
Fråga:Min nya arbetsgivare schemalägger så att jag bara är ledig var tredje helg, är det okej att göra så? Det är Visitas kollektivavtal.
Svar:Enligt Gröna riksavtalet ska du få vara ledig varannan helg. Helg kan vara fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.
Om arbetsplatsen normalt har verksamhet alla dagar i veckan ska du var fjärde vecka få vara ledig fredag–lördag eller lördag–söndag.
Får du inte helgledighet enligt detta är det ett brott mot kollektivavtalet. Kontakta ett fackligt ombud eller HRF:s lokala avdelning för att få hjälp.
Det finns undantag. Om det finns särskilda skäl kan helgledigheten schemaläggas lördag–söndag eller söndag–måndag var tredje vecka. Men »särskilda skäl« måste vara väldigt speciella omständigheter.
Har du annan huvudsaklig sysselsättning, till exempel heltidsstudier, och primärt förväntas arbeta på helger så kan arbetsgivaren schemalägga dig varje helg, men du har rätt att säga nej till det och ha helgledighet varannan helg.
Fråga:Jag arbetar på ett hotell sedan några år tillbaka och anser att det inte finns mycket för mig att äta på jobbet. Jag är väldigt kräsen, har valt att äta enligt LCHF och är dessutom laktosintolerant. Det lilla som jag kan äta blir väldigt enformigt. Jag har frågat min chef om jag kan ta bort kostavdraget helt, men det blev nej med hänvisning till kollektivavtalet (HRF:s Gröna riksavtalet), trots att jag påpekade att det står att man kan få förhandla med sin chef om detta som jag förstår det. Jag har frågat vid två olika tillfällen. Vidare anser jag själv att jag äter ”specialkost” även om jag förstår att kollektivavtalets text kanske syftar på allergier eller av religiösa skäl. Jag fick ner det till enbart avdrag för frukost, men som sagt, jag vill egentligen inte ens ha det. Jag vill inte äta massa halvfabrikat men heller inte ”gurka och tomat” varje natt. Måste jag få avdrag på lönen för personalmat?
Svar:Tyvärr har arbetsgivaren rätt att fortsätta dra matavdrag på lönen även om du inte äter.
HRF kan i förhandling med arbetsgivaren förhandla om en annan ordning för kostavdrag för hela arbetsplatsen. Men det behöver i sig inte betyda att kostavdraget tas bort i sin helhet.
Utöver en sådan kollektiv överenskommelse om annan ordning kan en enskild anställd komma överens med arbetsgivaren om att kostavdrag inte ska göras om det finns medicinska eller särskilda skäl för detta.
Vad särskilda skäl betyder är inte närmare specificerat, det behöver prövas från fall till fall. Egen vald kosthållning är inte övergripande prövat så man med säkerhet kan säga att det är ett ”särskilt skäl” som arbetsgivaren måste godkänna.
Sedan är det så att om man har en lyhörd arbetsgivare så kan man komma överens om att inte göra avdrag för dig när du inte äter. Men du är utlämnad till arbetsgivarens goda vilja.
Viktigt att tänka på: Om du lyckas bli av med matavdraget så kan det innebära att du inte kan konsumera någonting som arbetsgivaren tillhandahåller, som frukt eller kaffe (om ni inte är överens om att det är fritt).
Fråga:Om man råkar ut för en skada på arbetet (ett företag med Gröna riksavtalet) och arbetsgivaren anmäler det till försäkringskassan, har arbetsgivaren då rätt att ge den anställde en karensdag om man behöver stanna hemma? Eller ska arbetsgivaren betala sjuklön från första dag, utan karensavdrag?
Svar:Ja, arbetsgivaren kan ge dig en karensdag. Orsaken till sjukdomen eller skadan påverkar inte det.
Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal så finns en arbetsskadeförsäkring som gör att du kan få ersättning för förlorad inkomst, som också kan innefatta karensavdraget.
Det är därför viktigt att arbetsgivaren anmäler arbetsskadan till försäkringskassan och att du anmäler den till Afa Försäkring som hanterar våra avtalsförsäkringar.
Du kan inte bara få ersättning för inkomstförlust utan också alla andra kostnader, allt ifrån läkarbesök till värktabletter. Om du sedan får bestående men, som till exempel ärr, så finns det mer pengar att få ut.
Det kan också vara bra att veta att Gröna riksavtalet ger rätt till permission, en kortare ledighet med lön, i dessa två lägen:
Regler om permission finns i många av HRF:s kollektivavtal, innehållet kan skilja sig en del mellan avtalen.
Fråga:Är anställd på en restaurang med enstaka dagar i anställningskontraktet. Företaget har Visitas kollektivavtal. Jag blir schemalagd varje månad just nu på minst 40 procent. Har fått schemalagda pass fram till april men planerar att säga upp mig. Har jag någon uppsägningstid eller kan jag bara säga upp mig och aldrig komma mer?
Svar: När man är anställd på enstaka dagar är du bara anställd på just den dagen du jobbar.
När passet är slut så avslutas också anställningen. Det gör att du inte behöver beakta någon uppsägningstid utan kan lämna när du vill.
Det låter också som att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Enstaka dagar-anställning får inte schemaläggas och finns det ett konstant behov av arbetskraft så ska arbetsgivaren anställa på särskild visstid eller tillsvidare.
Det blir en otrygg anställning och du kan gå miste om exempelvis sjuklön och extra ledighetsdagar.
Kontakta alltid din avdelning eller lokalt platsombud om du misstänker att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Fråga:Jag jobbar på McDonald's. Jag jobbar heltid och har två par skjortor och två par byxor. Har haft dessa plagg i snart ett år och de är dessutom två storlekar för stora. Är det rimligt att jag ska betala för att få nya uppsättningar av kläder? Eller borde restaurangen stå för dessa?
Svar:I kollektivavtalet som gäller på McDonald’s så står det att om arbetsgivaren föreskriver en särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Detta innebär att det är arbetsgivaren som står för kostnaden för dina arbetskläder.
Dessutom står det angett att anställd ska vara snyggt och prydligt klädd i arbetet. Att ha två storlekar för stora kläder kanske inte ser så snyggt och prydligt ut?
Mitt råd är att du tar upp detta med arbetsgivaren och får du inget gehör där så pratar du med det lokala skyddsombudet eller det av HRF:s avdelningskontor som du hör till.
Arbetskläder är också arbetsmiljö, och du kan ställa krav på att kläderna passar.

Fråga:Hur fungerar det här med dygnsvilan? Vi jobbar ett så kallat vändpass, man går av 23.00 på kvällen och börjar jobba dagen därpå 07.00. Är det okej att jobba så? Timmarna mellan 00.00–05.00 är väl inkluderade i en 11-timmarsvila? Hotellet har kollektivavtal.
Svar:Du ska ha 11 timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod.
Vilan kan alltså vara både före och efter passet så länge den är inom 24-timmarsperioden.
Du behöver veta hur arbetsgivaren räknar 24-timmarsperioden, då den inte behöver börja 00.00.
Arbetsgivaren kan inte heller byta beräkningsperiod på dygnet utan får bestämma sig för en beräkningsperiod.
För att veta om arbetsgivaren gör fel så behöver vi alltså veta lite mer om hur ditt schema ser ut i övrigt. Kontakta din HRF-avdelning så kan de hjälpa dig reda ut det.
Fråga:I HRF:s kollektivavtal står det ”Om särskilda skäl föreligger kan dock ledighetsdagarna omfatta lördag–söndag eller söndag–måndag var tredje vecka.” Vad innebär det där med särskilda skäl? Kan min chef schemalägga mig fredag–lördag fyra veckor i rad? Jag jobbar på en restaurang som har öppet kl. 11–21, alla dagar i veckan.
Svar:Särskilda skäl kan vara en händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Till exempel smittsam sjukdom i personalgruppen eller oväntad större bokning.
Chefen får inte schemalägga arbete fyra fredag–lördag i rad.
En av fyra helger ska omfatta ledighet fredag–lördag eller lördag–söndag. Minst var fjärde vecka ska du alltså få ledighet som innefattar lördagen.

Fråga:Vem utser skyddsombud och vem kan bli det på arbetsplatsen? Om företaget har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.
Svar:Hotell- och restaurangfacket utser skyddsombud på arbetsplatsen bland de anställda. Och om arbetsplatsen har en egen HRF-fackklubb så är det medlemmarna där som väljer och utser skyddsombudet.
Om fackklubb saknas på arbetsplatsen så är det HRF:s lokala avdelning som utser skyddsombud efter nominering, förslag, från medlemmarna på arbetsplatsen.
Att det är facket som utser skyddsombud på arbetsplatsen regleras i arbetsmiljölagens 6 kap. 2 §, andra stycket.
Skyddsombudet ska vara medlem i HRF och det ska vara en person som är intresserad av arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen.
Det här beskrivs uttrycksfullt i andra stycket, 6 § arbetsmiljöförordningen, enligt följande.
”Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.”
Fråga:Jag var nyligen på en anställningsintervju som kock. Det var på en arbetsplats med kollektivavtal. När vi kom in på lönen så sa de att ob-tillägget var inbakat i månadslönen. Får man göra så? Detta gällde en heltidsanställning med månadslön, mest schemaläggning kväll och helg, då vill man ju gärna få den där extra slanten ob.
Svar:Nej, så kan bolaget inte göra.
Precis som exempelvis semester och övertidsersättning så ska ob-tillägget redovisas separat. Jag misstänker att en sådan »inbakning« bara skulle gynna arbetsgivaren.

Fråga:Kan arbetsgivaren schemalägga mig på enbart kvällspass? När andra i samma position får både dag- och kvällstider? Har jag något att säga till om där? Företaget är med i Visita.
Svar:Ja, arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet så länge man håller sig inom lagar och avtalets regler. Det innebär att du kan tvingas jobba bara kvällar.
Däremot har alla anställda rätt att komma med sina åsikter kring schemat.
Om du har en schemainvändning så ska du meddela din chef detta via ditt lokala platsombud eller via din avdelning. Då måste din arbetsgivare kalla till förhandling i frågan.
Då kan du få chans att argumentera för varför schemat inte passar och arbetsgivaren kan undersöka vilka anpassningar som de kan göra. Starka skäl kan vara till exempel familjesituation med små barn eller möjlighet till att ta sig till och från jobbet.
Man kan ju också se på det ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Om en anställd mår dåligt av att bara jobba kvällar så kan ett skyddsombud ställa krav på åtgärder ifrån arbetsgivaren.
Det finns alltså en del att göra även om det i slutänden kan vara så att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att schemalägga dig bara kvällar.