Fråga:Jag är sedan ett par år tillbaka tillsvidareanställd på 80 procent i reception på ett hotell med kollektivavtal. Förra sommaren fick jag 20 semesterdagar att ta ut och då var jag också ledig exakt 20 dagar. Det var många som tyckte att detta lät konstigt, att jag inte fick 25 dagar. Vad är det egentligen som gäller för mig? Schemat är fyra dagars jobb per vecka, åtta timmar per pass.
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riks) 16 § punkt 5, kan en anställd som har färre än fem arbetsdagar genomsnitt per vecka omfattas av nettoberäkningsmetoden vid förläggning av semestern. Det innebär i praktiken att endast de dagar som är arbetsdagar omfattas av semesterlön.
Nettoberäkningsmetoden innebär att du har rätt till samma ledighetsperiod på fem veckor per år och beräknas för din del utifrån följande formel: 4/5 x 25=20. Alltså fyra femtedelar av en arbetsvecka multipliceras med din semesterrätt om 25 semesterdagar (bruttosemester) blir 20 nettosemesterdagar.
Utifrån semesterlön och semesterledighet så ska det inte innebära någon skillnad i intjänade semesterförmåner.
Fråga:Räknas en kall sallad som tillagad personalmat enligt kollektivavtal och är det rätt att jag ska behöva betala kostavdrag för den?
Svar:Det är en intressant fråga. Det verkar som att du inte är nöjd med rätten. Eftersom det saknas fler uppgifter om salladen i sig, kan jag berätta vad som i generella drag är grunden för kostavdrag.
Om det finns kollektivavtal där du arbetar, får arbetsgivaren göra avdrag för lunch och ett kaffemål, normalt sett. I denna del av avtalet beskrivs också att kosten bör vara varm, näringsrik och varierande. Vanligtvis erbjuds inte samma rätt på arbetsplatsen varje dag, vilket innebär att måltiderna inte alltid är kalla och inte heller ska vara det.
Om det är en sallad som erbjuds under något enstaka tillfälle och om den är näringsrik, kan det vara svårt att hävda att du inte ska betala för den. Om du däremot enbart får sallad mestadels av tiden (och hopslängda sådana), är det läge att ta det med chefen.
Om chefen inte tar till sig det är du som medlem alltid välkommen att höra av dig till din lokala HRF-avdelning eller till ditt fackliga ombud på jobbet!
Fråga:Jag jobbar på en restaurang där vi anställda själva delar upp vår dricks en gång i månaden. Arbetsgivaren (AG) har en skuld till oss och vi meddelar AG vilken anställd som ska ha en viss andel av skulden utbetald tillsammans med sin lön en gång i månaden. AG är enbart en mellanhand, skattar ej på den eller liknande. Det är upp till oss anställda att göra det. AG har redovisat den utfördelade dricksen till Skatteverket under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst). Men om jag skattar för min dricks som för inkomst så borde jag väl tjäna in pension för den?
Svar:Dricks är alltid skattepliktigt, och om det är kunderna och inte arbetsgivaren som är utgivare tas det upp under punkt 1.5 (ej pensionsgrundande inkomst).
Att sådan dricks inte är pensionsgrundande beror på att ersättningen från varje enskild kund som regel understiger 1 000 kronor och då betalas inga socialavgifter.
Det är alltså socialavgifterna och inte den skatt vi betalar som finansierar vår allmänna pension. Om en kund skulle ge minst 1 000 kronor i dricks redovisar du detta på en T1-blankett och får då betala socialavgifter (egenavgifter) på cirka 25 procent, och då blir denna ersättning pensionsgrundande.
Fråga:Jag jobbar deltid, 75 procent. Ibland har vi helgjour. Då jobbar man så många timmar det finns jobb att göra. Man kan få jobba från en timme till sju–åtta per dag. Det är fast ersättning 600 kronor, spelar ingen roll hur mycket jag jobbar. Kan det stämma? Känns som jättelite pengar vissa helger när det är mycket jobb.
Svar:Jour och jourtillägg är inte reglerat i kollektivavtal. Det förekommer på vissa ställen i landet att de lokala parterna har förhandlat fram jourtillägg där verksamheten kräver det. Framför allt förekommer det i fjällvärlden, men det ska då finnas stöd för detta i en lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och Hotell- och restaurangfacket.
Däremot finns mertid och övertid reglerat i kollektivavtalet. Mertid för den som inte arbetar heltid är frivilligt att acceptera eller avvisa. Mertidsersättningen är din ordinarie timlön.
Övertidsarbete är den som arbetar heltid skyldig att utföra på arbetsgivarens begäran. Då ska den som arbetar också ersättas enligt kollektivavtalets regler om övertidsersättning. Så ett fast jourtillägg är inte rätt. Du ska ha betalt per timme enligt kollektivavtal för den tid du utför arbete på arbetsgivarens begäran.
Fråga:Vilken uppsägningstid har jag som 60-åring? Jag har inte sagt upp mig själv och har varit anställd sen 2015. Kollektivavtal med HRF finns.
| Anställningstid | Uppsägningstid |
| upp till två år | en månad |
| två till fyra år | två månader |
| fyra till sex år | tre månader |
| sex till åtta år | fyra månader |
| åtta till tio år | fem månader |
| mer än tio år | sex månader |
Svar:Om man är anställd efter 1 januari 1997 beräknas uppsägningstiden som i tabellen här intill, när arbetsgivaren säger upp en anställd.
Nu framgår det inte vilket datum du anställdes 2015, så du har antingen två eller tre månaders uppsägningstid beroende på om du anställdes för mer eller mindre än fyra år sedan.
Uppsägningstiderna gäller endast om det är arbetsgivaren som säger upp. Om du säger upp dig själv har du en månads uppsägningstid.
Fråga:Jag undrar om lönerevisionen i kollektivavtalet räknas som lönehöjning? Jag har mer än sex års erfarenhet och min lön ligger ett par hundralappar över minimilönerna i avtalet. Arbetsgivaren höjer enligt avtalet varje år, lite mer än 500 kronor. Är det den enda ökningen man kan få? Eller kan man själv begära löneförhöjning om man tycker att man ska ha mer än minimihöjning?
Svar:Löneutrymmet för utgående löneökningar 2019 genererar 560 kronor i månaden per heltidsanställd eller 3:24 kronor i timmen.
Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal mellan Visita och HRF har möjlighet att efter lokal förhandling med HRF fördela 60 procent av löneutrymmet i en lokal pott.
I så fall utgör den generella löneökningen 224 kronor i månaden eller 1:30 kronor i timmen, vilket också är en individgaranti. Resterande del, 336 kronor i månaden eller 1:94 kronor i timmen, utgör en lokal pott som arbetsgivaren har en möjlighet att fördela lokalt på arbetsplatsen.
Principen är att alla som är anställda över revisionsdatumet den 1 april 2019 omfattas av pottfördelning och att dessa personer också bidragit till potten.
Arbetsgivare som inte begär förhandling om det lokala löneutrymmet ska betala ut hela den generella löneökningen per individ enligt första meningen ovan.
Kollektivavtalet reglerar lägsta lön. Det finns alltså inget hinder att enskilt förhandla sig till en högre lön. Det finns heller inget hinder att arbetsgivaren bidrar med egna pengar till att göra den lokala potten större och på så sätt fördela ett större löneutrymme än vad kollektivavtalet anger.
Fråga:Jag studerar och arbetar samtidigt, i genomsnitt 12 timmar per vecka. Jag är tillsvidareanställd men vill gå över till enstaka dagar. Detta på grund av att jag vill skaffa mig ett arbete inom yrket som jag utbildar mig till. Vill ha kvar mitt nuvarande jobb för att tjäna lite extra, då det är bra betalt. Kan min nuvarande arbetsgivare neka mig att gå ner i timmar och byta anställningsform till enstaka dagar? Andra anställda som velat jobba mindre har fått svar i stil med: »Du får antingen jobba kvar som du gör eller säga upp dig.«
Svar:Om du väljer att avsluta din anställning så finns det inga garantier för att du ska få jobba »enstaka dagar« framöver.
Arbetsgivaren har en skyldighet att anställa efter arbetskraftsbehov.
I det begreppet inkluderas inte anställningsformen »enstaka dagar«. Så lite krasst är det som arbetsgivaren säger: Arbeta kvar eller egen uppsägning.
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Fråga:Företaget som jag jobbar på har kollektivavtalet HRF-Visita. De kommer att göra en större renovering i sommar och stänger i flera veckor. Kan min chef lägga ut mina semesterveckor under perioden då renoveringen pågår, och neka mig att ta min semester före eller efter?
Svar:Arbetsgivaren brukar passa på att göra förändringar när aktiviteten blir mindre och under sommarperioden har du rätt ha din välförtjänta semester.
Eftersom din arbetsplats har kollektivavtal gäller perioden mellan 15 maj och 15 september, under vilken sommarens semesterledighet ska förläggas.
Du har alltid möjlighet att framföra ditt önskemål och har rätt att ha fyra veckors sammanhängande ledighet. Dock är det arbetsgivaren som bestämmer vilka veckor under perioden dessa ska läggas på.
Med detta sagt innebär det att arbetsgivaren kan göra som du beskriver. Men arbetsgivaren ska respektera de fyra sammanhängande veckorna samt ge dig besked om den begärda semestern senast två månader innan den ska påbörjas. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag är anställd på 75 procent och min arbetstid räknas till 132 timmar per månad. Men hur mycket ska jag jobba i februari som har färre dagar?
Svar:Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden. 75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Där motsvarar 38 timmar 100 procent och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.