Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.
Fråga:Jag arbetar med housekeeping och har fått arbetskläder som ska bäras på jobbet. Är det rimligt att jag tvättar dessa kläder själv hemma? Hotellet har kollektivavtal med HRF.
Svar:Nej, det är inte du som ska tvätta dina arbetskläder själv.
I kollektivavtalet står det ”Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.”
Det är alltså arbetsgivaren som ska stå för tvätten.
Fråga:Vad gäller egentligen enligt arbetstidslagen vid vändpass? Jag jobbar i receptionen på ett hotell där vi ibland jobbar vändpass, slutar 22.15 och går på vårt dagpass 06.30–14.30. Är det okej?
Svar:Arbetstidslagen är en dispositiv lagstiftning. Det innebär att kollektivavtal gör det möjligt att ha andra regler än de som står i lagen. Reglerna om vad som gäller vid vändpass finns i kollektivavtalet (Gröna riksavtalet mellan Visita och HRF).
I avtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 regleras arbetstiden per 24-timmarsperioder. Bland annat säger avtalet att uppehållet mellan de schemalagda arbetspassen ska vara minst sex timmar. När 24-timmarsperioderna startar och slutar ska bestämmas i förväg och indelningen ska användas konsekvent.
I 24-timmarsperioden ska även rimlig dygnsvila för den anställda läggas in, så att den anställda får en sammanhängande vila som är minst 11 timmar under perioden.
Fråga:Min dotter har fått timanställning på en snabbmatskedja med HRF:s kollektivavtal. Första dagen på jobbet provade hon ut en uppsättning t-shirt, byxor och skor. Samtliga anställda har likadana kläder. Min dotter upplevde att det inte fanns något val att hon skulle använda dessa kläder och skor och att det heller inte framgått att hon skulle betala för dem själv. När första lönespecen kom var det ett avdrag med knappt 600 kronor för ”arbetsskor”. Är detta korrekt hanterat av arbetsgivaren?
Svar:Gröna riksavtalet mellan arbetsgivarorganisationen Visita och HRF säger i § 21, första punkten:
”Anställd ska vara snyggt och prydligt klädd i arbetet. Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt. Anställd som huvudsakligen arbetar i matsal ska hålla traditionell klädsel i svart och vitt.”
Det påpekas också i avtalet att arbetsgivaren vid anställningstillfället ska informera om företagets regler angående klädsel med mera.
Det verkar som att din dotter inte har fått den informationen. Dessutom verkar det som att det finns någon sorts regel för vilka skor som anställda förväntas bära på arbetsplatsen.
Om din dotter är medlem i HRF är mitt råd att hon kontaktar facket för en bedömning av situationen, då det behövs mer uppgifter för att med säkerhet kunna säga om det hanterats korrekt eller inte. Är hon inte medlem är hon välkommen att ansöka om medlemskap och därefter kontakta HRF.
Fråga:Jag har en kollega som blev sjuk under jul och nyår. Hen tog ut semester 27–30 december och var sjuk dessa dagar. Arbetsgivaren säger att i och med att personen inte var ”schemalagd” dessa dagar så kan man inte sjukskriva sig. Utan semesterdagarna ryker i vilket fall. Är man inte schemalagd så behöver man väl inte ta ut några semesterdagar heller? Vilken regel lutar sig arbetsgivaren på?
Svar:Man måste börja med att ta reda på läget: Hade din kollega semester, eller var hen inte schemalagd att jobba de här dagarna?
Om hen inte är schemalagd och ska få lön får hon inte heller någon sjuklön.
Om hen däremot har semester så kan den avbrytas. Enligt 15 § semesterlagen kan man avbryta semester på grund av sjukdom eller arbetsskada när man är helt sjukskriven. Kollegan kan då få sjuklön enligt sjuklönelagen.
Den anställda ska omgående meddela arbetsgivaren att den är sjuk och semesterdagarna ska då sparas till ett senare tillfälle. Arbetsgivaren kan begära att den anställde styrker sina skäl för att avbryta semestern.
Fråga:Jag jobbar på en arbetsplats som har Cateringavtalet. Jag jobbar deltid fyra dagar per vecka. Jag jobbar alla lördagar men tjänar inte in helgkomp (röda dagar) när jag jobbar helgdagar som är på lördagar: 1 maj, 6 juni, 25 december förra året, 2021. Varför?
Svar:Regeln om intjänade extra ledighetsdagar och extra ledighetstimmar är en arbetstidsförkortningsregel. Den finns för att ge branschanställda, som ofta jobbar helger och röda dagar, lika mycket betald ledighet som övriga på arbetsmarknaden.
Regeln ger därför störst effekt för den som jobbar heltid, samt deltidsanställda med i genomsnitt fem arbetsdagar per vecka.
Det är bara de som har en heltidstjänst, eller en deltidstjänst med i snitt fem dagar per vecka, som kan tjäna in extra ledighetstimmar på en helgdag som infaller på en lördag. Det krävs också att man jobbar den aktuella lördagen.
Nationaldagen den 6 juni har en egen regel. I Cateringavtalet står det att en anställd som arbetar på nationaldagen tjänar in en extra ledighetsdag, även när den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. Ledigheten tjänas in i proportion till arbetstidsmåttet, den som är anställd på 50 % tjänar alltså in en halv arbetsdag, fyra timmar ledigt.
Om du saknar intjänad extra ledighet för ditt arbete på nationaldagen, kontakta din närmaste chef och påpeka saken. Om det inte löser sig kan du vända dig till HRF-klubben på arbetsplatsen om sådan finns, annars din lokala HRF-avdelning.
Fråga:Jag jobbar på en skidanläggning som har avtal med Hotell- och restaurangfacket och just nu håller jag på med att tillverka snö på nätterna. Arbetstiden är 20.00-04.00. Har man rätt till ob-ersättning då? I så fall hur mycket?
Svar:Om skidanläggningen är bunden av turistsupplementet har du rätt till ett lönetillägg för arbete med snökanoner.
Tillägget är 14:34 kr per timme från och med den 1 april 2022. Det ska du få utöver den vanliga ob-ersättningen. Om du är osäker på om turistsupplementet gäller på din arbetsplats eller inte kan du fråga din fackliga representant på arbetsplatsen, din arbetsgivare eller HRF:s lokala avdelning.
Fråga:Kan arbetsgivaren förvänta sig att man stannar kvar och har överlämning utanför arbetstid efter varje pass? Det är ofta 15–25 minuter, eftersom en anställd slutar exakt samma klockslag som nästa person ska ta över. Det finns ingen tid i schemat för en eventuell överlämning mellan personalen.
Svar:Nej, överlämning ska ske under ordinarie arbetstid och ni kan begära ett möte med arbetsgivaren för att ta upp detta. Ta gärna med er fackliga representant på arbetsplatsen eller kontakta Hotell- och restaurangfackets lokala avdelning för att få stöd. Om arbetsgivaren inte ändrar schemat får ni göra klart för hen att ni inte kommer att stanna kvar för överlämning om ni inte får ersättning för övertid eller mertid.
Fråga:Min dotter har fått möjlighet att prova att jobba två dagar på ett företag som har kollektivavtal. I mejlet skrev dock chefen att det var en provanställning och att hon inte skulle få betalt under dessa två dagar. Detta känns inte helt okej. Visst ska hon ha betalt?
Svar:En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal får inte anställa någon till en lägre lön än vad kollektivavtalet säger. Då bryter de mot kollektivavtalet och kan få betala både den uteblivna lönen till den berörde anställde samt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Arbetsgivaren kan provanställa upp till sex månader, men får inte låta den anställde arbeta gratis. Din dotter har rätt att få ett anställningsbevis där villkoren för anställningen anges.
Vi förstår att det kan kännas som ett alternativ att arbeta utan lön några dagar för att få visa vad man går för och att det förhoppningsvis kommer att leda till en anställning.
Men de arbetsgivare som låter anställda provjobba gratis är oseriösa och vi rekommenderar att din dotter söker sig till mer seriösa arbetsgivare.
Fråga:Jag jobbar ständig natt på 7/7-schema. Mina pass börjar 21.45 och slutar 06.45. Om min arbetsgivare väljer att lägga en utbildning mitt i min arbetsvecka, är jag då tvingad att delta? Jag skulle i så fall sluta 06.45 och utbildningen börjar kl. 14 samma dag, därefter går jag på mitt arbetspass 21.45 igen.
Svar:Enligt kollektivavtalet ska arbetstiden förläggas så att den anställde får en rimlig dygnsvila, minst 11 timmars sammanhängande per 24-timmarsperiod. Tillfälliga avvikelser från den bestämmelsen får göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Vid sådan avvikelse från dygnsvilan ska den anställde ges motsvarande förlängd viloperiod, timme mot timme, svarande mot avbrottet. Den ska då förläggas inom 7 dagar från det att dygnsvilan avbrutits.
När det gäller din situation skulle jag säga att en planerad utbildning inte är en sådan särskild händelse då den går att förutse i förväg. Din arbetsgivare kan i så fall med 14 dagars framförhållning ändra i ditt schema så att dygnsvilan inte behöver brytas, om du är beordrad att medverka på utbildningen.
Ta kontakt med ett platsombud eller skyddsombud på arbetsplatsen om sådant finns. Saknar ni lokalt fackligt ombud på arbetsplatsen får du kontakta din avdelning för hjälp och rådgivning.
Fråga:Om jag är deltidsanställd på 50 procent och jobbar tio timmar på en röd dag, är det rätt att jag bara får ut fyra röda timmar då? Företaget har kollektivavtal med Visita. /S
Svar:Tanken är inte att extra ledighetsdagar ska kompenseras timme mot timme i ledig tid.*
En intjänad extra ledighetsdag ska kompensera en arbetsdag i ledig tid. Det är oavsett antalet arbetade timmar när dagen intjänas eller antalet arbetstimmar när dagen förläggs.
Man kan alltså tjäna in en extra ledighetsdag när man jobbar ett långt pass och ledighetsdagen kan sedan läggas ut en dag när man skulle ha jobbat ett kortare pass.
Undantag är om anställningen upphör och den intjänade dagen ska betalas ut i pengar. I dessa fall ersätts ledighetsdagen med 1/22 av månadslönen eller för timavlönad, ett belopp som motsvarar den genomsnittliga dagsinkomsten baserat på veckoarbetstid enligt anställningsavtalet.
*Enligt vissa kollektivavtal, exempelvis Cateringavtalet, är kompensationen en timme för varje arbetad »röd« timme.