Nyheter TRAKASSERIER

Sextrakasserier fortsatt problem i branschen

Machokultur är ett stort problem inom hotell- och restaurangbranschen. Ledarskapet är viktigt för att motverka detta. Det visar en rapport från Mittuniversitetet.

Publicerad 2 november 2020
Sextrakasserier fortsatt problem i branschen
Kristina Zampoukos, forskare som undersöker sexuella trakasserier i branschen. Foto: Istockphoto, Foto: Erik Holmström

Sexuella trakasserier, traditionella hierarkier och machokultur är problem som hotell- och restaurangbranschen brottas med, säger Kristina Zampoukos, forskare vid ETOUR, ett center för turismforskning vid Mittuniversitetet.

Hon leder ett stort forskningsprojekt om trakasserier, hot och våld inom branschen, som nu har kommit med sin första delrapport.

Forskarna har intervjuat chefer och anställda på elva arbetsplatser runt om i landet.
– En övervägande majoritet tar upp sexuella trakasserier som ett problem, framför allt inom restaurangverksamhet. Det är ingen hemlighet att problemen har funnits länge, men kanske att det finns en annan medvetenhet nu. Det kan hänga ihop med att en ny generation tar plats, säger Kristina Zampoukos.

Alkohol och droger var ett normalt inslag i arbetsmiljön.
– Ett återkommande tema var att de vi intervjuade såg kollegor använda alkohol för att stressa ner och att överförfriskade gäster tafsade och skapade en hotfull stämning.

Det finns en osäkerhet om var gränsen går.

De anställdas trygghet påverkades, särskilt för de unga utan så mycket erfarenhet.
– Det är ju en tuff miljö att vara i. Det är långt ifrån alla som får en bra introduktion eller har en mentor. En del säger att det är svårt att veta när de ska göra en grej av något. Det finns en osäkerhet om var gränsen går.

På vissa av arbetsplatserna visste alla vad som gällde och det var mer självklart att säga ifrån. Där det var högre personalomsättning och många extraanställda blev det mer upp till individen, märkte forskarna.

Några av dem som intervjuats efter att rapporten skrevs berättar också att pandemin påverkat förekomsten av droger på hotell.
– Många ställen har sagt upp folk, men har fortfarande lika stora lokaler. Det blir svårare att få överblick, säger Kristina Zampoukos.

 Men forskarna hittade också en arbetsplats som de vill lyfta fram som ett gott exempel. De som startade den verksamheten hade redan från början en idé både om vilken matupplevelse de vill ge och vilken arbetsmiljö de skulle skapa. Ett helt annat ledarskap än den gamla skolans, säger Kristina Zampoukos.
– De jobbade medvetet med att få bort hierarkier. De hade tankar om schemaläggning och vikten av att ha ett liv vid sidan av jobbet. Kvalitetsarbetet hade kopplats samman med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Om forskningen

Projektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” är finansierat av Afa Försäkring och kommer att pågå fram till 2022. Läs delrapporten ”Är du en sådan där #metoo?” här.

 Restaurangen hade också ett öppet kök.
– Det var ju för att bjuda gästerna på en show, men en sidoeffekt blir att gäster hör och ser vad som händer i köket.

Kristina Zampoukos blev inte förvånad när Dagens ETC publicerade vittnesmålen om sexuella trakasserier på Operakällaren. Hon gör en koppling till begreppet ”sextortion”, vilket innebär att en person utnyttjar sin makt och ställning för att kräva sexuella tjänster i utbyte mot exempelvis en fortsatt anställning eller befordran.
– Vi har fått indikationer om den här typen av förfarande i vårt eget material. Tystnadskulturen liksom ”kramkulturen”, som vi döpt den till, även om det känns som en underdrift, har vi också stött på, säger Kristina Zampoukos.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti-december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF går vidare med krav på skor

HRF:s regionala skyddsombud vände sig till domstol för att kräva halksäkra skyddsskor åt anställda på snabbmatsrestauranger, men rätten gick på Arbetsmiljöverkets linje. Nu överklagar skyddsombuden.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
HRF går vidare med krav på skor
Anställda på två snabbmatsrestauranger bör ha rätt till kostnadsfria skyddsskor, menar HRF:s regionala skyddsombud. Foto: Colourbox

Förra året drev HRF:s regionala skyddsombud två ärenden där de krävde halksäkra skyddsskor till anställda på två olika snabbmatsrestauranger.

Skyddsombuden menade att arbetsgivarna, en McDonald’s i Visby och en Maxrestaurang i södra Stockholm, var skyldiga att bekosta halksäkra skyddsskor åt personalen eftersom det finns risk att de annars halkar och skadar sig.

Arbetsgivarna ansåg att det räckte att de lät personalen låna skor, alternativt köpa till reducerat pris. Dessutom var golven halksäkrade, menade arbetsgivarna.

Arbetsmiljöverket inspekterade restaurangerna, och ställde sig sedan på arbetsgivarnas sida.

Förra sommaren överklagade skyddsombuden med hjälp av LO-TCO Rättsskydd till förvaltningsrätten – som nyligen meddelade att de avslår överklagan.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Kent Johansson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på HRF, tycker att det är konstigt.

– Det finns flera saker i det här som vi blir konfunderade av. En sak är att Arbetsmiljöverket inte har inspekterat de här restaurangerna under rusningstid, när oljedimman är som värst. De inspekterade när det var lugnt och restaurangerna var städade och fina. En annan är att Arbetsmiljöverket gjorde en helt annan bedömning på ett hotell i Trelleborg, säger han.

HRF menar också att åtminstone en av arbetsgivarna ställer krav på att personalen ska bära skor med en viss typ av sula för att förhindra halkolyckor, vilket gör arbetsgivaren skyldig att bekosta dessa.

De regionala skyddsombuden har nu överklagat till nästa instans, kammarrätten.
– Vi för i princip samma argumentation som vi har gjort tidigare, men ska komplettera med ytterligare material, säger Kent Johansson.

Han hänvisar till ett fall som nyligen avgjordes där en Samhallanställd städare halkade under uppdrag på en Maxrestaurang. Detta ledde till att Samhall får böta 200 000 kronor, berättar Kent Johansson.
– Det är ju så klart väldigt intressant för vår sak.

Fakta: Arbetsskor och skyddsskor

Vilken typ av skor som ska bekostas av arbetsgivaren har varit föremål för förhandling mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita. I Gröna riksavtalet mellan parterna i dag står att:

  • Om arbetet så påfordrar tillhandahåller arbetsgivaren lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.
  • Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Nyheter uppsägningar

Liseberg gör sig av med serveringspersonal

Samtidigt som man förstärker med kockar väljer Liseberg att säga upp all serveringspersonal. HRF:s ombudsman Mikael Berge har svårt att förstå logiken.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Liseberg gör sig av med serveringspersonal
Liseberg planerar att säga upp all tillsvidareanställd serveringspersonal. Foto: Creative Commons
Mikael Berge. Foto: Jann Lipka/HRF

Pandemin har gått hårt åt Liseberg. Efter sommaren gjorde man en stor personalneddragning. Nu är det dags för ännu en vända. De tre återstående servitörerna ska sägas upp. Planen är att driva parkens restauranger helt utan tillsvidareanställd servis.

Mikael Berge, ombudsman på HRF:s avdelning Väst, tycker att det är en uppseendeväckande omorganisation.
– Man tänker uppenbarligen servera mat, eftersom man planerar att utöka organisationen med två souschefer. Det är en väldigt konstig organisationsförändring, säger Mikael Berge.

Mbl-förhandlingarna är avslutade i oenighet. Företaget har för avsikt att gå vidare med uppsägningarna.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här