Fråga om jobbet | Hotellrevyn

Gräns mellan mertid och övertid?

Fråga:Jag jobbar natt, 78 procent. Men det händer att jag tar arbetspass utöver mina schemalagda ibland, alltså mertid. Hur kan jag veta exakt när det blir mer än 100 procent som jag jobbar och jag ska börja få övertidsersättning?

T

Svar:För personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 100 procent.
Mertid är alltså tiden mellan din ordinarie schemalagda arbetstid upp till 38 timmar i genomsnitt per vecka. Tid därutöver är att betrakta som övertid med följande övertidskompensation. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riks, 3 Kap 12§.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

8 oktober 2018

Jobbet stänger för renovering!

Fråga:Jag är fast anställd och jobbar 75 procent. Min chef sa att han ska renovera restaurangen under en hel månad! Jag undrar vad som gäller för mig. Har jag rätt att få betalt?

M

Svar:Om arbetsgivaren inte har ändrat i ditt schema och/eller lagt ut intjänad betald semester och du inte får arbeta, så ska du ändå ha lön.
Eftersom det rör sig om en hel månad kan det bli svårt för arbetsgivaren att ändra ditt schema så att du får arbeta in dina timmar före och efter renoveringen, utan att bryta mot hur mycket man får arbeta enligt kollektivavtalet och arbetstidslagen.

Men arbetsgivaren skulle kunna göra så med en del av din arbetstid. En sådan schemaändring ska i så fall samrådas med den anställda minst 14 dagar i förväg och ligga inom beräkningsperioden för den ordinarie arbetstiden.

Ett annat alternativ är att arbetsgivaren lägger ut semesterdagar under hela eller delar av renoveringen. En förutsättning för att kunna göra det är att den anställda har intjänade eller sparade semesterdagar kvar. En anställd har rätt att avstå semesterdagar utan semesterlön.
Om arbetsgivaren varslar er om uppsägning inför renoveringen så ska hen först förhandla med HRF.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

8 oktober 2018

Chefen kollar in på oss!

Fråga:En av mina chefer har sagt till oss att hen har varit utanför jobbet och kollat in på oss som arbetat helg. Får chefen göra så eller bryter hen mot någon lag?

Bevakad

Svar:Det finns ingen lag som hindrar en arbetsgivare att kontrollera sin verksamhet. Oavsett om det sker på plats inne i byggnaden eller från utsidan.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

18 september 2018

Obligatoriskt möte utan lön?

Fråga:Jag jobbar i snabbmatsbranschen och vår arbetsgivare har kallat in oss till ett obligatoriskt personalmöte. Man får inte betalt under tiden som man är på mötet, trots att det är obligatoriskt. Restaurangen har kollektivavtal. Vad säger avtalet?

Markus

Svar:Obligatoriska möten ska ske på arbetstid och för arbetad tid ska den anställda ha lön.
Äger mötet rum på tid utanför den ordinarie schemalagda arbetstiden så kan den anställda dessutom ha rätt till övertidsersättning enligt kollektivavtal.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

17 september 2018

Ger utlandsjobb yrkesvana?

Fråga:Jag har arbetat i tre år utomlands på hotell. Jobbet var i Grekland, så inom EU. Räknas dessa år som yrkesvana för mig?

K

Svar:All erfarenhet som man kan styrka räknas, oavsett om man har arbetat i Sverige eller utomlands.

Susanne Bali, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

10 september 2018

Illustration: Anna Nilsson

Vad är det för uppsägningstid?

Fråga:1. Jag har ett icke tidsbestämt vikariat och undrar hur lång uppsägningstid jag har?/Madeleine FRÅGA 2. Jag jobbar som hotellreceptionist sedan 6 år tillbaka. Är för tillfället föräldraledig. Vi har kollektivavtal och jag undrar hur lång uppsägningstid jag har?/Malin

Svar:Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal så har man 14 dagars uppsägningstid vid ett icke tidsbestämt vikariat. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal så gäller lagen om anställningsskydd och då är det en månads uppsägningstid som gäller.

Oavsett om man är föräldraledig eller inte så är det anställningsformen som avgör hur lång uppsägningstid man har. När man har en tillsvidareanställning är det en månads uppsägningstid när man säger upp sig själv.

Om arbetsgivaren går med på det så kan man komma överens om en kortare uppsägningstid än vad lagen eller kollektivavtalet säger när den anställde säger upp sig, men då är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse om det.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

5 september 2018

Jag har lön under avtalsnivå!

Fråga:För något år sedan ingick min arbetsplats kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Jag ser nu på lönetabellerna i kollektivavtalet att jag legat under minimilönen ett helt år. Har jag rätt att kräva pengarna från den uteblivna lönen retroaktivt?

M

Svar:Du har rätt att kräva retroaktiv lön för ett år tillbaka om arbetsgivaren varit bunden av avtalet under tiden.
Har arbetsgivaren varit bunden av kollektivavtalet kortare tid än ett år så kan du kräva retroaktiv lön från och med den dagen då kollektivavtalet tecknades.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

3 juli 2018

Ny tjänst, ny lön?

Fråga:Jag undrar om man kan få löneförhöjning mitt i en månad? Eller om det alltid är från månadsskiftet? Jag börjar på en ny tjänst den 23:e och har då blivit lovad högre lön. Men från när ska jag få den? Sedan undrar jag även om pottpengarna man har på sin nuvarande timlön följer med då?

Emma

Svar:Du som anställd kan alltid löneförhandla individuellt med arbetsgivaren och vad ni då kommer överens om är det som gäller. Du ska förstås begära att få överenskommelsen skriftligt, om det rör dig och din lön eller andra enskilda villkor. Och är ni överens om att lönen ska höjas från ett visst datum så gäller det.
Om din arbetsgivare har kollektivavtal så gäller följande: Den lön du har i dag gäller för den anställning du har i dag. Om du får en annan tjänst inom samma lönegrupp ska du ha minst den lönen du har i dag.
Om du får en helt ny tjänst inom en annan lönegrupp så är det en ny anställning och du får förhandla om lön för den nya tjänsten.
Kollektivavtalets minimilöner får dock aldrig underskridas.
Har du fler frågor så kontakta ditt lokala fackliga ombud på arbetsplatsen eller din HRF-avdelning. De kan gå igenom just ditt anställningsavtal för att se vilken lönegrupp du tillhör.

Cecilia Creutz, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

27 juni 2018

Lönegrupp för 17-åring i receptionen?

Fråga:Min kusin är 17 år och har börjat arbeta i receptionen på ett hotell. Hon får ungdomslön, den som står i HRF:s avtal. Men jag har också varit 17 år och jobbat i reception, på ett annat hotell. Jag fick då lön enligt lönegrupp 1, kvalificerat arbete, för man hade den högre löneklassen i receptionen på det hotellet. Var det något min arbetsgivare valde frivilligt, att ha högre lönegruppen i repan? Eller är det något bestämt i kollektivavtal? Och har min kusin rätt att få lön enligt lönegrupp 1 och inte den låga ungdomslönen?

EJ

Svar:Vid arbete i hotellreception ska man ha lön enligt kollektivavtalets lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete. Detta oavsett ålder. Ungdomslöner får bara tillämpas för det som i kollektivavtalet kallas yrkesarbete och i avtalet står det skrivet ”3. Ungdomslöner för yrkesarbete (ej kvalificerat yrkesarbete)”. Så din kusin har rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete och ska begära att få den retroaktivt från det att anställningen påbörjades.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

19 juni 2018

Äta i garderoben?

Fråga:Vi får måltidsuppehåll på jobbet, platsen vi äter på är dock i garderoben. Det känns ovärdigt! Vi jobbar 13 – 22, har ingen rast och stressar i oss maten. Har arbetsgivaren en skyldighet att göra en matplats tillgänglig? Hur ska den se ut? Har vi rätt till tid för måltidsuppehåll eller paus?

Danne

Svar:Det finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). I den står det att arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det ska normalt ske i en personalrestaurang, en annan restaurang, ett matrum eller ett matutrymme. Arbetstagare som äter medhavd mat ska ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang.

På arbetsställen där högst fyra personer arbetar samtidigt får det i stället finnas ett avskilt matutrymme i arbetslokalen eller i ett klädrum med klädskåp. Detta om arbetet inte är smutsande, medför risk för smitta eller utförs med hälsofarligt eller starkt luktande ämne.
Nära platsen där medhavd mat ska intas ska det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymmen, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser ska ha ryggstöd.

Om ni inte anser att den plats ni får äta på uppfyller de här kraven kan ni kontakta skyddsombudet på er arbetsplats. Om det inte finns kan ni kontakta HRF:s avdelning som har regionala skyddsombud som kan hjälpa er.

Måltidsuppehåll läggs ut efter läglighet och det är därför svårt att ange en minsta tid. Enligt arbetstidslagen ska arbetstagare ha en rast senast efter fem timmars arbete, men det anges inte hur lång den ska vara. Utöver det ska arbetstagare kunna ta kortare pauser. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara. Det är mer ett allmänt uttryck för att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då i den mån det är möjligt.

Försök att prata med er arbetsgivare om att ni upplever att ni får stressa i er maten och inte mår bra av det. Om inte det ger resultat kan ni kontakta ett fackligt ombud på arbetsplatsen eller HRF:s avdelning för att få till en lösning.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

31 maj 2018