Ur temat Metoo-rörelsen
Nyheter #metoo

Läs hela uppropet #vikokaröver

”Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls”. Det skriver deltagarna i uppropet #vikokaröver.

Publicerad 30 november 2017

Vi ser kvinnor i bransch efter bransch ställa sig upp och vråla. Kräva ett slut på sexism och övergrepp. Nu är det vår tur. Vi kommer från restaurangbranschen. Vår arbetsmiljö präglas av osäkra anställningsvillkor, tydliga hierarkier och en sexistisk machokultur. Vi är ofta unga, ibland inte ens myndiga. Vår arbetsmiljö är inte sällan otrygg, med påverkade gäster som vi måste interagera med. Er firmafest är vår arbetsplats, er grabbmiddag är vår arbetsplats, när ni visslar åt en servitris är det oss ni visslar på.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.

Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.
Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Men: i den här miljön utsätts vi regelbundet av förminskande kommentarer, sexuella anspelningar och övergrepp från gäster, kollegor och chefer. Vittnesmålen berättar om en utbredd machokultur, där övergrepp i olika grad är normaliserade. De målar upp en bild där vi utsätts från flera håll – av våra kollegor, chefer och av gäster. Vittnesmålen berättar också om en tystnadskultur: när vi uppmärksammar ansvariga på övergrepp får vi höra att vi ska bita ihop, att vi överdriver, att gästernas trakasserier är en naturlig del av verksamheten. Ingen berättar för oss om våra rättigheter, ingen informerar våra gäster, kollegor och chefer att deras beteende är fel. Ingen uppmuntrar oss att agera.

Osäkra och otydliga strukturer som dessa, gynnar övergreppskulturer där kvinnor i beroendeställning utnyttjas.

Från och med nu väljer vi att vara besvärliga även om det betyder att vi skapar dålig stämning. Vi vill synliggöra förtryckande normer och strukturer. Många av oss befinner sig just nu på arbetsplatser där dessa maktstrukturer råder och kränkande beteenden sker. Vissa av oss har lämnat branschen men kan inte glömma det som hänt en gång eller flera. Vi är många som burit på våra berättelser som hemligheter.  Men vi tänker inte längre stå tysta för övergrepp och sexism. Vi kräver öppenhet och respekt.

Vi har tagit ansvar genom att berätta hur vår verklighet ser ut. Nu är det dags för er att börja agera på riktigt. Det räcker inte med ord. Vi kräver att ansvariga agerar nu.

Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls.

Vi kräver att ni med maktposition – krögare, ägare, chefer med flera – tar ert ansvar. Att ni börjar agera med omsorg och tar detta på allvar. Och sätter stopp för den rådande tystnadskultur som så många gånger skyddar de inblandade.

Vi kommer att fortsätta stötta varandra och fortsätta lyssna. För ingen ska behöva vara tyst längre.

Vi kommer att lägga skammen hos förövarna. För den ska inte längre ligga hos oss.

Vi vet vilka ni är.

1.863 kvinnliga och ickebinära står bakom uppropet.

Att underteckna uppropet innebär inte att man personligen blivit utsatt för övergrepp.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här