Ur temat Metoo-rörelsen
Nyheter #metoo

1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen

Vågen av protester mot sexism och sexuella trakasserier har nu nått restaurangvärlden. I uppropet #vikokaröver kräver 1 866 personer i branschen förändring.

Publicerad 30 november 2017
1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen
Under #vikokaröver och #inteförhandlingsbart vittnade kvinnor om sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen och inom fackföreningsrörelsen. Foto: Istockphoto, Mostphotos

’’Jag skyndade från restaurangens fullsatta matsal in till köket. Där stod kockarna uppradade bredvid varandra och höll upp sina förkläden och sa i kör ’service’ och syftade på att det va dags för avsugning. Detta skedde på en av Stockholms främsta krogar inom en känd koncern.’’

Vittnesmålet är ett av många i uppropet #vikokaröver som publicerades i dag. Där protesterar 1 866 kvinnor och icke-binära mot sexism och sexuella trakasserier i restaurangbranschen. Det är både nu verksamma och de som har jobbat där tidigare. Vittnesmålen handlar om allt från tafs och kränkande kommentarer till rena våldtäkter. Förövarna är gäster, kollegor och chefer.

Fem vittnesmål från #vikokaröver

”Jobbade på en krog i Uppsala där ägaren dagligen kom med kommentarer om hur jag skulle klä mig, att klänningen kunde vara kortare och att jag skulle knäppa upp knapparna mer för att öka försäljningen, ofta tog han eget initiativ till att själv knäppa upp dom, i matsalen, framför gäster. När jag sa ifrån hundrade gången fick jag sparken.”

”Jag är sjutton och jobbar på en kvarterskrog min ena chef som är, en stooor man med mycket muskler, ber mig komma ut i en del av restaurangen som är folktom. Vi skojbråkar lite som vi brukar (väldigt oskyldigt) och vips så lyfter han upp mig mot en vägg. Han särar på mina ben och håller fast mig så hårt att jag får blåmärken. Han börjar jucka mot mitt skrev och är svart i blicken. Jag blev livrädd och är som spagetti i hela kroppen när han släpper taget. Bakom står tre av mina kollegor som även är hans nära vänner. De gapar förvånade. Men ingen gör någonting och jag är livrädd varje gång jag går till jobbet.

”18 år, boende i en liten by 100 mil hemifrån på internatskola, stannade jag kvar på extrajobbet efter det stängt för att dricka några öl med en kollega och hans kompis. Han jobbade i baren och jag i servisen. Det var trevligt ett tag sen minns jag inget mer. Jag vaknar upp i hans säng med dem inne i varje ände av mig. Jag är oförmögen att be dem sluta och nästa gång jag vaknar är det morgon och jag sover naken emellan dem. Öm med bara den minnesbilden av vad som hänt går jag därifrån och jag har aldrig pratat med någon om den kvällen. Det är först nu, 10 år senare, som jag förstått att detta var ett övergrepp och att jag troligtvis blev drogad av min kollega och hans vän.”

En undersökning som tidningen Expressen och Demoskop gjort visar att restauranganställda tillhör de yrkesgrupper som är mest drabbade av sexuella trakasserier. Varannan restauranganställd kvinna i undersökningen säger att de har utsatts.
– Redan när de första branscherna reste sig tänkte jag efter att ha jobbat mer än tio år i branschen: ”Wow, här borde någon verkligen lyfta på locket till restaurangbranschen. Här är ju sexismen lika vanlig som att jobba långpanna”, skriver en av de tre initiativtagarna, före detta kallskänkan Hanna Nordberg, i ett mejl.

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, tycker att det är oacceptabelt att detta förekommer i branschen.
– Varenda människa som utsätts för det här är en för mycket. Det visar vikten av att lyfta frågor om sexism och sextrakasserier på arbetsplatserna.
Det är dags att arbetsgivarna tar fullt ansvar, säger Malin Ackholt.
– Det här beteendet är en arbetsgivarfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att hålla arbetsplatsen fri från sexuella trakasserier.

Uppropet #vikokaröver kräver nu att arbetsgivare och anställda i branschen ska utbildas kring övergrepp och sexuella trakasserier, och att dessa ska få konsekvenser i form av uppsägning, polisanmälning eller att gäster avvisas.
– Vi kräver att de ansvariga tar sitt ansvar. Att vi får en nolltolerans mot sexism och sexuella trakasserier i branschen och att det faktiskt tas på allvar och inte stannar vid ett papper någonstans, skriver en annan av initiativtagarna, som vill vara anonym.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här