Ur temat Metoo-rörelsen
Nyheter #metoo

Läs hela uppropet #vikokaröver

”Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls”. Det skriver deltagarna i uppropet #vikokaröver.

Publicerad 30 november 2017

Vi ser kvinnor i bransch efter bransch ställa sig upp och vråla. Kräva ett slut på sexism och övergrepp. Nu är det vår tur. Vi kommer från restaurangbranschen. Vår arbetsmiljö präglas av osäkra anställningsvillkor, tydliga hierarkier och en sexistisk machokultur. Vi är ofta unga, ibland inte ens myndiga. Vår arbetsmiljö är inte sällan otrygg, med påverkade gäster som vi måste interagera med. Er firmafest är vår arbetsplats, er grabbmiddag är vår arbetsplats, när ni visslar åt en servitris är det oss ni visslar på.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.

Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.
Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Men: i den här miljön utsätts vi regelbundet av förminskande kommentarer, sexuella anspelningar och övergrepp från gäster, kollegor och chefer. Vittnesmålen berättar om en utbredd machokultur, där övergrepp i olika grad är normaliserade. De målar upp en bild där vi utsätts från flera håll – av våra kollegor, chefer och av gäster. Vittnesmålen berättar också om en tystnadskultur: när vi uppmärksammar ansvariga på övergrepp får vi höra att vi ska bita ihop, att vi överdriver, att gästernas trakasserier är en naturlig del av verksamheten. Ingen berättar för oss om våra rättigheter, ingen informerar våra gäster, kollegor och chefer att deras beteende är fel. Ingen uppmuntrar oss att agera.

Osäkra och otydliga strukturer som dessa, gynnar övergreppskulturer där kvinnor i beroendeställning utnyttjas.

Från och med nu väljer vi att vara besvärliga även om det betyder att vi skapar dålig stämning. Vi vill synliggöra förtryckande normer och strukturer. Många av oss befinner sig just nu på arbetsplatser där dessa maktstrukturer råder och kränkande beteenden sker. Vissa av oss har lämnat branschen men kan inte glömma det som hänt en gång eller flera. Vi är många som burit på våra berättelser som hemligheter.  Men vi tänker inte längre stå tysta för övergrepp och sexism. Vi kräver öppenhet och respekt.

Vi har tagit ansvar genom att berätta hur vår verklighet ser ut. Nu är det dags för er att börja agera på riktigt. Det räcker inte med ord. Vi kräver att ansvariga agerar nu.

Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls.

Vi kräver att ni med maktposition – krögare, ägare, chefer med flera – tar ert ansvar. Att ni börjar agera med omsorg och tar detta på allvar. Och sätter stopp för den rådande tystnadskultur som så många gånger skyddar de inblandade.

Vi kommer att fortsätta stötta varandra och fortsätta lyssna. För ingen ska behöva vara tyst längre.

Vi kommer att lägga skammen hos förövarna. För den ska inte längre ligga hos oss.

Vi vet vilka ni är.

1.863 kvinnliga och ickebinära står bakom uppropet.

Att underteckna uppropet innebär inte att man personligen blivit utsatt för övergrepp.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter Fackligt arbete

Nordic Choice kan få EWC-råd

Snart kan anställda inom Nordic Choice-koncernen få mer insyn i verksamheten. Just nu pågår diskussioner med företaget om ett EWC-råd.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Nordic Choice kan få EWC-råd
Diskussioner pågår om ett EWC-råd för Nordic Choice-koncernen, där bland andra Clarion Hotels ingår. Foto: Jens C Hilner/Mostphotos
Mathias Berntsen. Foto: Privat

I början av februari reste en grupp förtroendevalda inom Nordic Choice-koncernen till Oslo för att träffa sina nordiska kollegor. Mötet var en del i arbetet för att få till ett europeiskt företagsråd, så kallat EWC, inom kedjan.
– Vi träffade de andra nordiska fackförbunden för att prata igenom vad vi vill med det här, vad som är viktigt för oss, säger Mathias Berntsen. Han är förtroendevald nattportier från Sunne och var en av deltagarna.

Gruppen träffade också HR-cheferna för Sverige, Danmark och Norge, och överlämnade ett avtalsförslag. Bollen ligger nu hos företaget som ska återkomma till de förtroendevalda senast i mitten av mars.

Fakta: Detta är EWC

EWC, eller european works council, är ett råd där företagets ledning möter representanter för de anställda. Det gäller bara för företag som har verksamhet i mer än ett europeiskt land. Typiska frågor som diskuteras här är ekonomi, organisationsförändringar eller arbetsmiljöfrågor. Rätten för anställda att ha ett EWC-råd infördes genom ett EG-direktiv 1994.

Mathias Berntsen hoppas att företaget kan se fördelarna med ett EWC-råd.
– Vi representerar 14 000 anställda. Om vi får information om vad som är på gång kan vi komma med input som gör det lättare att förankra besluten. Det kommer att gynna Choice.

Ann Mårder, HR-chef på Nordic Choice hotels, bekräftar i ett mejl att diskussioner pågår.
– Vi är i dialog kring ett EWC-avtal men vi har inte landat i något än.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter MICHELIN

Fyra stjärnkrogar saknar avtal

I går avslöjades vilka svenska restauranger som förärats med stjärnor i Michelinguiden. Den enda trestjärniga – Frantzén i Stockholm – har fortfarande inget kollektivavtal. Men det kan det snart bli ändring på.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Fyra stjärnkrogar saknar avtal
Restaurang Frantzén i Stockholm är Sveriges enda med tre stjärnor i Michelinguiden. Snart kan de ha kollektivavtal. Foto: Kajsa Olsson

Förra året blev Frantzén blev den första svenska krog någonsin att få tre stjärnor i Michelinguiden. Redan då kunde Hotellrevyn konstatera att man inte hade tecknat något kollektivavtal för sina anställda.

Men nu uppger Thomas Gynning, vd för Frantzéngruppen, i ett mejl till Hotellrevyn att man har kontakt med Visita om att teckna avtal för alla sina restauranger.

Stjärnkrogarna utan avtal

3 stjärnor:
Frantzén, Stockholm
2 stjärnor:
Vollmers, Malmö
1 stjärna:
Sushi Sho, Stockholm
SAV, Malmö

”Diskussionen har pågått ett tag men försenats av våra restaurangöppningar i utlandet under 2018.” skriver Gynning.
Han bedömer att man kommer att fatta beslut om kollektivavtal i mars.

Stjärnkrogarna med avtal

2 stjärnor:
Oaxen krog, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen
Daniel Berlin, Tranås
1 stjärna:
Agrikultur, Stockholm
Aloë, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Mathias Dahlgren – Matbaren, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Volt, Stockholm
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Upper House, Göteborg
Bloom in the Park, Malmö
PM & Vänner, Växjö

Enligt en studie från den danska branschorganisationen Horesta ökar omsättningen för en restaurang med 25 procent året efter man fått en första stjärna i Michelinguiden.

En annan, alldeles färsk studie från TCO:s tankesmedja Futurion, visar att kollektivavtal och starka fack gynnar både anställda och företag.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter INTERNATIONELLT

Hallå där, Mathias W Emilsson

Hur ska fackförbunden lyckas organisera och engagera unga? Det var ämnet för den internationella fackliga ungdomskonferensen Effat Youth Seminar som nyligen hölls i Lissabon. Mathias W Emilsson, förtroendevald servitör från Umeå, var där.

Publicerad 18 februari 2019 Kommentera
Hallå där, Mathias W Emilsson
Mathias W Emilsson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Vad gjorde ni?
– Vi var ett 30-tal deltagare från fackförbund i runt 15 länder. Vi arbetade med att ta fram grunderna för hur ungdomsverksamheten inom Effat ska se ut. Hur man ska arbeta för att organisera unga och se till att de kommer fram inom sina fackförbund. Det är en stor utmaning. Vi skulle ta fram en form som sedan ska antas av Effats kongress i november.

Vad tar du med dig från konferensen?
– Det var mycket ett kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte. Det jag tar tillbaka till min egen vardag är nog hur viktigt det är att fackförbunden i Europa samarbetar. I Sverige klarar vi oss ganska bra själva i många frågor, vi har så starka fack. Men så ser det verkligen inte ut i Europa. Den fackliga kampen stannar inte vid landets gränser.

Var det något fack som inspirerade med sitt sätt att arbeta med unga?
– Det finska facket PAM, de har en väldigt stark organisation med ungdomsarbete. Mycket aktiviteter, väldigt väl uppstyrt.

Effat

Effat står för European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions. Det är en europeisk sammanslutning av fack inom jordbruk, livsmedel, hotell- och restaurang och turism.

Vad tror du är nyckeln till att få unga att engagera sig fackligt?
– Det har jag tänkt mycket på, både i min avdelning och på min arbetsplats. Jag tror att vi måste lyfta frågor som är viktiga för de unga, så att vi blir relevanta. Sedan är det viktigt att tänka på tillgänglighet, till exempel vad vi använder oss av för språk. Att hålla på och slänga sig med förkortningar, som mbl och rso, kan verka väldigt utestängande. Om vi blir bättre på att förklara så kan det göra stor skillnad.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Fråga om jobbet.
155
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här