Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Fråga:Om man är ny på jobbet och råkat ta fel betalt i kassan, kan arbetsgivaren dra av den summan på ens lön? Eller om man ska lära upp ny personal och de sedan gör fel. Får arbetsgivaren dra av den summan på ens lön för att man är den som lärt ut?
Svar:Om en arbetsgivare gör avdrag från innestående lön kallas det för kvittning. Arbetsgivare får inte kvitta mot lön utan att ha stöd för det i lag eller i avtal.
Man kan kort sagt säga att det finns två typer av kvittning. Det är »frivillig kvittning« som innebär att arbetsgivare kan kvitta mot lön när den anställde har givit sitt medgivande. Ett sådant medgivande bör vara skriftligt och kan när som helst återkallas av den anställde.
Sedan finns det »tvungen kvittning« vilket innebär att löneavdrag kan göras utan den anställdes medgivande. En sådan kvittning kan grunda sig på ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren eller bestämmelser i kollektivavtal. Den kan också grunda sig på att den anställde uppsåtligen vållat skada i tjänsten.
Innan arbetsgivare får göra en tvungen kvittning behöver de inhämta ett förhandsbesked från Kronofogdemyndigheten. Ett sådant förhandsbesked kallas för benificiebesked.
I kollektivavtalet mellan Visita och HRF finns det reglerat i 7 Kap, § 25 om anställdas ersättningsskyldighet gentemot arbetsgivaren, och vad som krävs i de fall en arbetsgivare vill göra anspråk på ersättning eller skadestånd från anställd.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang där vi anställda själva delar upp vår dricks en gång i månaden. Arbetsgivaren (AG) har en skuld till oss och vi meddelar AG vilken anställd som ska ha en viss andel av skulden utbetald tillsammans med sin lön en gång i månaden. AG är enbart en mellanhand, skattar ej på den eller liknande. Det är upp till oss anställda att göra det. AG har redovisat den utfördelade dricksen till Skatteverket under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst). Men om jag skattar för min dricks som för inkomst så borde jag väl tjäna in pension för den?
Svar:Dricks är alltid skattepliktigt, och om det är kunderna och inte arbetsgivaren som är utgivare tas det upp under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst).
Att sådan dricks inte är pensionsgrundande beror på att ersättningen från varje enskild kund som regel understiger 1 000 kronor och då betalas inga socialavgifter.
Det är alltså socialavgifterna och inte den skatt vi betalar som finansierar vår allmänna pension. Om en kund skulle ge minst 1 000 kronor i dricks redovisar du detta på en T1-blankett och får då betala socialavgifter (egenavgifter) på cirka 25 procent, och då blir denna ersättning pensionsgrundande.
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Fråga:Jag har arbetat i tre år utomlands på hotell. Jobbet var i Grekland, så inom EU. Räknas dessa år som yrkesvana för mig?
Svar:All erfarenhet som man kan styrka räknas, oavsett om man har arbetat i Sverige eller utomlands.
Fråga:För något år sedan ingick min arbetsplats kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Jag ser nu på lönetabellerna i kollektivavtalet att jag legat under minimilönen ett helt år. Har jag rätt att kräva pengarna från den uteblivna lönen retroaktivt?
Svar:Du har rätt att kräva retroaktiv lön för ett år tillbaka om arbetsgivaren varit bunden av avtalet under tiden.
Har arbetsgivaren varit bunden av kollektivavtalet kortare tid än ett år så kan du kräva retroaktiv lön från och med den dagen då kollektivavtalet tecknades.
Fråga:Jag undrar om man kan få löneförhöjning mitt i en månad? Eller om det alltid är från månadsskiftet? Jag börjar på en ny tjänst den 23:e och har då blivit lovad högre lön. Men från när ska jag få den? Sedan undrar jag även om pottpengarna man har på sin nuvarande timlön följer med då?
Svar:Du som anställd kan alltid löneförhandla individuellt med arbetsgivaren och vad ni då kommer överens om är det som gäller. Du ska förstås begära att få överenskommelsen skriftligt, om det rör dig och din lön eller andra enskilda villkor. Och är ni överens om att lönen ska höjas från ett visst datum så gäller det.
Om din arbetsgivare har kollektivavtal så gäller följande: Den lön du har i dag gäller för den anställning du har i dag. Om du får en annan tjänst inom samma lönegrupp ska du ha minst den lönen du har i dag.
Om du får en helt ny tjänst inom en annan lönegrupp så är det en ny anställning och du får förhandla om lön för den nya tjänsten.
Kollektivavtalets minimilöner får dock aldrig underskridas.
Har du fler frågor så kontakta ditt lokala fackliga ombud på arbetsplatsen eller din HRF-avdelning. De kan gå igenom just ditt anställningsavtal för att se vilken lönegrupp du tillhör.
Fråga:Min kusin är 17 år och har börjat arbeta i receptionen på ett hotell. Hon får ungdomslön, den som står i HRF:s avtal. Men jag har också varit 17 år och jobbat i reception, på ett annat hotell. Jag fick då lön enligt lönegrupp 1, kvalificerat arbete, för man hade den högre löneklassen i receptionen på det hotellet. Var det något min arbetsgivare valde frivilligt, att ha högre lönegruppen i repan? Eller är det något bestämt i kollektivavtal? Och har min kusin rätt att få lön enligt lönegrupp 1 och inte den låga ungdomslönen?
Svar:Vid arbete i hotellreception ska man ha lön enligt kollektivavtalets lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete. Detta oavsett ålder. Ungdomslöner får bara tillämpas för det som i kollektivavtalet kallas yrkesarbete och i avtalet står det skrivet ”3. Ungdomslöner för yrkesarbete (ej kvalificerat yrkesarbete)”. Så din kusin har rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete och ska begära att få den retroaktivt från det att anställningen påbörjades.
Fråga:Hur är det egentligen, har man rätt att få ett semestertillägg utbetalt på slutlönen?
Svar:När man slutar sin anställning och har intjänad semester kvar ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats. Detta enligt semesterlagen.
Om man är anställd hos en arbetsgivare som har Visitas riks- eller hängavtal ska man få 12,72 procent i semesterersättning på den lön man tjänat in, om man varit anställd mindre än 12 månader. Om kollektivavtal saknas ska man få 12 procent i semesterersättning, enligt semesterlagen.
Om man varit anställd 12 månader eller mer ska arbetsgivaren i stället räkna ut hur många semesterdagar man tjänat in, och hur hög semesterersättningen blir per dag. Om ersättningen understiger semesterlönegarantibeloppet i kollektivavtalet är det garantibeloppet som ska betalas ut.
Kontakta ditt platsombud eller klubben på arbetsplatsen om du vill få hjälp att räkna på detta. Saknas fackligt ombud på din arbetsplats kan du kontakta din avdelning.
Procentsatsen för semesterersättning kan variera något beroende på vilket kollektivavtal som gäller. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal är det endast semesterlagens regler som gäller.