ILO:s konvention mot trakasserier och våld i arbetslivet ska ratificeras av Sveriges regering. Bra, tycker LO, men pekar på luckor i regelverket.

ILO:s konvention 190 tydliggör vad som gäller kring våld och trakasserier i arbetet. Den utvidgar begreppet till att omfatta den informella sektorn, och händelser som sker utanför arbetstid på annan plats än på jobbet, om det har koppling till arbetslivet.
För ett år sedan fick en utredare i uppdrag att undersöka om konventionen är förenlig med svensk lagstiftning, och kan ratificeras.
I förra veckan lämnade utredaren över sin rapport, som säger att ILO-konventionen kan antas.

– Vi välkomnar verkligen ratificeringen. Det är viktigt att det kommer på plats, säger Joa Bergold, utredare på LO som suttit med i referensgruppen i utredningen.
Men det finns oklarheter som behöver redas ut, och framför allt hade utredaren kunnat föreslå åtgärder som stärkt de anställdas rätt ytterligare, menar Joa Bergold.
– LO, TCO och Saco som alla satt med i referensgruppen är överens om att det fanns utrymme att föreslå mer än någon slags lägsta nivå. Vi ser ett fortsatt behov av att stärka upp skyddet.
En punkt som LO kommer att jobba vidare med är skyddet mot våld och trakasserier från tredje man. Där har utredaren föreslagit att Arbetsmiljöverket ska förtydliga arbetsgivarens ansvar, men det räcker inte anser Joa Bergold.
– Det närmaste man kommer trakasserier i föreskrifterna är reglerna kring kränkande särbehandling. Problemet är att det regleras i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, och där nämns inte tredje man.
Enligt Joa Bergold är sista ordet inte sagt i frågan om våld och trakasserier från tredje man.
– Vi hade önskat att utredningen tydligare beskrev vilka glapp som finns, och vi kommer att fortsätta arbeta utifrån de brister vi ser.