inbakning« bara skulle gynna arbetsgivaren.
Fråga:Jag har påbörjat en ny anställning, tillsvidare på heltid med månadslön som ska betalas den 25:e enligt kontrakt. Jag jobbar min första dag den 2:a i månaden. Ska jag inte få min grundlön den 25:e samma månad?
Svar:Enligt kollektivavtalet med Visita (Gröna riksavtalet) så ska lönen utbetalas senast den 25:e i månaden för föregående månad. Det innebär att det du arbetar i augusti ska betalas ut senast den 25 september.
Arbetsgivaren är fri att betala ut lön tidigare än så och det ska framgå i ditt anställningsavtal vad som gäller runt din löneutbetalning. Du har alltså inte rätt att få din grundlön samma månad.
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Fråga:Jag jobbade på en restaurang, började i oktober förra året. Det var tidsbegränsat så jobbade året ut och nu har jag fått sista lönen utbetald. Men det kom ingen semesterersättning. Min chef säger att den är inlagd i lönen. Jag fick 162 kronor i timmen men det står ingenstans att det var med semester. De har HRF-avtal.
Svar:Arbetsgivaren har fel. I kollektivavtalet så står det att semesterlön eller semesterersättning ska utgå utöver överenskommen tim- eller månadslön. Du ska alltså ha 12,72 procents semesterersättning på din lön utbetalat på slutlönen.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Fråga:Om man är ny på jobbet och råkat ta fel betalt i kassan, kan arbetsgivaren dra av den summan på ens lön? Eller om man ska lära upp ny personal och de sedan gör fel. Får arbetsgivaren dra av den summan på ens lön för att man är den som lärt ut?
Svar:Om en arbetsgivare gör avdrag från innestående lön kallas det för kvittning. Arbetsgivare får inte kvitta mot lön utan att ha stöd för det i lag eller i avtal.
Man kan kort sagt säga att det finns två typer av kvittning. Det är »frivillig kvittning« som innebär att arbetsgivare kan kvitta mot lön när den anställde har givit sitt medgivande. Ett sådant medgivande bör vara skriftligt och kan när som helst återkallas av den anställde.
Sedan finns det »tvungen kvittning« vilket innebär att löneavdrag kan göras utan den anställdes medgivande. En sådan kvittning kan grunda sig på ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren eller bestämmelser i kollektivavtal. Den kan också grunda sig på att den anställde uppsåtligen vållat skada i tjänsten.
Innan arbetsgivare får göra en tvungen kvittning behöver de inhämta ett förhandsbesked från Kronofogdemyndigheten. Ett sådant förhandsbesked kallas för benificiebesked.
I kollektivavtalet mellan Visita och HRF finns det reglerat i 7 Kap, § 25 om anställdas ersättningsskyldighet gentemot arbetsgivaren, och vad som krävs i de fall en arbetsgivare vill göra anspråk på ersättning eller skadestånd från anställd.
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Fråga:Jag har arbetat i tre år utomlands på hotell. Jobbet var i Grekland, så inom EU. Räknas dessa år som yrkesvana för mig?
Svar:All erfarenhet som man kan styrka räknas, oavsett om man har arbetat i Sverige eller utomlands.
Fråga:För något år sedan ingick min arbetsplats kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Jag ser nu på lönetabellerna i kollektivavtalet att jag legat under minimilönen ett helt år. Har jag rätt att kräva pengarna från den uteblivna lönen retroaktivt?
Svar:Du har rätt att kräva retroaktiv lön för ett år tillbaka om arbetsgivaren varit bunden av avtalet under tiden.
Har arbetsgivaren varit bunden av kollektivavtalet kortare tid än ett år så kan du kräva retroaktiv lön från och med den dagen då kollektivavtalet tecknades.
Fråga:Min kusin är 17 år och har börjat arbeta i receptionen på ett hotell. Hon får ungdomslön, den som står i HRF:s avtal. Men jag har också varit 17 år och jobbat i reception, på ett annat hotell. Jag fick då lön enligt lönegrupp 1, kvalificerat arbete, för man hade den högre löneklassen i receptionen på det hotellet. Var det något min arbetsgivare valde frivilligt, att ha högre lönegruppen i repan? Eller är det något bestämt i kollektivavtal? Och har min kusin rätt att få lön enligt lönegrupp 1 och inte den låga ungdomslönen?
Svar:Vid arbete i hotellreception ska man ha lön enligt kollektivavtalets lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete. Detta oavsett ålder. Ungdomslöner får bara tillämpas för det som i kollektivavtalet kallas yrkesarbete och i avtalet står det skrivet ”3. Ungdomslöner för yrkesarbete (ej kvalificerat yrkesarbete)”. Så din kusin har rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete och ska begära att få den retroaktivt från det att anställningen påbörjades.