Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag och en person till jobbar natt varannan vecka, ”7/7” på ett hotell. Vi börjar 19.00 och slutar 06.00 som receptionist, städ med mera. Tidigare när jag jobbat natt har jag alltid haft måltidsuppehåll. Nu har jag en rast inlagd 22.00–23.00 vilket jag aldrig har haft på andra ställen. Rast innebär att jag ska kunna lämna arbetsplatsen vilket givetvis inte går. Hur är det egentligen, har vi som jobbar natt rätt till måltidsuppehåll? I så fall är vår arbetstid 11 timmar natt i stället för 10 timmar och 77 timmar på 14 dagar vilket blir mer än en heltid på en nattjänst.
Svar:Förutsatt att det finns ett kollektivavtal (Gröna riks) på arbetsplatsen, så är det reglerat att för anställda med nattjänst så tillämpas alltid måltidsuppehåll.
Med nattarbete avses den som arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.
Som natt räknas perioden mellan kl. 00.00 och 07.00.
Därutöver så säger arbetstidslagen § 13 a att arbetstiden för nattarbete under varje period om 24 timmar inte får överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Fråga:Jag arbetar på en arbetsplats som har avtal med HRF. Jag jobbar heltid och har jobbat på denna julafton som var en lördag 2022, också en helgdag. Jag fick tyvärr inte komptid för den dagen. Min chef sa att man inte får extra ledighet då. Men hur är det, får man det eller inte?
Svar:Det är korrekt utifrån kollektivavtalet att aftnar (julafton, nyårsafton och midsommarafton) som infaller på en lördag inte kompenseras med en extra ledighetsdag. För att intjäna en afton som extra ledighetsdag behöver den infalla någon av dagarna mellan måndag och fredag.
Ett exempel på en afton som alltid infaller på en vardag är midsommarafton, vilket alltid är en fredag. Då intjänar den som arbetar heltid, eller deltid med ett genomsnitt fem dagar i veckan, en extra ledighetsdag. Den intjänas då om man arbetar, är ordinarie ledig eller har semester en sådan dag.
Som ett extra förtydligande så intjänas heller ingen extra ledighetsdag då en afton infaller på en ordinarie söndag i almanackan. Det finns också andra aftnar i almanackan som inte är reglerade i kollektivavtalet och som heller inte är berättigade för en extra ledighetsdag. Dessa är trettondagsafton, pingstafton, valborgsmässoafton, allhelgonaafton och påskafton.
Fråga:Jag jobbade på en restaurang, började i oktober förra året. Det var tidsbegränsat så jobbade året ut och nu har jag fått sista lönen utbetald. Men det kom ingen semesterersättning. Min chef säger att den är inlagd i lönen. Jag fick 162 kronor i timmen men det står ingenstans att det var med semester. De har HRF-avtal.
Svar:Arbetsgivaren har fel. I kollektivavtalet så står det att semesterlön eller semesterersättning ska utgå utöver överenskommen tim- eller månadslön. Du ska alltså ha 12,72 procents semesterersättning på din lön utbetalat på slutlönen.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Fråga:Jag har sagt upp mig från mitt jobb. Har jag rätt att få mina komptimmar utbetalda i pengar när jag slutar?
Svar:Om du har inarbetad tid när du slutar din anställning, så har du rätt att få den utbetald i samband med att du slutar. Enligt kollektivavtalet ska den betalas ut senast vid ordinarie löneutbetalningstillfälle.
Semesterersättning ska betalas ut senast en månad efter att anställningen upphört enligt semesterlagen.
Fråga:Jag ska gå upp i arbetstid och börja jobba 80 procent. Men när jag skulle skriva på papperna så stod det 70,1 procent där. Jag frågade varför och då sa chefen: »Men det är ju för att vi har tagit bort 30 minuter varje dag för lunch.« Stämmer det, är det så man ska räkna?
Svar:Den angivna sysselsättningsgraden på ditt anställningsbevis ska givetvis vara den tiden som ligger till grund för vilken lön du får utbetald.
Obetald rast är inte arbetstid. Rast är fritid och inte en del av din lönegrundande arbetstid.
Så svaret på din fråga är att arbetsgivaren i detta fall inte kan räkna. En sysselsättningsgrad på 80 procent kan inte bli 70,1 procent, oavsett om rasternas längd är 30 minuter eller en timme.
Fråga:Jag vill säga upp mig. Arbetsgivaren har inte kollektivavtal, hur lång uppsägningstid har jag då som har jobbat i tio år? Är det verkligen endast en månad även för mig? Kan jag bli tvingad att stanna längre på något sätt? Eller gäller längre uppsägningstid bara om arbetsgivaren säger upp mig?
Svar:Det stämmer att du har en månads uppsägningstid enligt lagen om anställningsskydd när du säger upp dig själv, oavsett anställningstid.
Undantaget är om du har skrivit under ett anställningsavtal där ni kommit överens om att du har en längre uppsägningstid när du säger upp dig från din anställning.
Det är när arbetsgivaren säger upp en anställd som man kan få upp till sex månaders uppsägningstid beroende på hur länge man varit anställd.
Fråga:Jag jobbar »enstaka dagar« åt en restaurangkedja och hade fått flera pass under helgen. Men på lördagen när jag jobbade så sa chefen att hen plockat bort arbetspasset på söndag, på grund av att det inte fanns tillräckligt att göra. Får chefen göra så? Utan att erbjuda ersättning eller ett annat pass.
Svar:Anställning för enstaka dagar är en anställningsform som inte får schemaläggas. Det vill säga att varje arbetspass om att arbeta enstaka dagar utgör en överenskommelse om anställning.
Den överenskommelsen kan varken arbetsgivaren eller den anställde ensidigt bryta. Har arbetsgivaren erbjudit dig arbetspass på enstaka dagar så har du rätt att få arbeta dessa arbetspass och arbetsgivaren är skyldig att betala ut lön. Arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt avboka dig från dessa arbetspass utan att du godkänner det.
Fråga:Min arbetsgivare har sagt att all dricks som kommer in ska samlas i en glasburk. När summan väl är någorlunda hög så ska all personal dela på pengarna. Men min arbetsgivare tog min intjänade dricks till sig själv, får han verkligen göra så?
Svar:Dricks är en frivillig betalning från gästen för att visa uppskattning. Enligt Skatteverket ska man betala skatt på dricks, det är upp till varje individ att ta upp detta i deklarationen, en förutsättning är att det är personalen själv som bestämmer hur dricksen ska fördelas.
Är det arbetsgivaren som bestämmer hur det ska fördelas då är också arbetsgivaren skyldig att betala skatt och arbetsgivaravgifter på dricksen, den betraktas då som lön.