Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Anställd på 75 procent – hur många timmar ska jag jobba?
Fråga:Jag är anställd på 75 procent, men det blir alltid mer än 120 timmar per månad när jag jobbar. Jag förstår att det finns olika längder på månader och så vidare, men tycker det är lite konstigt att mina 75 procent jag får betalt för alltid är mellan 130 och 138 timmar per månad. Uppfattar jag någonting fel?
J
Svaret är äldre än ett år
Svar:Anledningen till att det blir fel är att du relaterar din sysselsättningsgrad till månadsarbetstid.
Arbetstiden räknas utifrån genomsnittlig veckoarbetstid, där 40 timmar i veckan är 100 procent.
Eftersom månader är olika långa går det inte att relatera månadsarbetstiden till sysselsättningsgraden och säga att X antal timmar i månaden är motsvarande procent av sysselsättningsgraden.
75 procent är i genomsnitt 30 timmar per vecka enligt formeln 40 timmar x 0,75 = 30 timmar.
För personal som stadigvarande arbetar natt är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka.
Där motsvarar 38 timmar 100 procent i sysselsättningsgrad och veckoarbetstiden räknas fram enligt samma formel. Exempel: 38 x 0,75 = 28,5 timmar.
Skulle du i genomsnitt arbeta 120 timmar i månaden hamnar din sysselsättningsgrad på strax under 70 procent och det hade inte stämt överens med ditt anställningsavtal.
Du kan kontrollera din genomsnittliga arbetstid och sysselsättningsgrad genom att titta på din arbetade tid och de beräkningsperioder som tillämpas på ditt schema.
Anta att ni tillämpar 8 veckors beräkningsperiod och du i genomsnitt ska arbeta 30 timmar i veckan. Under dessa 8 veckor ska din sammanlagda schemalagda arbetstid bli 240 timmar.
Tillämpar ni 16 veckors beräkningsperiod blir den sammanlagda arbetstiden 480 timmar.
I underlaget för den schemalagda arbetstiden ingår inte mer- och övertid.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Förebygga vägglöss med luskoppar på sängbenen?
Fråga:Jag bodde på hotell i helgen. På rummet hade alla sängben luskoppar. Jag pratade med personalen om de hade hittat vägglöss i det rummet. Fick till svar att kopparna var i förebyggande syfte och alla rum hade luskoppar, vilket jag inte kunde kolla upp. Är det vanligt att hotell har luskoppar i förebyggande syfte?
Gunnel
Svaret är äldre än ett år
Svar:Vill inte säga att det är vanligt att hotellen använder just sängbenskoppar i förebyggande syfte, men det är absolut en av de metoder som finns i verktygslådan. Men de förekommer väl mest när problem med vägglöss redan konstaterats.
Johan Peterson, service- och kvalitetsrådgivare, skadedjursbekämpningsföretaget Nomor
Illustration: Colourbox
Ska kostförmånen stå på min lönespec?
Fråga:Jag fick min lönespecifikation och på den står det 50 kronor för kostavdrag. Men det står inget om kostförmån och skatt på förmånen. Ska det stå utskrivet eller är det pengar som dras ändå?
A
Svaret är äldre än ett år
Svar:Priset du betalar för kost på arbetsplatsen består av två delar.
Den ena delen är ett nettolöneavdrag och den andra delen är en förmånsbeskattning. Den sistnämnda görs på mellanskillnaden mellan nettolöneavdraget och det pris som Skatteverket bestämt att en lunch ska kosta.
Kostförmånen behöver därför framgå av ditt lönebesked eftersom det utgör en del av underlaget du betalar löneskatt på.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Nekad ledigt för operation?
Fråga:Om man har fått tid för en operation, får chefen neka sjukledighet då? Operationen är inte akut, men görs den inte kan problemet bli värre med tiden. Men chefen nekar ledighet. Arbetsplatsen har kollektivavtal.
E
Svaret är äldre än ett år
Svar:Arbetsgivaren kan inte neka en anställd till en planerad operation.
Rätten att sjukanmäla sig är föreskriven den anställde och kan omfatta så väl planerad som oplanerad sjukfrånvaro.
Rätten till sjuklön är reglerad i sjuklönelagen. Inte heller sjuklönelagen tar sikte på om sjukfrånvaron är planerad eller oplanerad utan endast om den anställde är hindrad att utföra arbete på grund av sjukdom.
Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom (sjuklönelagen § 4). Har arbetsgivaren rutiner för sjukanmälan och sjukförsäkran så ska dessa följas. Arbetstagaren behöver också inkomma med ett läkarintyg om sjukfrånvaron överstiger sju kalenderdagar.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Har vi rätt till klämdagar?
Fråga:Har den som jobbar inom hotell- och restaurangbranschen rätt till klämdagar? Åtminstone en per år?
L
Svaret är äldre än ett år
Svar:Det finns inte något reglerat i kollektivavtalet om klämdagar inom hotell- och restaurang.
I avtalet med Visita (Gröna riksavtalet) finns i stället något som kallas extra ledighetsdagar (röda dagar).
Det innebär att om du som anställd arbetar på en helgdag (röd dag) som infaller måndag till fredag, midsommarafton, julafton och nyårsafton så tjänar du in en extra ledighetsdag.
Om du är heltidsanställd eller deltidsanställd och arbetar i genomsnitt fem dagar per vecka tjänar du också in en extra ledighetsdag om du har en ordinarie ledighetsdag eller semester på en helgdag som infaller måndag till fredag, midsommarafton, julafton och nyårsafton samt om du arbetar på en helgdag som infaller på en lördag.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
När ska jag som nyanställd få lönen?
Fråga:Jag har påbörjat en ny anställning, tillsvidare på heltid med månadslön som ska betalas den 25:e enligt kontrakt. Jag jobbar min första dag den 2:a i månaden. Ska jag inte få min grundlön den 25:e samma månad?
M
Svaret är äldre än ett år
Svar:Enligt kollektivavtalet med Visita (Gröna riksavtalet) så ska lönen utbetalas senast den 25:e i månaden för föregående månad. Det innebär att det du arbetar i augusti ska betalas ut senast den 25 september.
Arbetsgivaren är fri att betala ut lön tidigare än så och det ska framgå i ditt anställningsavtal vad som gäller runt din löneutbetalning. Du har alltså inte rätt att få din grundlön samma månad.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Kan jag slippa karensdag vid operation?
Fråga:Jag ska göra ett planerat kirurgiskt ingrepp utan sövning. Det rör sig inte om något kosmetiskt. Kan jag ha en sjukdag utan karensavdrag då?
T
Svaret är äldre än ett år
Svar:Du har inte rätt att ha en sjukdag utan karens, det regleras i lagen om sjuklön.
Om du ska göra ett kirurgiskt ingrepp den dagen och inte har arbetsförmåga så har du rätt till sjuklön om du uppfyller förutsättningarna. Det innebär att du får ett karensavdrag.
Rätten till sjuklön gäller från och med första anställningsdagen om den avtalade anställningstiden är längre än en månad.
Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad inträder rätten till sjuklön när den anställde tillträtt anställningen och varit anställd 14 kalenderdagar i följd.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
En timmes rast för nattarbetare?
Fråga:Jag och en person till jobbar natt varannan vecka, ”7/7” på ett hotell. Vi börjar 19.00 och slutar 06.00 som receptionist, städ med mera. Tidigare när jag jobbat natt har jag alltid haft måltidsuppehåll. Nu har jag en rast inlagd 22.00–23.00 vilket jag aldrig har haft på andra ställen. Rast innebär att jag ska kunna lämna arbetsplatsen vilket givetvis inte går. Hur är det egentligen, har vi som jobbar natt rätt till måltidsuppehåll? I så fall är vår arbetstid 11 timmar natt i stället för 10 timmar och 77 timmar på 14 dagar vilket blir mer än en heltid på en nattjänst.
Nattarbetare
Svaret är äldre än ett år
Svar:Förutsatt att det finns ett kollektivavtal (Gröna riks) på arbetsplatsen, så är det reglerat att för anställda med nattjänst så tillämpas alltid måltidsuppehåll.
Med nattarbete avses den som arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.
Som natt räknas perioden mellan kl. 00.00 och 07.00.
Därutöver så säger arbetstidslagen § 13 a att arbetstiden för nattarbete under varje period om 24 timmar inte får överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Semesterpengar för extra pass?
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
L
Svaret är äldre än ett år
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Extra ledighetsdag för jobb på aftnar?
Fråga:Jag arbetar på en arbetsplats som har avtal med HRF. Jag jobbar heltid och har jobbat på denna julafton som var en lördag 2022, också en helgdag. Jag fick tyvärr inte komptid för den dagen. Min chef sa att man inte får extra ledighet då. Men hur är det, får man det eller inte?
S
Svaret är äldre än ett år
Svar:Det är korrekt utifrån kollektivavtalet att aftnar (julafton, nyårsafton och midsommarafton) som infaller på en lördag inte kompenseras med en extra ledighetsdag. För att intjäna en afton som extra ledighetsdag behöver den infalla någon av dagarna mellan måndag och fredag.
Ett exempel på en afton som alltid infaller på en vardag är midsommarafton, vilket alltid är en fredag. Då intjänar den som arbetar heltid, eller deltid med ett genomsnitt fem dagar i veckan, en extra ledighetsdag. Den intjänas då om man arbetar, är ordinarie ledig eller har semester en sådan dag.
Som ett extra förtydligande så intjänas heller ingen extra ledighetsdag då en afton infaller på en ordinarie söndag i almanackan. Det finns också andra aftnar i almanackan som inte är reglerade i kollektivavtalet och som heller inte är berättigade för en extra ledighetsdag. Dessa är trettondagsafton, pingstafton, valborgsmässoafton, allhelgonaafton och påskafton.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket