Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag jobbar på en arbetsplats som har Cateringavtalet. Jag jobbar deltid fyra dagar per vecka. Jag jobbar alla lördagar men tjänar inte in helgkomp (röda dagar) när jag jobbar helgdagar som är på lördagar: 1 maj, 6 juni, 25 december förra året, 2021. Varför?
Svar:Regeln om intjänade extra ledighetsdagar och extra ledighetstimmar är en arbetstidsförkortningsregel. Den finns för att ge branschanställda, som ofta jobbar helger och röda dagar, lika mycket betald ledighet som övriga på arbetsmarknaden.
Regeln ger därför störst effekt för den som jobbar heltid, samt deltidsanställda med i genomsnitt fem arbetsdagar per vecka.
Det är bara de som har en heltidstjänst, eller en deltidstjänst med i snitt fem dagar per vecka, som kan tjäna in extra ledighetstimmar på en helgdag som infaller på en lördag. Det krävs också att man jobbar den aktuella lördagen.
Nationaldagen den 6 juni har en egen regel. I Cateringavtalet står det att en anställd som arbetar på nationaldagen tjänar in en extra ledighetsdag, även när den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. Ledigheten tjänas in i proportion till arbetstidsmåttet, den som är anställd på 50 % tjänar alltså in en halv arbetsdag, fyra timmar ledigt.
Om du saknar intjänad extra ledighet för ditt arbete på nationaldagen, kontakta din närmaste chef och påpeka saken. Om det inte löser sig kan du vända dig till HRF-klubben på arbetsplatsen om sådan finns, annars din lokala HRF-avdelning.
Fråga:Jag jobbar på en skidanläggning som har avtal med Hotell- och restaurangfacket och just nu håller jag på med att tillverka snö på nätterna. Arbetstiden är 20.00-04.00. Har man rätt till ob-ersättning då? I så fall hur mycket?
Svar:Om skidanläggningen är bunden av turistsupplementet har du rätt till ett lönetillägg för arbete med snökanoner.
Det är 14:01 kr per timme nu och från och med 1 april 2022 är det 14:34 kr per timme. Det ska du få utöver den vanliga ob-ersättningen. Om du är osäker på om turistsupplementet gäller på din arbetsplats eller inte kan du fråga din fackliga representant på arbetsplatsen, din arbetsgivare eller HRF:s lokala avdelning.
Fråga:Kan arbetsgivaren förvänta sig att man stannar kvar och har överlämning utanför arbetstid efter varje pass? Det är ofta 15–25 minuter, eftersom en anställd slutar exakt samma klockslag som nästa person ska ta över. Det finns ingen tid i schemat för en eventuell överlämning mellan personalen.
Svar:Nej, överlämning ska ske under ordinarie arbetstid och ni kan begära ett möte med arbetsgivaren för att ta upp detta. Ta gärna med er fackliga representant på arbetsplatsen eller kontakta Hotell- och restaurangfackets lokala avdelning för att få stöd. Om arbetsgivaren inte ändrar schemat får ni göra klart för hen att ni inte kommer att stanna kvar för överlämning om ni inte får ersättning för övertid eller mertid.
Fråga:Min dotter har fått möjlighet att prova att jobba två dagar på ett företag som har kollektivavtal. I mejlet skrev dock chefen att det var en provanställning och att hon inte skulle få betalt under dessa två dagar. Detta känns inte helt okej. Visst ska hon ha betalt?
Svar:En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal får inte anställa någon till en lägre lön än vad kollektivavtalet säger. Då bryter de mot kollektivavtalet och kan få betala både den uteblivna lönen till den berörde anställde samt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Arbetsgivaren kan provanställa upp till sex månader, men får inte låta den anställde arbeta gratis. Din dotter har rätt att få ett anställningsbevis där villkoren för anställningen anges.
Vi förstår att det kan kännas som ett alternativ att arbeta utan lön några dagar för att få visa vad man går för och att det förhoppningsvis kommer att leda till en anställning.
Men de arbetsgivare som låter anställda provjobba gratis är oseriösa och vi rekommenderar att din dotter söker sig till mer seriösa arbetsgivare.
Fråga:Jag jobbar ständig natt på 7/7-schema. Mina pass börjar 21.45 och slutar 06.45. Om min arbetsgivare väljer att lägga en utbildning mitt i min arbetsvecka, är jag då tvingad att delta? Jag skulle i så fall sluta 06.45 och utbildningen börjar kl. 14 samma dag, därefter går jag på mitt arbetspass 21.45 igen.
Svar:Enligt kollektivavtalet ska arbetstiden förläggas så att den anställde får en rimlig dygnsvila, minst 11 timmars sammanhängande per 24-timmarsperiod. Tillfälliga avvikelser från den bestämmelsen får göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Vid sådan avvikelse från dygnsvilan ska den anställde ges motsvarande förlängd viloperiod, timme mot timme, svarande mot avbrottet. Den ska då förläggas inom 7 dagar från det att dygnsvilan avbrutits.
När det gäller din situation skulle jag säga att en planerad utbildning inte är en sådan särskild händelse då den går att förutse i förväg. Din arbetsgivare kan i så fall med 14 dagars framförhållning ändra i ditt schema så att dygnsvilan inte behöver brytas, om du är beordrad att medverka på utbildningen.
Ta kontakt med ett platsombud eller skyddsombud på arbetsplatsen om sådant finns. Saknar ni lokalt fackligt ombud på arbetsplatsen får du kontakta din avdelning för hjälp och rådgivning.
Fråga:Om jag är deltidsanställd på 50 procent och jobbar tio timmar på en röd dag, är det rätt att jag bara får ut fyra röda timmar då? Företaget har kollektivavtal med Visita. /S
Svar:Tanken är inte att extra ledighetsdagar ska kompenseras timme mot timme i ledig tid.*
En intjänad extra ledighetsdag ska kompensera en arbetsdag i ledig tid. Det är oavsett antalet arbetade timmar när dagen intjänas eller antalet arbetstimmar när dagen förläggs.
Man kan alltså tjäna in en extra ledighetsdag när man jobbar ett långt pass och ledighetsdagen kan sedan läggas ut en dag när man skulle ha jobbat ett kortare pass.
Undantag är om anställningen upphör och den intjänade dagen ska betalas ut i pengar. I dessa fall ersätts ledighetsdagen med 1/22 av månadslönen eller för timavlönad, ett belopp som motsvarar den genomsnittliga dagsinkomsten baserat på veckoarbetstid enligt anställningsavtalet.
*Enligt vissa kollektivavtal, exempelvis Cateringavtalet, är kompensationen en timme för varje arbetad »röd« timme.
Fråga:Jag hade semester i augusti 2021. Nu undrar jag vilket belopp gäller som minsta garanterad semesterersättning per dag?
Svar:Semesterlönegarantin i kollektivavtalet med Visita är 1 450 kronor per dag det här semesteråret, men det är bara ett garantibelopp.
Arbetsgivaren ska först räkna ut vad du har tjänat före skatt (brutto) under intjänandeåret, alltså perioden 1 april 2020–31 mars 2021. Den utbetalda semesterlönen för den perioden ska inte räknas in i bruttolönen.
Sedan räknar man så här:
Bruttolön intjänandeåret x 12,72 % / Antal betalda semesterdagar = Semesterlön per dag.
Om summan för semesterlönen per dag är lägre än semesterlönegarantin i kollektivavtalet ska den höjas till 1 450 kronor per dag. Om den är högre än 1 450 kronor per dag, ska det högre beloppet betalas.
Exempel: Om en anställd har tjänat 300 000 under intjänandeåret och har rätt till 25 betalda semesterdagar så blir semesterlönen 1 526:40 kronor per dag (300 000 kr x 12,72 % / 25 dagar) och då ska man som anställd få det i semesterlön per dag.
Om en anställd tjänat 250 000 under intjänandeåret och har rätt till 25 betalda semesterdagar blir det 1 272 kronor per dag (250 000 kr x 12,72 % / 25 dagar) när man räknar ut det. Då ska man som anställd få semesterlönegarantin på 1 450 kronor per dag i stället.
Semesterlönegarantin på 1 450 kr per dag gäller för heltidsanställda, är man deltidsanställd reduceras beloppet. För en anställning på 75 % blir beloppet 1 087:50 kronor per dag och så vidare.
För en heltidsanställd under 20 år är semesterlönegarantin i kollektivavtalet 1 103 kronor.
Fråga:Min chef har lagt en extra ledighetsdag på en dag när jag är ledig enligt schema, får man göra så? Får chefen lägga ut röda dagar utan att meddela mig?
Svar:Nej, så får arbetsgivaren inte göra. Det här är en ledighetsregel i kollektivavtalet, och om du tjänat in en ledig dag så ska den läggas ut på en dag där du skulle ha arbetat enligt schemat. Intjänade extra ledighetsdagar läggs ut av arbetsgivaren efter samråd med den anställde och utläggningen ska meddelas minst en vecka i förväg.
Fråga:Vad är det för regler kring helgarbete? Är fast anställd och jobbar på hotell, har blivit schemalagd att jobba tre helger per månad. Så har jag haft det i flera månader nu. Tycker inte att detta känns rättvist. Får arbetsgivaren göra så här?
Svar:Enligt kollektivavtalet ska arbetstiden förläggas så att den anställde får i genomsnitt två ledighetsdagar per vecka, om möjligt två sammanhängande 24-timmarsperioder. Minst varannan vecka ska ledigheten omfatta fredag – lördag, lördag – söndag eller söndag – måndag.
Om särskilda skäl föreligger kan dock ledighetsdagarna omfatta lördag – söndag eller söndag – måndag var tredje vecka.
I kollektivavtalet finns en anmärkning till ovanstående. Det står att arbetsgivaren ska, där det är möjligt, förlägga ledigheten till lördag–söndag.
För verksamhet som är koncentrerad till veckosluten blir det svårt att hävda rätten till ledighet under lördag – söndag.
Är verksamheten däremot öppen veckans alla dagar och alla dygnets timmar bör det finnas bättre förutsättningar att schemalägga dubbelledigheten på
lördag – söndag.
Fråga:Hur kan nattarbete i kollektivavtalet tillåtas på ett schema som gör att den anställde jobbar sju nätter i sträck? Att arbeta natt tär ju ungefär lika mycket på kroppen som om man jobbar ett 12-timmarspass på dagen. Borde inte arbetstider se till den anställdes hälsa först och främst?
Svar:Kollektivavtalet medger att arbetstid får beräknas på ett genomsnitt av veckoarbetstiden. Genomsnittet får beräknas på högst en 8-veckorsperiod och för månadsavlönad personal kan snittet beräknas på högst 16 veckor.
När det gäller nattarbete så får arbetstiden för varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar under en beräkningsperiod om högst 4 månader. Vid genomsnittsberäkningen ska 24 timmar räknas av från beräkningsperioden, för varje påbörjad period om sju dagar.
Enligt kollektivavtalet 3 Kap, § 10 så ska arbetsgivaren samråda om schemat senast 14 dagar innan det börjar gälla. Det vill säga att schemat anpassas för varje arbetsplats utifrån det regelverk som finns i kollektivavtalet.
I avtalet står också att anställda, genom sina fackliga företrädare på arbetsplatsen, har möjlighet att framföra invändning mot schemaförslaget. Detta tvingar då arbetsgivaren att begära förhandling om schemat.
När det gäller arbetsmiljön är arbetsgivaren skyldig att regelbundet bedöma riskerna och förebygga ohälsa i arbetslivet. För personal som stadigvarande arbetar natt är arbetsgivaren skyldig att erbjuda läkarkontroller. Det här regleras i arbetsmiljöföreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6).
Läkarkontroll ska erbjudas: