Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag har en dotter som är 19 år och precis har fått jobb på ett hotell. Jag tycker att hennes arbetstider är märkliga. Minst två gånger i veckan jobbar hon »vändpass«. Då slutar hon 23.00 och börjar dagen efter 06.45. Med restid hinner hon sova cirka tre timmar. Är det tillåtet?
Svar:Frågan berör egentligen flera aspekter, men jag kommer att tänka på tre viktiga kriterier:
Jag tycker att din dotter ska kontakta arbetsplatsens skyddsombud (eller HRF-avdelningens regionala skyddsombud om det inte finns på arbetsplatsen) och tala om problemet, alternativt skriva en »tillbudsrapport«. Tillsammans kan de avgöra vad som är en lämplig åtgärd.
Det är också en god idé att bli medlem i Hotell- och restaurangfacket, om hon inte är det redan.
Fråga:Kan arbetsgivaren bara säga att nu måste alla jobba skift? Vi har ett grundschema i botten som är två veckor morgon och två veckor kväll. Men vi har tidigare kunnat byta med varandra. Många vill jobba enbart kväll eller enbart morgon. Finns det någon ålder när man inte behöver jobba skift och helger?
Svar:Det korta svaret på frågan är att det inte finns någon övre åldersgräns, däremot finns det en undre gräns när det gäller arbetstider.
För minderåriga och ungdomar är det reglerat att dessa grupper inte får arbeta natt eller på sådan tid att det inskränker på exempelvis skolan.
Enligt de flesta kollektivavtal så har vi en arbetsskyldighet på dygnets alla timmar. Där har arbetsgivaren att respektera dygns- och veckovila.
Finns det önskemål om att få byta arbetspass med varandra så tycker jag att ni ska framföra detta till arbetsgivaren. Det är dock arbetsgivaren som slutligen bestämmer om ni får göra detta.
Fråga:Jag har en fråga angående att vara deltidssjukskriven på halvtid som jag är nu. Hur mycket ska min arbetsgivare betala ut i lön till mig? Säg att jag har normalt 28 000 före skatt, ska då arbetsgivaren betala mig 14 000 före skatt nu? Eller är det något sjukavdrag på lönen när man är deltidssjukskriven?
Svar:I kollektivavtalet (6 Kap 18§ punkt 3) finns regler för löneberäkning. Vid sjukfrånvaro som överstiger 14 kalenderdagar görs, från och med den 15:e dagen, avdrag per dag för varje kalenderdag frånvaron omfattar.
Är du då deltidssjukskriven på 50 procent görs alltså ett halvt kalenderlöneavdrag för varje dag du är sjuk. Sammanfattningsvis innebär det alltså halva arbetstiden = halva lönen från arbetsgivarens sida.
Därutöver kan du vara berättigad till sjukpenning från försäkringskassan samt ersättning från Afa-försäkringen AGS. Tänk också på att anmäla sjukfrånvaron till Afa för utfyllnad på sjuklönen samt premiebefrielse motsvarande tid du har sjukfrånvaro från arbete.
Läs mer på afaforsakring.se
Fråga:Jag är schemalagd torsdag till söndag, har ledig dag måndag och sedan jobbar jag igen, tisdag till fredag. Men nu har de lagt ett obligatoriskt möte på min lediga måndag. Vad gäller då? Får man en annan dag ledig eller något? Eller ska jag bara vara på jobbet nio dagar i rad?
Svar:Om du är heltidsanställd kan din arbetsgivare beordra dig att arbeta övertid för att delta på det obligatoriska mötet och då ska du ha övertidsersättning utöver din vanliga lön för det.
Övertidsersättningen är 90 procent, då du får arbeta övertid som inte ligger i anslutning till ordinarie arbetstid. Du kan också få två timmars kompensationsledigt för varje arbetad övertidstimme, om du och din arbetsgivare är överens om det.
Om du inte är heltidsanställd kan inte din arbetsgivare beordra dig att arbeta mertid. Om du ändå går med på att arbeta mertid för att delta på mötet så utgår inte någon extra kompensation för mertidsarbete enligt kollektivavtalet, men du kan försöka förhandla till dig det själv.
Det bästa skulle kanske vara att du får byta ledig dag, prata med din arbetsgivare så kanske ni kan hitta någon lösning som fungerar för er båda.
Fråga:Jag är servitris och jag får uniform med skjortor från jobbet. Min arbetsgivare vill att jag ska tvätta skjortorna själv, är det inte företaget som ska stå för tvätten?
Svar:I kollektivavtalet står det »Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.« Det är alltså arbetsgivaren som ska stå för tvätten i ditt fall.
Fråga:Jag har fått min första lönespecifikation på mitt jobb och då står det »Kostförmån 51 kr« och »Kostavdrag -47 kr«. Att jag får ett avdrag på 47 kronor för personalmaten förstår jag. Men varifrån kommer detta med en förmån på 51 kronor? Vad innebär det?
Svar:Som anställd kan man få en lunch eller middag som arbetsgivaren bekostar. Då beskattas måltiden efter ett schablonbelopp på 98 kronor (för 2019), vilket motsvarar vad en genomsnittlig lunch kostar på en restaurang.
Schablonen är till för att förenkla så att arbetsgivaren slipper hålla reda på vad varje enskild lunch har kostat för alla anställda.
Om du som anställd betalar ett belopp av din skattade lön, till exempel 47 kronor enligt kollektivavtalet, så minskar den betalningen det belopp du skattar för och kostförmånen blir då 51 kronor.
Fråga:Jag arbetar på ett mindre hotell, vardagar från 6.15–11.00, lördag och söndag 7.15–12.00. Det serveras ibland personalmat men då har jag redan slutat för dagen. Hotellet har ingen egen kock utan det är catering till gäster. Konferenserna är från 12.00 med middag på kvällen. Jag har inte lust att betala mat som jag inte äter, måste jag det?
Svar:Enligt kollektivavtalet (5 Kap 17 § punkt 1) är den anställda bunden av kostavdraget när överenskommelse om anställning träffas. Det förutsätter naturligtvis att arbetsgivaren kan tillhandahålla kost på arbetsplatsen under arbetstid.
Enligt punkten 5 i samma paragraf finns möjlighet för anställd och arbetsgivare att träffa en skriftlig överenskommelse om att inte omfattas av kosten och kostavdraget. Så om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla mat så ska du givetvis inte betala för den.
Ett medskick ifall du skulle göra avsteg från kosten och kostavdraget, är att det då inte är tillåtet att äta eller dricka något som tillhör arbetsgivaren på arbetsplatsen.
Fråga:Det har börjat en tjej som är 16 år i serveringen. När man läser och googlar står det på vissa ställen att hon inte får servera alkohol. På andra ställen så står det att hon får servera alkohol, bara det finns en personal som är serveringsansvarig på plats. Vilket är rätt? Får 16-åringen servera alkohol?
Svar:Det finns ingen lagreglerad ålder för när man får servera alkohol. I alkohollagen 3 kap 6 § står att den som inte har fyllt 20 år inte får bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkohol. I 3 kap 7 § anges att servering får ske till den som fyllt 18 år och i 8 kap 18 § står att den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år.
Dessa paragrafer utgår vi ifrån som grund. Sedan ser vi till syftet med alkohollagen som en skyddslagstiftning med ett stort fokus på att unga människor inte ska utsättas för alkoholens skadeverkningar. Vi beaktar också de straffbestämmelser som finns i lagens kapitel 11, där man bland annat kan dömas till fängelse för att ha överlämnat alkohol till en underårig eller överserverad.
Med detta underlag bedömer vi på tillståndsenheten i Stockholms stad att det är olämpligt att ha personal under 18 år som får servera alkohol.
När vi får frågor om det brukar vi föra en dialog runt ovan bestämmelser. Det kan uppstå svåra situationer när man ska neka någon att köpa alkohol och det är svårt att göra bedömningen om någon är märkbart påverkad.
Att servera alkohol är en ansvarsfull uppgift och en innehavare av serveringstillstånd har ett ansvar gällande vilka personer som hen överlämnar detta ansvar till.
OBS! Man måste räknas som ungdom (fylla minst 16 år under pågående kalenderår) eller äldre för att få sälja alkohol, tobak och andra åldersreglerade varor. Detta enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:3.
Fråga:Jag jobbar som städare, vi får skor betalda en gång om året. Vi får också pikétröjor. Däremot får vi stå för »underdel« själva. Byxor ska vara svarta och inte likna mjukisbyxor. Vill man jobba i shorts eller kjol ska de vara svarta och givetvis inte för korta. Byxorna slits extremt fort, så vi måste köpa nya titt som tätt. Om en arbetsgivare kräver svarta byxor eller shorts eller kjol av en viss längd, ska inte de stå för plaggen?
Svar:I kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riks, står det: »Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt«. Utifrån det du beskriver tycker jag att arbetsgivaren föreskriver en särskild klädsel och skulle inte arbetsgivaren hålla med kan ni kontakta det fackliga ombudet på arbetsplatsen eller er HRF-avdelning.
Fråga:Jag jobbar åttatimmarspass på helgerna. Det finns ingen schemalagd rast och jag har ingen annan tid för att äta. Får arbetsgivaren göra matavdrag även när det inte finns möjlighet att äta?
Svar:Det låter märkligt att du inte har någon inplanerad rast under ett sådant pass, om du inte jobbar nattetid.
Om det inte finns schemalagda raster, kan det i stället tillämpas ett så kallat »måltidsuppehåll«. Ett måltidsuppehåll är en tid, som oftast inte ligger fastställt i schema, då du kan slå dig ned och äta medan det inte händer saker som kräver din omedelbara uppmärksamhet.
Jag läser att du inte har någon annan tid att äta, vilket inte bara är illa ur kostperspektivet, utan dessutom ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jag vill verkligen rekommendera dig att ta upp det med chefen så snart som möjligt.
Med det sagt kan vi titta på kostavdraget. Kollektivavtal säger att arbetsgivaren får göra kostavdrag, vilket är pengar du avstår från för att arbetsgivaren ska tillhandahålla mat på jobbet. I praktiken är det dock mer än bara mat, utan också möjligheten att kunna äta maten.
Om du får betala för maten men inte får tillräckligt med tid eller möjlighet att äta upp den, är detta en förmån som du inte kan nyttja. Jag rekommenderar att du så snart som möjligt informerar chefen om detta och att det inte ska göras kostavdrag för de dagarna du inte hinner äta.
Om din chef skulle motsätta sig dina önskemål om att hoppa över avdraget när du inte kan äta, eller om du fortsätter att jobba utan rast eller paus i åtta timmar mot din vilja, ska du veta att du alltid kan vända dig till ditt skyddsombud eller din lokala HRF-avdelning. Hoppas svaret hjälper!