Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag jobbar på en restaurang som anställd enstaka dagar. Min fråga är om jag kan tjäna in extra ledighetsdagar om jag jobbar på röda dagar som under jul-, påsk- och midsommarhelgen?
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar.
Extra ledighetsdagar (röda dagar) intjänas från anställningens början, men utgår endast om anställningen varar mer än två månader, vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare för att utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft.
Fråga:Vad gör man när arbetsgivaren ska ha stängt sju veckor? Jag har inte tillräckligt med semester till alla dessa veckor. Jag är fast anställd och undrar om företaget kan »tvinga« mig att ta ut alla semesterdagar plus obetald ledighet. Företaget är med i Visita.
Svar:Det är viktigt att se på denna situation i två olika delar:
1. Semester. Enligt semesterlagen har du rätt till fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden. Dessa veckor kan arbetsgivaren lägga någonstans mellan 15 maj och 15 september (eftersom det verkar finnas kollektivavtal). Om du ansöker om fyra veckor har du rätt till dem under denna period.
Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut mer än du begärt, oavsett anledning. Enligt semesterlagen är du som anställd heller inte tvungen att ta ut obetalda semesterdagar.
2. Tillfällig nedläggelse av verksamheten. Innan arbetsgivaren ska besluta om detta ska avsikten/förändringen förhandlas med Hotell- och restaurangfacket. Att arbetsgivaren stänger under sju veckor är en väsentlig förändring för dig som anställd och ska därför tas upp med facket. Om arbetsgivaren sedan går vidare med beslutet, betyder inte en stängningsperiod att de anställda per automatik blir tvungna att ofrivilligt ta ut ledighet.
Om du kan arbeta under den tiden (bortsett från semesterveckorna) har arbetsgivaren att följa sin del av kontraktet (också kallad avlöningsskyldighet).
Alltså, om arbetsgivaren inte har något arbete för dig under resterande veckor, kan hen välja att ge dig ledigt men aldrig ensidigt tvinga dig att stå utan lön för det. Skulle hen göra det, begår arbetsgivaren kontraktsbrott.
Enkelt förklarat: Mobiloperatören skulle inte godta att du betalar hälften av månadsavgiften för att du ringer och surfar för hälften av det som ingår i abonnemanget. Du betalar hela priset, oavsett hur mycket du nyttjar.
Hör av dig till ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller till din HRF-avdelning om problemet kvarstår. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag har blivit beviljad tre veckors semester. De flesta av mina kollegor i servisen har sagt upp sig och slutar innan min semester börjar. Jag har flaggat för att vi måste ha in ny personal omgående. Min fråga är: Kan arbetsgivaren beordra mig till arbetet när jag har semester? Vi har kollektivavtal.
Svar:Åh, ett av de mest fruktade scenarierna! Samtidigt som semesterlagen reglerar förläggningen av semestern, saknar lagen tydliga delar som reglerar återkallande av semester.
Arbetsgivare i Sverige har rätt att leda och fördela arbetet, vilket i grund och botten innebär att när arbetsgivaren med fog kallar in dig, ska du som anställd svara och komma till arbetet.
En smart arbetsgivare tar även kontakt med HRF innan, med tanke på att hen har kollektivavtal och ska förhandla inför viktiga förändringar som berör dig som anställd. Att återkalla semester är en sådan.
Semesterledigheten är ett kontrakt mellan dig och chefen som gäller under en avtalad period, vilket också förutsätter att du inte ska störas med arbete.
Det kan vara att du har planer under semesterperioden som innebär både kostnader och ett värde för dig och som du inte får åtnjuta om du blir tvingad att arbeta.
Semesterlagen ger alltså dig som anställd skydd för att kunna vara ledig och det skyddet ska värnas, samtidigt som arbetsgivarens rätt att med fog beordra dig att arbeta väger tungt.
Så, förutsatt att detta händer under påbörjad/pågående semester:
Har chefen gett dig ett »preliminärt« besked, men inget definitivt?
Har du ansökt om semester skriftligt?
Har du planerat någon aktivitet som innebär kostnader eller har ett socialt värde för dig?
Tala gärna om detta för chefen så att hen redan från början förstår att återkallad semester kan innebära kostsamma förluster för dig.
Om ni har avtalat om din ledighet och arbetsgivaren beslutar att inskränka din semesterrätt kan du göra anspråk på de faktiska förluster detta inneburit, och även »plåster på såren« för det som är av värde för dig personligen (exempelvis chansen att umgås med familjen under de sköna sommarveckorna).
Om du skulle bli beordrad att arbeta och din semester blir återkallad, ska du först informera din arbetsgivare att du har anspråk på ovanstående och sedan ska du höra av dig till ditt lokala fackliga ombud eller HRF-avdelning.
Fråga:Jag är fast anställd på heltid på min arbetsplats och har precis bytt avdelning. Jag jobbar ibland långpanna. På min förra avdelning drogs bara ett matavdrag och en rast när man jobbade dubbelpass (arbetstid 11.00–23.00). På nya avdelningen drar de dubbelt för mat och delar upp passen 11.00–17.00 och 17.00–23.00. Det är ju samma tid som innan och oftast hinner jag inte med två raster. Vad gäller?
Svar:I kollektivavtalet 5 Kap, 17 § punkt 3 är det tydligt. Endast ett kostavdrag per dag får göras. Nettolöneavdraget för kost är 47 kronor per dag, summan gäller från och med den 1 april 2019. Resterande del förmånsbeskattas enligt Skatteverkets regler om fri kost på arbetsplatsen.
När det gäller rast så ska den vara schemalagd. Det är tillåtet att dela upp rasten på två kortare perioder, exempelvis 2 x 30 minuter i stället för en hel timme vid ett tillfälle.
Det låter snarare som att du arbetar för långa dagar. Enligt kollektivavtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 får arbetstiden per 24-timmarsperiod inte överstiga 10 timmar. Såvida ni inte gjort avsteg från den bestämmelsen på arbetsplatsen.
Fråga:Jag är heltidsanställd som kock, är just nu föräldraledig på 100 procent. Jag skulle vilja jobba lite extra framöver (när det passar med familjen) utan att avbryta min tjänstledighet. Jag ser det som att jag är föräldraledig 40 timmar i veckan/fem dagar i veckan. Så jag har två »lediga« dagar i veckan. Får jag lov att göra inhopp hos en helt annan arbetsgivare? Det skulle röra sig om en mataffär, en gång varannan vecka.
Svar:När det gäller dina skyldigheter gentemot din arbetsgivare så får inte föräldraledigheten användas till annat förvärvsarbete, då kan arbetsgivaren kräva att du återgår i arbete hos dem. Jag rekommenderar dig att kontakta den arbetsgivare du är ledig ifrån för att få godkänt att du arbetar hos en annan arbetsgivare under din föräldraledighet.
Enligt allmänna avtalsrättsliga grunder kan arbetsgivaren annars kräva ekonomiskt skadestånd för avtalsbrott och ses det som allvarligare fall av vilseledande kan det även vara grund för uppsägning eller avsked.
Om du hade haft en bisyssla (extra arbete) vid sidan av ditt ordinarie arbete innan du gick på föräldraledigheten så hade du haft rätt att behålla det i samma omfattning som tidigare.
Fråga:Har jag betald ledighet vid nära anhörigs dödsfall och i så fall hur många dagar? Har tidigare arbetat inom kommunal tjänst och då hade jag tio dagar ledigt i samband med dödsfall, begravning och bouppteckning.
Svar:Enligt kollektivavtalet (närmare sagt Gröna riks, § 15) kan du beviljas permission exempelvis vid nära anhörigs frånfälle. Permissionen är en kort ledighet med lön för högst en dag. I det fall du avser delta i begravningen kan permissionen även omfatta restid med två dagar till. Tänk på att du behöver ansöka om permissionen så snart du kan och var beredd på att styrka anledningen till permissionen om chefen skulle be om det.
Hör av dig till ditt fackliga ombud eller avdelning om chefen skulle ha något emot att låta dig ta farväl av din närstående. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Hur funkar det med OB när man tar ut en intjänad betald extra ledighetsdag? Ska det räknas OB-ersättning på lönen för den lediga dagen?
Svar:OB-ersättning betalas endast ut för faktiskt arbetad tid. Så svaret på frågan blir nej.
Fråga:Jag är sedan ett par år tillbaka tillsvidareanställd på 80 procent i reception på ett hotell med kollektivavtal. Förra sommaren fick jag 20 semesterdagar att ta ut och då var jag också ledig exakt 20 dagar. Det var många som tyckte att detta lät konstigt, att jag inte fick 25 dagar. Vad är det egentligen som gäller för mig? Schemat är fyra dagars jobb per vecka, åtta timmar per pass.
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riks) 16 § punkt 5, kan en anställd som har färre än fem arbetsdagar genomsnitt per vecka omfattas av nettoberäkningsmetoden vid förläggning av semestern. Det innebär i praktiken att endast de dagar som är arbetsdagar omfattas av semesterlön.
Nettoberäkningsmetoden innebär att du har rätt till samma ledighetsperiod på fem veckor per år och beräknas för din del utifrån följande formel: 4/5 x 25=20. Alltså fyra femtedelar av en arbetsvecka multipliceras med din semesterrätt om 25 semesterdagar (bruttosemester) blir 20 nettosemesterdagar.
Utifrån semesterlön och semesterledighet så ska det inte innebära någon skillnad i intjänade semesterförmåner.
Fråga:Räknas en kall sallad som tillagad personalmat enligt kollektivavtal och är det rätt att jag ska behöva betala kostavdrag för den?
Svar:Det är en intressant fråga. Det verkar som att du inte är nöjd med rätten. Eftersom det saknas fler uppgifter om salladen i sig, kan jag berätta vad som i generella drag är grunden för kostavdrag.
Om det finns kollektivavtal där du arbetar, får arbetsgivaren göra avdrag för lunch och ett kaffemål, normalt sett. I denna del av avtalet beskrivs också att kosten bör vara varm, näringsrik och varierande. Vanligtvis erbjuds inte samma rätt på arbetsplatsen varje dag, vilket innebär att måltiderna inte alltid är kalla och inte heller ska vara det.
Om det är en sallad som erbjuds under något enstaka tillfälle och om den är näringsrik, kan det vara svårt att hävda att du inte ska betala för den. Om du däremot enbart får sallad mestadels av tiden (och hopslängda sådana), är det läge att ta det med chefen.
Om chefen inte tar till sig det är du som medlem alltid välkommen att höra av dig till din lokala HRF-avdelning eller till ditt fackliga ombud på jobbet!
Fråga:Jag jobbar på en restaurang där vi anställda själva delar upp vår dricks en gång i månaden. Arbetsgivaren (AG) har en skuld till oss och vi meddelar AG vilken anställd som ska ha en viss andel av skulden utbetald tillsammans med sin lön en gång i månaden. AG är enbart en mellanhand, skattar ej på den eller liknande. Det är upp till oss anställda att göra det. AG har redovisat den utfördelade dricksen till Skatteverket under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst). Men om jag skattar för min dricks som för inkomst så borde jag väl tjäna in pension för den?
Svar:Dricks är alltid skattepliktigt, och om det är kunderna och inte arbetsgivaren som är utgivare tas det upp under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst).
Att sådan dricks inte är pensionsgrundande beror på att ersättningen från varje enskild kund som regel understiger 1 000 kronor och då betalas inga socialavgifter.
Det är alltså socialavgifterna och inte den skatt vi betalar som finansierar vår allmänna pension. Om en kund skulle ge minst 1 000 kronor i dricks redovisar du detta på en T1-blankett och får då betala socialavgifter (egenavgifter) på cirka 25 procent, och då blir denna ersättning pensionsgrundande.