Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Vilken ersättning får jag för nationaldagen?
Fråga:Jag kommer att arbeta ett långpass på nationaldagen den 6 juni, i år en lördag. Jag ska förmodligen arbeta 11.00–02.00. Vad får jag? Blir det 100 procent tillägg i ob på de timmarna då? Eller bara en extra ledighetsdag? Jag har en fast heltidsanställning och kollektivavtalet HRF-Visita gäller på arbetsplatsen.
H
Svar:I det här svaret är beloppen för ob-ersättning de som börjar gälla den 1 april 2026.
När 6 juni infaller på en lördag eller söndag så intjänar en arbetstagare som arbetar den dagen en extra ledighetsdag.
Utöver den extra ledighetsdagen så ska även ob-ersättning utbetalas för hela arbetspasset som om det vore en röd dag (helgdag).
Ordinarie ob-ersättning är 27,59 kronor extra per timme och intjänas på helgdagar från 06.00 till 06.00 påföljande dag (lördagar 16.00–06.00 samt vardagar 20.00–06.00). Vid nattarbete, 01.00–06.00, ska även ob-ersättning för nattarbete utbetalas på 24,31 kronor extra per timme utöver ordinarie ob-ersättning.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Jag får inte mina timmar!
Fråga:Jag får aldrig jobba avtalade timmar. Enligt avtal så ska jag arbeta i genomsnitt 30 timmar i veckan eller 240 timmar under en period på åtta veckor. Men jag jobbar knappt 200 timmar på dessa veckor och kommer därför att få jättelåg lön, vad ska jag göra?
P
Svar:Du har rätt att få arbeta de timmar som framgår av ditt anställningsavtal.
Arbetsgivaren ska schemalägga dig så att du arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan under din schemaberäkningsperiod.
Är det så att du inte får arbeta dina 30 timmar per vecka ska du meddela arbetsgivaren omgående. Arbetsgivaren är likväl skyldig att ersätta dig enligt ditt anställningsavtal.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Illustration: Colourbox
Tio timmar med eller utan rast?
Fråga:Jag vet att ett pass får vara max 10 timmar, men är det med eller utan rast? Har pass på jobbet som sträcker sig över 11 timmar, men med rast blir det 10 timmars arbete. Så hur fungerar det? Är det 10 timmar inklusive eller exklusive rasten?
C
Svar:I kollektivavtalet Gröna Riksavtalet mellan HRF och Visita, som är branschens vanligaste kollektivavtal, finns en regel att arbetstiden får max vara 10 timmar per 24-timmarsperiod.
Rast är inte arbetstid, då arbetstagaren inte står till arbetsgivarens förfogande och då tiden under rasten förfogas fritt av arbetstagaren.
Man ska som anställd alltså kunna lämna arbetsplatsen under rasten och behöver inte vara tillgänglig att arbeta under sin rasttid.
Därför är svaret på din fråga att begränsningen om max 10 timmars arbetstid per 24-timmarsperiod gäller utan rast inkluderat.
Bra att veta
- Om en arbetsplats har måltidsuppehåll i stället för rast blir svaret ett annat.
- Måltidsuppehåll räknas in i arbetstid och då ska arbetstiden per 24-timmarsperiod vara max 10 timmar inklusive måltidsuppehåll.
- Under måltidsuppehåll står arbetstagaren till arbetsgivarens förfogande och ska vara tillgänglig att arbeta. Arbetstagaren får alltså inte lämna arbetsplatsen och därför räknas måltidsuppehåll in i arbetstiden.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Jag får bara ledigt var tredje helg!
Fråga:Min nya arbetsgivare schemalägger så att jag bara är ledig var tredje helg, är det okej att göra så? Det är Visitas kollektivavtal.
T
Svar:Enligt Gröna riksavtalet ska du få vara ledig varannan helg. Helg kan vara fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.
Om arbetsplatsen normalt har verksamhet alla dagar i veckan ska du var fjärde vecka få vara ledig fredag–lördag eller lördag–söndag.
Får du inte helgledighet enligt detta är det ett brott mot kollektivavtalet. Kontakta ett fackligt ombud eller HRF:s lokala avdelning för att få hjälp.
Det finns undantag. Om det finns särskilda skäl kan helgledigheten schemaläggas lördag–söndag eller söndag–måndag var tredje vecka. Men »särskilda skäl« måste vara väldigt speciella omständigheter.
Har du annan huvudsaklig sysselsättning, till exempel heltidsstudier, och primärt förväntas arbeta på helger så kan arbetsgivaren schemalägga dig varje helg, men du har rätt att säga nej till det och ha helgledighet varannan helg.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, HRF
Dygnsvila och vändpass – vad gäller?
Fråga:Hur fungerar det här med dygnsvilan? Vi jobbar ett så kallat vändpass, man går av 23.00 på kvällen och börjar jobba dagen därpå 07.00. Är det okej att jobba så? Timmarna mellan 00.00–05.00 är väl inkluderade i en 11-timmarsvila? Hotellet har kollektivavtal.
L
Svaret är äldre än ett år
Svar:Du ska ha 11 timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod.
Vilan kan alltså vara både före och efter passet så länge den är inom 24-timmarsperioden.
Du behöver veta hur arbetsgivaren räknar 24-timmarsperioden, då den inte behöver börja 00.00.
Arbetsgivaren kan inte heller byta beräkningsperiod på dygnet utan får bestämma sig för en beräkningsperiod.
För att veta om arbetsgivaren gör fel så behöver vi alltså veta lite mer om hur ditt schema ser ut i övrigt. Kontakta din HRF-avdelning så kan de hjälpa dig reda ut det.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ska jag jobba enbart kväll?
Fråga:Kan arbetsgivaren schemalägga mig på enbart kvällspass? När andra i samma position får både dag- och kvällstider? Har jag något att säga till om där? Företaget är med i Visita.
J
Svaret är äldre än ett år
Svar:Ja, arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet så länge man håller sig inom lagar och avtalets regler. Det innebär att du kan tvingas jobba bara kvällar.
Däremot har alla anställda rätt att komma med sina åsikter kring schemat.
Om du har en schemainvändning så ska du meddela din chef detta via ditt lokala platsombud eller via din avdelning. Då måste din arbetsgivare kalla till förhandling i frågan.
Då kan du få chans att argumentera för varför schemat inte passar och arbetsgivaren kan undersöka vilka anpassningar som de kan göra. Starka skäl kan vara till exempel familjesituation med små barn eller möjlighet till att ta sig till och från jobbet.
Man kan ju också se på det ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Om en anställd mår dåligt av att bara jobba kvällar så kan ett skyddsombud ställa krav på åtgärder ifrån arbetsgivaren.
Det finns alltså en del att göra även om det i slutänden kan vara så att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att schemalägga dig bara kvällar.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Har jag rätt till schema med fyra pass i veckan?
Fråga:Jag är anställd på 80 procent, jobbar i hotellreception. Jag undrar över schemat. Har jag rätt att jobba fyra dagar i veckan, eller kan arbetsgivaren kräva att jag jobbar exempel tre dagar en vecka och fem dagar andra veckan? Eller får arbetsgivaren schema lägga mig hur som helst inom åttaveckorsperioden bara tiden uppgår till de totala timmarna för 80 procent?
T
Svaret är äldre än ett år
Svar:Arbetsgivaren har ganska stora friheter att schemalägga sin personal utifrån behovet på arbetsplatsen.
Det kallas historiskt för arbetsgivarprerogativet, alltså arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
Begränsningarna om hur arbetsgivaren får schemalägga regleras i arbetstidslagen och i kollektivavtalet.
I Gröna riksavtalet har arbetsgivaren möjlighet att använda sig av beräkningsperioder för ordinarie schemaläggning och ordinarie arbetstid.
Beräkningsperioden kan uppgå till 16 veckor och under vissa förutsättningar kan beräkningsperioden uppgå till 26 veckor, eller efter lokal förhandling upp till 52 veckor.
Ytterligare begränsningar i arbetsgivarens schemaläggningsrätt är att varje anställd ska garanteras minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod.
Det finns också regler om veckovila.
Enligt kollektivavtalet ska den förläggas så att den anställde, om möjligt, får i genomsnitt två sammanhängande 24-timmarsperioder per vecka. Om det inte är möjligt så ska veckovilan vara minst 36 timmar sammanhängande.
Varannan vecka ska ledighetsdagarna förläggas till helgen.
Helg enligt kollektivavtalet är fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.
Om särskilda skäl föreligger kan helgledighetsdagarna förläggas till var tredje vecka.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Vilken period ska vi räkna med?
Fråga:Jag jobbar säsong tre månader. På vårt intranät står att vår beräkningsperiod är från 16 veckor och upp till 24 veckor. Ska det inte vara ett bestämt antal veckor?
A
Svaret är äldre än ett år
Svar:Om arbetsgivaren inte kan precisera beräkningsperioden så är varje schemaläggning en beräkningsperiod.
Exempelvis ger 4 veckors schema 160 timmar att fördela vid heltid.
Om arbetsgivaren har en fastslagen beräkningsperiod ska den perioden anges i schemat. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riksavtalet.
Följande begränsningar är reglerade i avtalets 9 §, moment 1.
Vid timlön: max 8 veckors beräkningsperiod det vill säga 320 timmar att fördela vid heltid (304 timmar för personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception).
Vid månadslön: max 16 veckors beräkningsperiod, det vill säga 640 timmar att fördela vid heltid (608 timmar för nattjänst).
En nyhet i senaste avtalet är att det numera går att använda en 26 veckors beräkningsperiod, 1040 timmar att fördela vid heltid (988 timmar för nattjänst).
Denna nyhet har några krav för att kunna tillämpas:
- Minst 70 procent sysselsättningsgrad.
- Krav på månadslön.
- Schema för 26 veckor ska vara presenterat.
- Var fjärde vecka ska vara en ledighet fredag–lördag alternativt lördag–söndag.
Viktigt att komma ihåg är att all giltig frånvaro ska räknas som arbetstid så man inte måste jobba i kapp en dag då man varit frånvarande för semester, vab, sjukdom och liknande.
Mikael Forsberg, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Har vi rätt till klämdagar?
Fråga:Har den som jobbar inom hotell- och restaurangbranschen rätt till klämdagar? Åtminstone en per år?
L
Svaret är äldre än ett år
Svar:Det finns inte något reglerat i kollektivavtalet om klämdagar inom hotell- och restaurang.
I avtalet med Visita (Gröna riksavtalet) finns i stället något som kallas extra ledighetsdagar (röda dagar).
Det innebär att om du som anställd arbetar på en helgdag (röd dag) som infaller måndag till fredag, midsommarafton, julafton och nyårsafton så tjänar du in en extra ledighetsdag.
Om du är heltidsanställd eller deltidsanställd och arbetar i genomsnitt fem dagar per vecka tjänar du också in en extra ledighetsdag om du har en ordinarie ledighetsdag eller semester på en helgdag som infaller måndag till fredag, midsommarafton, julafton och nyårsafton samt om du arbetar på en helgdag som infaller på en lördag.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Illustration: Colourbox
Vardags-ob på en söndag?
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
M
Svaret är äldre än ett år
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket