Fråga:Jag jobbar säsong tre månader. På vårt intranät står att vår beräkningsperiod är från 16 veckor och upp till 24 veckor. Ska det inte vara ett bestämt antal veckor?
Svar:Om arbetsgivaren inte kan precisera beräkningsperioden så är varje schemaläggning en beräkningsperiod.
Exempelvis ger 4 veckors schema 160 timmar att fördela vid heltid.
Om arbetsgivaren har en fastslagen beräkningsperiod ska den perioden anges i schemat. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riksavtalet.
Följande begränsningar är reglerade i avtalets 9 §, moment 1.
Vid timlön: max 8 veckors beräkningsperiod det vill säga 320 timmar att fördela vid heltid (304 timmar för personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception).
Vid månadslön: max 16 veckors beräkningsperiod, det vill säga 640 timmar att fördela vid heltid (608 timmar för nattjänst).
En nyhet i senaste avtalet är att det numera går att använda en 26 veckors beräkningsperiod, 1040 timmar att fördela vid heltid (988 timmar för nattjänst).
Denna nyhet har några krav för att kunna tillämpas:
Viktigt att komma ihåg är att all giltig frånvaro ska räknas som arbetstid så man inte måste jobba i kapp en dag då man varit frånvarande för semester, vab, sjukdom och liknande.
Fråga:Jag har ansökt om fem veckor obetald semester under lågsäsong. Har min arbetsgivare rätt att neka detta? Jag kommer att få utlagd betald semester under året, som kommer att infalla på andra veckor än dessa fem då jag vill ta ut obetald semester.
Svar:Du och din arbetsgivare kan göra en överenskommelse om att din huvudsemester ska förläggas under en annan period än 15 maj till 15 september. Det är under den perioden då huvudsemestern ska förläggas enligt kollektivavtalet med Visita.
Om ni gör en sådan överenskommelse kan inte någon av er ensidigt ändra det sen.
Men om din arbetsgivare inte går med på att du ska ta fem veckors semester under en annan tid på året, så kan hen neka det.
Semesterutläggning ska alltid samrådas med fackliga företrädare på arbetsplatsen. Om det saknas sådana ska samrådet ske direkt med den berörde anställde.
Fråga:Har jobbat drygt tio år på samma ställe och vill säga upp mig, då är det en månads uppsägning eller? Jag har inte skrivit på avtal om längre uppsägningstid vad jag minns. Om det skulle bli en tvist om uppsägningstiden antar jag att jag kan be att få se ett avtal om längre uppsägningstid? Företaget är med i Visita.
Svar:Uppsägningstiden för en tillsvidareanställd vid egen uppsägning är en månad, förutsatt att något annat inte är överenskommet. Hävdar arbetsgivaren en längre uppsägningstid så får de visa ett avtal på att ni gjort en sådan överenskommelse.
Fråga:Jag undrar vad som gäller för matrast på jobbet. Häromdagen fanns det ingen tillgänglig lokal där personalen kunde sitta i lugn och ro för att äta lunch. I stället blev vi hänvisade till att sitta i diskrummet. Är detta okej eller vad gäller?
Svar:Det finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).
I den står det att arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden.
Det gäller även dem som äter medhavd mat.
Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd.
Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen.
Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas kylskåp, möjlighet att värma maten och möjlighet att diska.
Om ni inte anser att den plats ni får äta på uppfyller de här kraven kan ni kontakta skyddsombudet på er arbetsplats.
Om ni inte har ett skyddsombud på arbetsplatsen kan ni kontakta HRF:s avdelning som har regionala skyddsombud som kan hjälpa er.
Fråga:Min arbetsgivare har lagt ut en röd dag (extra ledighetsdag) på annandag påsk, som är en röd dag. Får hon göra så? Innan hon la ut den röda dagen på annandag påsk så var jag schemalagd att jobba. De har kollektivavtal HRF-Visita.
Svar:Konsekvensen av att den röda dagen läggs ut på annandag påsk är att den läggs ut samma dag som den tjänas in. Det innebär att du har lön enligt schema den dagen men intjänar heller inte någon extra ledighetsdag för annandag påsk.
Arbetsgivaren får göra på det sättet och meddela dig minst en vecka i förväg.
Fråga:Jag har en fundering om friskanmälan till arbetsgivaren. Hur långt innan mitt planerade arbetspass bör jag friskanmäla mig? Finns det någon bestämmelse, lag eller skrift? Eller ska arbetsgivaren ha en egen bestämmelse? Vi har avtal med HRF och Almega för bingohallar.
Svar:Kollektivavtalet mellan HRF och Almega för anställda vid bingohallar säger att besked »ska så snart det kan ske meddelas till arbetsgivaren om när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete«.
Det här regleras i avtalets 8 § Sjuklön och Mom 2, Sjukanmälan till arbetsgivaren.
Det innebär att någon exakt tid inte regleras i avtalet, när det gäller hur långt före som arbetstagaren ska anmäla återgången till arbetsgivaren.
Fråga:Jag jobbar extra på ett företag. Min chef har ibland privata fester där han säljer öl och sprit till sina gäster. Men det är företagets öl och sprit. Han tar betalt genom att gästerna får swisha till hans konto. Sist gick det åt flera kubikmeter öl. Jag vet att det är skattebrott! Han betalar lön, men vill inte att jag skriver upp i personalliggaren att jag jobbade. Det finns bilder på ölen och spriten och på en lapp om att swisha till hans konto. Om jag ska ta det här vidare, vilken väg ska jag gå?
Svar:Det här låter som flera felaktigheter. Oredovisade varuuttag från bolaget, oredovisade intäkter och svarta löner – antingen av ägaren själv eller av bolaget. Man kan misstänka både skattebrott och bokföringsbrott.
Enklaste vägen är att kontakta Skatteverket via tipsfunktionen på skatteverket.se.
Man kan bifoga bilagor och man kan vara anonym.
Det som frågeställaren beskriver kan också vara ett brott mot alkohollagens bestämmelser vad gäller restaurangens serveringstillstånd. Man kan då kontakta kommunens alkoholhandläggare i den kommun restaurangen ligger.
Fråga:Jag är anställd på 75 procent, men det blir alltid mer än 120 timmar per månad när jag jobbar. Jag förstår att det finns olika längder på månader och så vidare, men tycker det är lite konstigt att mina 75 procent jag får betalt för alltid är mellan 130 och 138 timmar per månad. Uppfattar jag någonting fel?
Svar:Anledningen till att det blir fel är att du relaterar din sysselsättningsgrad till månadsarbetstid.
Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden.
75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka.
Där motsvarar 38 timmar 100 procent i sysselsättningsgrad och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.
Skulle du i genomsnitt arbeta 120 timmar i månaden hamnar din sysselsättningsgrad på strax under 70 procent och det hade inte stämt överens med ditt anställningsavtal.
Du kan kontrollera din genomsnittliga arbetstid och sysselsättningsgrad genom att titta på din arbetade tid och de beräkningsperioder som tillämpas på ditt schema.
Anta att ni tillämpar 8 veckors beräkningsperiod och du i genomsnitt ska arbeta 30 timmar i veckan. Under dessa 8 veckor ska din sammanlagda schemalagda arbetstid bli 240 timmar.
Tillämpar ni 16 veckors beräkningsperiod blir den sammanlagda arbetstiden 480 timmar.
I underlaget för den schemalagda arbetstiden ingår inte mer- och övertid.
Fråga:Jag bodde på hotell i helgen. På rummet hade alla sängben luskoppar. Jag pratade med personalen om de hade hittat vägglöss i det rummet. Fick till svar att kopparna var i förebyggande syfte och alla rum hade luskoppar, vilket jag inte kunde kolla upp. Är det vanligt att hotell har luskoppar i förebyggande syfte?
Svar:Vill inte säga att det är vanligt att hotellen använder just sängbenskoppar i förebyggande syfte, men det är absolut en av de metoder som finns i verktygslådan. Men de förekommer väl mest när problem med vägglöss redan konstaterats.
Fråga:Jag fick min lönespecifikation och på den står det 50 kronor för kostavdrag. Men det står inget om kostförmån och skatt på förmånen. Ska det stå utskrivet eller är det pengar som dras ändå?
Svar:Priset du betalar för kost på arbetsplatsen består av två delar.
Den ena delen är ett nettolöneavdrag och den andra delen är en förmånsbeskattning. Den sistnämnda görs på mellanskillnaden mellan nettolöneavdraget och det pris som Skatteverket bestämt att en lunch ska kosta.
Kostförmånen behöver därför framgå av ditt lönebesked eftersom det utgör en del av underlaget du betalar löneskatt på.