Ur temat Metoo-rörelsen
Nyheter #metoo

1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen

Vågen av protester mot sexism och sexuella trakasserier har nu nått restaurangvärlden. I uppropet #vikokaröver kräver 1 866 personer i branschen förändring.

Publicerad 30 november 2017
1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen
Under #vikokaröver och #inteförhandlingsbart vittnade kvinnor om sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen och inom fackföreningsrörelsen. Foto: Istockphoto, Mostphotos

’’Jag skyndade från restaurangens fullsatta matsal in till köket. Där stod kockarna uppradade bredvid varandra och höll upp sina förkläden och sa i kör ’service’ och syftade på att det va dags för avsugning. Detta skedde på en av Stockholms främsta krogar inom en känd koncern.’’

Vittnesmålet är ett av många i uppropet #vikokaröver som publicerades i dag. Där protesterar 1 866 kvinnor och icke-binära mot sexism och sexuella trakasserier i restaurangbranschen. Det är både nu verksamma och de som har jobbat där tidigare. Vittnesmålen handlar om allt från tafs och kränkande kommentarer till rena våldtäkter. Förövarna är gäster, kollegor och chefer.

Fem vittnesmål från #vikokaröver

”Jobbade på en krog i Uppsala där ägaren dagligen kom med kommentarer om hur jag skulle klä mig, att klänningen kunde vara kortare och att jag skulle knäppa upp knapparna mer för att öka försäljningen, ofta tog han eget initiativ till att själv knäppa upp dom, i matsalen, framför gäster. När jag sa ifrån hundrade gången fick jag sparken.”

”Jag är sjutton och jobbar på en kvarterskrog min ena chef som är, en stooor man med mycket muskler, ber mig komma ut i en del av restaurangen som är folktom. Vi skojbråkar lite som vi brukar (väldigt oskyldigt) och vips så lyfter han upp mig mot en vägg. Han särar på mina ben och håller fast mig så hårt att jag får blåmärken. Han börjar jucka mot mitt skrev och är svart i blicken. Jag blev livrädd och är som spagetti i hela kroppen när han släpper taget. Bakom står tre av mina kollegor som även är hans nära vänner. De gapar förvånade. Men ingen gör någonting och jag är livrädd varje gång jag går till jobbet.

”18 år, boende i en liten by 100 mil hemifrån på internatskola, stannade jag kvar på extrajobbet efter det stängt för att dricka några öl med en kollega och hans kompis. Han jobbade i baren och jag i servisen. Det var trevligt ett tag sen minns jag inget mer. Jag vaknar upp i hans säng med dem inne i varje ände av mig. Jag är oförmögen att be dem sluta och nästa gång jag vaknar är det morgon och jag sover naken emellan dem. Öm med bara den minnesbilden av vad som hänt går jag därifrån och jag har aldrig pratat med någon om den kvällen. Det är först nu, 10 år senare, som jag förstått att detta var ett övergrepp och att jag troligtvis blev drogad av min kollega och hans vän.”

En undersökning som tidningen Expressen och Demoskop gjort visar att restauranganställda tillhör de yrkesgrupper som är mest drabbade av sexuella trakasserier. Varannan restauranganställd kvinna i undersökningen säger att de har utsatts.
– Redan när de första branscherna reste sig tänkte jag efter att ha jobbat mer än tio år i branschen: ”Wow, här borde någon verkligen lyfta på locket till restaurangbranschen. Här är ju sexismen lika vanlig som att jobba långpanna”, skriver en av de tre initiativtagarna, före detta kallskänkan Hanna Nordberg, i ett mejl.

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, tycker att det är oacceptabelt att detta förekommer i branschen.
– Varenda människa som utsätts för det här är en för mycket. Det visar vikten av att lyfta frågor om sexism och sextrakasserier på arbetsplatserna.
Det är dags att arbetsgivarna tar fullt ansvar, säger Malin Ackholt.
– Det här beteendet är en arbetsgivarfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att hålla arbetsplatsen fri från sexuella trakasserier.

Uppropet #vikokaröver kräver nu att arbetsgivare och anställda i branschen ska utbildas kring övergrepp och sexuella trakasserier, och att dessa ska få konsekvenser i form av uppsägning, polisanmälning eller att gäster avvisas.
– Vi kräver att de ansvariga tar sitt ansvar. Att vi får en nolltolerans mot sexism och sexuella trakasserier i branschen och att det faktiskt tas på allvar och inte stannar vid ett papper någonstans, skriver en annan av initiativtagarna, som vill vara anonym.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här