Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Fråga:Kan min arbetsgivare bestämma när jag ska ta ut mina intjänade röda dagar?
Svar:Enligt kollektivavtalet 4 Kap, 14 § punkt 1.3 så ska arbetsgivaren, i samråd med dig, lägga ut dina extra ledighetsdagar. En sådan dag är vigd åt julhelgen. Utläggning av röda dagar ska meddelas minst en vecka i förväg.
Om ni inte är överens om något annat så ska intjänade dagar som inte tagits ut under kalenderåret förläggas till semestern påföljande år.
Undantaget är de dagar som intjänats under december. De kan förläggas till och med 31 mars påföljande år.
Det här är en arbetstidsregel, för att vår årsarbetstid inte ska bli längre än vad den är i andra branscher som arbetar helgfria veckor.
Fråga:Jag jobbar på ett hotell med kollektivavtal, där alla blev uppsagda nyligen. Jag har varit anställd här länge och har sex månaders uppsägningstid. Vad händer med våra inarbetade semesterdagar? Vi har inte gjort någon semesterplanering för 2021. Men arbetsgivaren vill nu lägga ut all semester under uppsägningstiden. Det kan väl inte vara korrekt? Under uppsägningstiden kommer vi också att jobba in nya semesterdagar (från april till augusti 2021) samt röda dagar. De måste ju också betalas ut, tänker jag. Vad gäller?
Svar:Enligt § 14 semesterlagen får inte semesterledighet förläggas till uppsägningstid utan den anställdes medgivande.
Även om ni hade hunnit göra en semesterplanering så hade du som anställd kunnat upphäva den semesterledigheten om
du begärde det. För att det ska gälla ska uppsägningen ha varit på grund av arbetsbrist och inte personliga skäl.
Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren lägger ut intjänade extra ledighetsdagar (röda dagar) under uppsägningstiden, så länge arbetsgivaren haft samråd med den anställde och meddelat utläggningen minst en vecka i förväg.
Både de semesterdagar och extra ledighetsdagar som ni tjänat in hittills och som ni kommer att tjäna in under uppsägningstiden, ska betalas som slutlön senast en månad efter det att anställningen avslutats.
Fråga:Jag är anställd på heltid på ett företag med kollektivavtal och årsarbetstidsavtal. Jag har haft semester under sommaren. I slutet av juni tog jag ut sju dagar semester (22–26 juni samt 29–30 juni). När jag kollade min lönespec för juni finns det en rad för semesteravdrag (frånvaro, betald semester) och där har man gjort avdrag för nio dagar. Är det korrekt enligt reglerna? Gör man avdrag även för de två dagar per vecka då jag vanligtvis är ledig enligt schema, om jag inte hade haft semester.
Svar:Enligt semesterlagen § 3a så avser semesterledighet hela dagar. I ledigheten ingår enstaka dagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Semesterledighet börjar och slutar med en semesterdag.
Förutsatt att den begärda och beviljade semesterperioden är mellan 22 juni och 30 juni så är det korrekt att också de arbetsfria dagarna är en del av semesterperioden och också utgör grund för löneavdrag. Eftersom det finns ett årsarbetstidsavtal, tillämpas för månadsavlönade ett löneavdrag på den genomsnittliga årsarbetstiden.
I annat fall, i och med att frånvaroperioden är kortare än 14 dagar, så skulle du haft ett löneavdrag per timme för varje frånvarotimme.
Hade då semesterledigheten varit längre än 14 dagar skulle arbetsgivaren i stället gjort ett dagsavdrag för varje kalenderdag frånvaron omfattar (Gröna Riks 6 Kap 18 § punkt 5).
Fråga:Jag jobbar på ett hotell som har Gröna riksavtalet. Företaget använder sig av sammalöneprincipen vid semester. Hur räknar man ut semestertillägget då? Alla säger olika.
Svar:Om Gröna riksavtalet tillämpas får arbetsgivaren inte använda sig av sammalöneprincipen. I Gröna riksavtalet 4 Kap, 16 § finns regler för semesterberäkning och i 6 Kap, 18 § finns regler för löneberäkning.
Sammalöneprincipen finns i semesterlagen § 16a, där arbetsgivaren har möjlighet att tillämpa samma lön under semester men med ett tillägg på 0,43 procent per betald semesterdag. Ta kontakt med din HRF-avdelning då din arbetsgivare tillämpar fel regelverk för semesterberäkning.
Fråga:Jag har kommit tillbaka till mitt jobb efter sex månaders tjänstledighet. Kan jag få nytt schema och nya arbetsuppgifter?
Svar:Ja, det kan du få. Utgångspunkten är oftast dock att du får bibehållna villkor när du kommer tillbaka.
Nytt schema kan du få så snart verksamheten fordrar det, men var uppmärksam så att det följer reglerna i kollektivavtalet.
Om chefen skulle föreslå nya arbetsuppgifter behöver ni ha en överenskommelse om dessa nya uppgifter. Se till att ha dokument på både eventuellt nytt schema och er överenskommelse om nya arbetsuppgifter.
Hör av dig till ditt fackliga ombud eller närmaste HRF-avdelning för vidare rådgivning om ni inte skulle vara överens om schema och arbetsuppgifter.
Fråga:Jag är schemalagd torsdag till söndag, har ledig dag måndag och sedan jobbar jag igen, tisdag till fredag. Men nu har de lagt ett obligatoriskt möte på min lediga måndag. Vad gäller då? Får man en annan dag ledig eller något? Eller ska jag bara vara på jobbet nio dagar i rad?
Svar:Om du är heltidsanställd kan din arbetsgivare beordra dig att arbeta övertid för att delta på det obligatoriska mötet och då ska du ha övertidsersättning utöver din vanliga lön för det.
Övertidsersättningen är 90 procent, då du får arbeta övertid som inte ligger i anslutning till ordinarie arbetstid. Du kan också få två timmars kompensationsledigt för varje arbetad övertidstimme, om du och din arbetsgivare är överens om det.
Om du inte är heltidsanställd kan inte din arbetsgivare beordra dig att arbeta mertid. Om du ändå går med på att arbeta mertid för att delta på mötet så utgår inte någon extra kompensation för mertidsarbete enligt kollektivavtalet, men du kan försöka förhandla till dig det själv.
Det bästa skulle kanske vara att du får byta ledig dag, prata med din arbetsgivare så kanske ni kan hitta någon lösning som fungerar för er båda.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang som »anställd enstaka dagar«. Min fråga är om jag kan tjäna in »extra ledighetsdagar« om jag jobbar på röda dagar som under jul-, påsk- och midsommarhelgen? Sedan undrar jag om övertidsersättning finns vid den typ av anställning som jag har?
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar. Extra ledighetsdagar (röda dagar) intjänas från anställningens början, men utgår endast om anställningen varar mer än två månader vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare för att utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft för då ska arbetsgivaren erbjuda tillsvidareanställning.
Övertidsersättning betalas ut till heltidsanställda som arbetar utöver sin ordinarie arbetstid och till deltidsanställda som arbetat mer än i genomsnitt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.
Men vi har minimilöner i våra kollektivavtal vilket innebär att du kan begära mer i lön för att arbeta vissa dagar till exempel över påsk- och midsommarhelgerna.
Fråga:Vad gör man när arbetsgivaren ska ha stängt sju veckor? Jag har inte tillräckligt med semester till alla dessa veckor. Jag är fast anställd och undrar om företaget kan »tvinga« mig att ta ut alla semesterdagar plus obetald ledighet. Företaget är med i Visita.
Svar:Det är viktigt att se på denna situation i två olika delar:
1. Semester. Enligt semesterlagen har du rätt till fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden. Dessa veckor kan arbetsgivaren lägga någonstans mellan 15 maj och 15 september (eftersom det verkar finnas kollektivavtal). Om du ansöker om fyra veckor har du rätt till dem under denna period.
Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut mer än du begärt, oavsett anledning. Enligt semesterlagen är du som anställd heller inte tvungen att ta ut obetalda semesterdagar.
2. Tillfällig nedläggelse av verksamheten. Innan arbetsgivaren ska besluta om detta ska avsikten/förändringen förhandlas med Hotell- och restaurangfacket. Att arbetsgivaren stänger under sju veckor är en väsentlig förändring för dig som anställd och ska därför tas upp med facket. Om arbetsgivaren sedan går vidare med beslutet, betyder inte en stängningsperiod att de anställda per automatik blir tvungna att ofrivilligt ta ut ledighet.
Om du kan arbeta under den tiden (bortsett från semesterveckorna) har arbetsgivaren att följa sin del av kontraktet (också kallad avlöningsskyldighet).
Alltså, om arbetsgivaren inte har något arbete för dig under resterande veckor, kan hen välja att ge dig ledigt men aldrig ensidigt tvinga dig att stå utan lön för det. Skulle hen göra det, begår arbetsgivaren kontraktsbrott.
Enkelt förklarat: Mobiloperatören skulle inte godta att du betalar hälften av månadsavgiften för att du ringer och surfar för hälften av det som ingår i abonnemanget. Du betalar hela priset, oavsett hur mycket du nyttjar.
Hör av dig till ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller till din HRF-avdelning om problemet kvarstår. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag har blivit beviljad tre veckors semester. De flesta av mina kollegor i servisen har sagt upp sig och slutar innan min semester börjar. Jag har flaggat för att vi måste ha in ny personal omgående. Min fråga är: Kan arbetsgivaren beordra mig till arbetet när jag har semester? Vi har kollektivavtal.
Svar:Åh, ett av de mest fruktade scenarierna! Samtidigt som semesterlagen reglerar förläggningen av semestern, saknar lagen tydliga delar som reglerar återkallande av semester.
Arbetsgivare i Sverige har rätt att leda och fördela arbetet, vilket i grund och botten innebär att när arbetsgivaren med fog kallar in dig, ska du som anställd svara och komma till arbetet.
En smart arbetsgivare tar även kontakt med HRF innan, med tanke på att hen har kollektivavtal och ska förhandla inför viktiga förändringar som berör dig som anställd. Att återkalla semester är en sådan.
Semesterledigheten är ett kontrakt mellan dig och chefen som gäller under en avtalad period, vilket också förutsätter att du inte ska störas med arbete.
Det kan vara att du har planer under semesterperioden som innebär både kostnader och ett värde för dig och som du inte får åtnjuta om du blir tvingad att arbeta.
Semesterlagen ger alltså dig som anställd skydd för att kunna vara ledig och det skyddet ska värnas, samtidigt som arbetsgivarens rätt att med fog beordra dig att arbeta väger tungt.
Så, förutsatt att detta händer under påbörjad/pågående semester:
Har chefen gett dig ett »preliminärt« besked, men inget definitivt?
Har du ansökt om semester skriftligt?
Har du planerat någon aktivitet som innebär kostnader eller har ett socialt värde för dig?
Tala gärna om detta för chefen så att hen redan från början förstår att återkallad semester kan innebära kostsamma förluster för dig.
Om ni har avtalat om din ledighet och arbetsgivaren beslutar att inskränka din semesterrätt kan du göra anspråk på de faktiska förluster detta inneburit, och även »plåster på såren« för det som är av värde för dig personligen (exempelvis chansen att umgås med familjen under de sköna sommarveckorna).
Om du skulle bli beordrad att arbeta och din semester blir återkallad, ska du först informera din arbetsgivare att du har anspråk på ovanstående och sedan ska du höra av dig till ditt lokala fackliga ombud eller HRF-avdelning.