Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag arbetar på ett mindre hotell, vardagar från 6.15–11.00, lördag och söndag 7.15–12.00. Det serveras ibland personalmat men då har jag redan slutat för dagen. Hotellet har ingen egen kock utan det är catering till gäster. Konferenserna är från 12.00 med middag på kvällen. Jag har inte lust att betala mat som jag inte äter, måste jag det?
Svar:Enligt kollektivavtalet (5 Kap 17 § punkt 1) är den anställda bunden av kostavdraget när överenskommelse om anställning träffas. Det förutsätter naturligtvis att arbetsgivaren kan tillhandahålla kost på arbetsplatsen under arbetstid.
Enligt punkten 5 i samma paragraf finns möjlighet för anställd och arbetsgivare att träffa en skriftlig överenskommelse om att inte omfattas av kosten och kostavdraget. Så om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla mat så ska du givetvis inte betala för den.
Ett medskick ifall du skulle göra avsteg från kosten och kostavdraget, är att det då inte är tillåtet att äta eller dricka något som tillhör arbetsgivaren på arbetsplatsen.
Fråga:Det har börjat en tjej som är 16 år i serveringen. När man läser och googlar står det på vissa ställen att hon inte får servera alkohol. På andra ställen så står det att hon får servera alkohol, bara det finns en personal som är serveringsansvarig på plats. Vilket är rätt? Får 16-åringen servera alkohol?
Svar:Det finns ingen lagreglerad ålder för när man får servera alkohol. I alkohollagen 3 kap 6 § står att den som inte har fyllt 20 år inte får bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkohol. I 3 kap 7 § anges att servering får ske till den som fyllt 18 år och i 8 kap 18 § står att den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år.
Dessa paragrafer utgår vi ifrån som grund. Sedan ser vi till syftet med alkohollagen som en skyddslagstiftning med ett stort fokus på att unga människor inte ska utsättas för alkoholens skadeverkningar. Vi beaktar också de straffbestämmelser som finns i lagens kapitel 11, där man bland annat kan dömas till fängelse för att ha överlämnat alkohol till en underårig eller överserverad.
Med detta underlag bedömer vi på tillståndsenheten i Stockholms stad att det är olämpligt att ha personal under 18 år som får servera alkohol.
När vi får frågor om det brukar vi föra en dialog runt ovan bestämmelser. Det kan uppstå svåra situationer när man ska neka någon att köpa alkohol och det är svårt att göra bedömningen om någon är märkbart påverkad.
Att servera alkohol är en ansvarsfull uppgift och en innehavare av serveringstillstånd har ett ansvar gällande vilka personer som hen överlämnar detta ansvar till.
OBS! Man måste räknas som ungdom (fylla minst 16 år under pågående kalenderår) eller äldre för att få sälja alkohol, tobak och andra åldersreglerade varor. Detta enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:3.
Fråga:Jag jobbar som städare, vi får skor betalda en gång om året. Vi får också pikétröjor. Däremot får vi stå för »underdel« själva. Byxor ska vara svarta och inte likna mjukisbyxor. Vill man jobba i shorts eller kjol ska de vara svarta och givetvis inte för korta. Byxorna slits extremt fort, så vi måste köpa nya titt som tätt. Om en arbetsgivare kräver svarta byxor eller shorts eller kjol av en viss längd, ska inte de stå för plaggen?
Svar:I kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riks, står det: »Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt«. Utifrån det du beskriver tycker jag att arbetsgivaren föreskriver en särskild klädsel och skulle inte arbetsgivaren hålla med kan ni kontakta det fackliga ombudet på arbetsplatsen eller er HRF-avdelning.
Fråga:Jag jobbar åttatimmarspass på helgerna. Det finns ingen schemalagd rast och jag har ingen annan tid för att äta. Får arbetsgivaren göra matavdrag även när det inte finns möjlighet att äta?
Svar:Det låter märkligt att du inte har någon inplanerad rast under ett sådant pass, om du inte jobbar nattetid.
Om det inte finns schemalagda raster, kan det i stället tillämpas ett så kallat »måltidsuppehåll«. Ett måltidsuppehåll är en tid, som oftast inte ligger fastställt i schema, då du kan slå dig ned och äta medan det inte händer saker som kräver din omedelbara uppmärksamhet.
Jag läser att du inte har någon annan tid att äta, vilket inte bara är illa ur kostperspektivet, utan dessutom ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jag vill verkligen rekommendera dig att ta upp det med chefen så snart som möjligt.
Med det sagt kan vi titta på kostavdraget. Kollektivavtal säger att arbetsgivaren får göra kostavdrag, vilket är pengar du avstår från för att arbetsgivaren ska tillhandahålla mat på jobbet. I praktiken är det dock mer än bara mat, utan också möjligheten att kunna äta maten.
Om du får betala för maten men inte får tillräckligt med tid eller möjlighet att äta upp den, är detta en förmån som du inte kan nyttja. Jag rekommenderar att du så snart som möjligt informerar chefen om detta och att det inte ska göras kostavdrag för de dagarna du inte hinner äta.
Om din chef skulle motsätta sig dina önskemål om att hoppa över avdraget när du inte kan äta, eller om du fortsätter att jobba utan rast eller paus i åtta timmar mot din vilja, ska du veta att du alltid kan vända dig till ditt skyddsombud eller din lokala HRF-avdelning. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag jobbar på en restaurang som anställd enstaka dagar. Min fråga är om jag kan tjäna in extra ledighetsdagar om jag jobbar på röda dagar som under jul-, påsk- och midsommarhelgen?
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar.
Extra ledighetsdagar (röda dagar) intjänas från anställningens början, men utgår endast om anställningen varar mer än två månader, vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare för att utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft.
Fråga:Vad gör man när arbetsgivaren ska ha stängt sju veckor? Jag har inte tillräckligt med semester till alla dessa veckor. Jag är fast anställd och undrar om företaget kan »tvinga« mig att ta ut alla semesterdagar plus obetald ledighet. Företaget är med i Visita.
Svar:Det är viktigt att se på denna situation i två olika delar:
1. Semester. Enligt semesterlagen har du rätt till fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden. Dessa veckor kan arbetsgivaren lägga någonstans mellan 15 maj och 15 september (eftersom det verkar finnas kollektivavtal). Om du ansöker om fyra veckor har du rätt till dem under denna period.
Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut mer än du begärt, oavsett anledning. Enligt semesterlagen är du som anställd heller inte tvungen att ta ut obetalda semesterdagar.
2. Tillfällig nedläggelse av verksamheten. Innan arbetsgivaren ska besluta om detta ska avsikten/förändringen förhandlas med Hotell- och restaurangfacket. Att arbetsgivaren stänger under sju veckor är en väsentlig förändring för dig som anställd och ska därför tas upp med facket. Om arbetsgivaren sedan går vidare med beslutet, betyder inte en stängningsperiod att de anställda per automatik blir tvungna att ofrivilligt ta ut ledighet.
Om du kan arbeta under den tiden (bortsett från semesterveckorna) har arbetsgivaren att följa sin del av kontraktet (också kallad avlöningsskyldighet).
Alltså, om arbetsgivaren inte har något arbete för dig under resterande veckor, kan hen välja att ge dig ledigt men aldrig ensidigt tvinga dig att stå utan lön för det. Skulle hen göra det, begår arbetsgivaren kontraktsbrott.
Enkelt förklarat: Mobiloperatören skulle inte godta att du betalar hälften av månadsavgiften för att du ringer och surfar för hälften av det som ingår i abonnemanget. Du betalar hela priset, oavsett hur mycket du nyttjar.
Hör av dig till ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller till din HRF-avdelning om problemet kvarstår. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag har blivit beviljad tre veckors semester. De flesta av mina kollegor i servisen har sagt upp sig och slutar innan min semester börjar. Jag har flaggat för att vi måste ha in ny personal omgående. Min fråga är: Kan arbetsgivaren beordra mig till arbetet när jag har semester? Vi har kollektivavtal.
Svar:Åh, ett av de mest fruktade scenarierna! Samtidigt som semesterlagen reglerar förläggningen av semestern, saknar lagen tydliga delar som reglerar återkallande av semester.
Arbetsgivare i Sverige har rätt att leda och fördela arbetet, vilket i grund och botten innebär att när arbetsgivaren med fog kallar in dig, ska du som anställd svara och komma till arbetet.
En smart arbetsgivare tar även kontakt med HRF innan, med tanke på att hen har kollektivavtal och ska förhandla inför viktiga förändringar som berör dig som anställd. Att återkalla semester är en sådan.
Semesterledigheten är ett kontrakt mellan dig och chefen som gäller under en avtalad period, vilket också förutsätter att du inte ska störas med arbete.
Det kan vara att du har planer under semesterperioden som innebär både kostnader och ett värde för dig och som du inte får åtnjuta om du blir tvingad att arbeta.
Semesterlagen ger alltså dig som anställd skydd för att kunna vara ledig och det skyddet ska värnas, samtidigt som arbetsgivarens rätt att med fog beordra dig att arbeta väger tungt.
Så, förutsatt att detta händer under påbörjad/pågående semester:
Har chefen gett dig ett »preliminärt« besked, men inget definitivt?
Har du ansökt om semester skriftligt?
Har du planerat någon aktivitet som innebär kostnader eller har ett socialt värde för dig?
Tala gärna om detta för chefen så att hen redan från början förstår att återkallad semester kan innebära kostsamma förluster för dig.
Om ni har avtalat om din ledighet och arbetsgivaren beslutar att inskränka din semesterrätt kan du göra anspråk på de faktiska förluster detta inneburit, och även »plåster på såren« för det som är av värde för dig personligen (exempelvis chansen att umgås med familjen under de sköna sommarveckorna).
Om du skulle bli beordrad att arbeta och din semester blir återkallad, ska du först informera din arbetsgivare att du har anspråk på ovanstående och sedan ska du höra av dig till ditt lokala fackliga ombud eller HRF-avdelning.
Fråga:Jag är fast anställd på heltid på min arbetsplats och har precis bytt avdelning. Jag jobbar ibland långpanna. På min förra avdelning drogs bara ett matavdrag och en rast när man jobbade dubbelpass (arbetstid 11.00–23.00). På nya avdelningen drar de dubbelt för mat och delar upp passen 11.00–17.00 och 17.00–23.00. Det är ju samma tid som innan och oftast hinner jag inte med två raster. Vad gäller?
Svar:I kollektivavtalet 5 Kap, 17 § punkt 3 är det tydligt. Endast ett kostavdrag per dag får göras. Nettolöneavdraget för kost är 47 kronor per dag, summan gäller från och med den 1 april 2019. Resterande del förmånsbeskattas enligt Skatteverkets regler om fri kost på arbetsplatsen.
När det gäller rast så ska den vara schemalagd. Det är tillåtet att dela upp rasten på två kortare perioder, exempelvis 2 x 30 minuter i stället för en hel timme vid ett tillfälle.
Det låter snarare som att du arbetar för långa dagar. Enligt kollektivavtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 får arbetstiden per 24-timmarsperiod inte överstiga 10 timmar. Såvida ni inte gjort avsteg från den bestämmelsen på arbetsplatsen.
Fråga:Jag är heltidsanställd som kock, är just nu föräldraledig på 100 procent. Jag skulle vilja jobba lite extra framöver (när det passar med familjen) utan att avbryta min tjänstledighet. Jag ser det som att jag är föräldraledig 40 timmar i veckan/fem dagar i veckan. Så jag har två »lediga« dagar i veckan. Får jag lov att göra inhopp hos en helt annan arbetsgivare? Det skulle röra sig om en mataffär, en gång varannan vecka.
Svar:När det gäller dina skyldigheter gentemot din arbetsgivare så får inte föräldraledigheten användas till annat förvärvsarbete, då kan arbetsgivaren kräva att du återgår i arbete hos dem. Jag rekommenderar dig att kontakta den arbetsgivare du är ledig ifrån för att få godkänt att du arbetar hos en annan arbetsgivare under din föräldraledighet.
Enligt allmänna avtalsrättsliga grunder kan arbetsgivaren annars kräva ekonomiskt skadestånd för avtalsbrott och ses det som allvarligare fall av vilseledande kan det även vara grund för uppsägning eller avsked.
Om du hade haft en bisyssla (extra arbete) vid sidan av ditt ordinarie arbete innan du gick på föräldraledigheten så hade du haft rätt att behålla det i samma omfattning som tidigare.
Fråga:Har jag betald ledighet vid nära anhörigs dödsfall och i så fall hur många dagar? Har tidigare arbetat inom kommunal tjänst och då hade jag tio dagar ledigt i samband med dödsfall, begravning och bouppteckning.
Svar:Enligt kollektivavtalet (närmare sagt Gröna riks, § 15) kan du beviljas permission exempelvis vid nära anhörigs frånfälle. Permissionen är en kort ledighet med lön för högst en dag. I det fall du avser delta i begravningen kan permissionen även omfatta restid med två dagar till. Tänk på att du behöver ansöka om permissionen så snart du kan och var beredd på att styrka anledningen till permissionen om chefen skulle be om det.
Hör av dig till ditt fackliga ombud eller avdelning om chefen skulle ha något emot att låta dig ta farväl av din närstående. Hoppas svaret hjälper!