Ur temat Metoo-rörelsen
Nyheter efter #metoo

”Jag blev chockad över hur illa det var”

– Krögarna har ett stort jobb att göra, säger Hanna Nordberg. Hennes inlägg på Facebook blev starten på restaurangbranschens metoo-upprop, #vikokaröver. Hon skrev om sitt första restaurangjobb där hon utsattes för sexuella trakasserier.

Publicerad 2 juli 2018
”Jag blev chockad över hur illa det var”
De sexuella trakasserierna finns överallt i branschen, säger Hanna Nordberg. Foto: Istockphoto

När Hanna Nordberg var 16 år fick hon sitt första restaurangjobb. Hon skulle arbeta under julbordssäsongen på en välkänd restaurang. Men redan första kvällen började de manliga kollegorna utsätta henne för sexuella trakasserier.

När metoo-uppropen drog i gång hösten 2017 delade Hanna sin berättelse på Facebook. Hon fick snabbt många reaktioner, och tillsammans med två bekanta startade hon branschens upprop #vikokaröver.

När uppropet publicerades hade 1 863 kvinnor och icke-binära i restaurangbranschen skrivit under.

Även på de allra mest välrenommerade krogarna

– Jag blev chockad över hur illa det var. I vittnesmålen blev det tydligt att de sexuella trakasserierna finns överallt i branschen. Det sker inte bara på den lokala kvarterskrogen utan även på de allra mest välrenommerade krogarna, säger Hanna Nordberg.

Hon hoppas att uppropet kan leda till förändring. Samtidigt är hon kritisk till att inte mer gjorts tidigare för att få ett stopp på de sexuella trakasserierna i restaurangbranschen.
– Självklart välkomnar vi Visitas initiativ #nolltolerans. Men det ska inte krävas att tusentals kvinnor och icke-binära höjer sina röster för att branschen ska reagera. Arbetsgivarna borde ha agerat kraftfullt mot det här för länge sedan.

Vad behöver arbetsgivarna göra nu, tycker du?
– Hela machokulturen som finns i branschen måste förändras. Krögarna har ett stort jobb att göra. En anledning till att sexuella trakasserier kunnat fortgå är att branschen har chefer som inte tar sitt ansvar i de här frågorna. Sexuella trakasserier och övergrepp måste börja få konsekvenser. Brottsliga ageranden måste polisanmälas och gäster som trakasserar kastas ut, säger Hanna Nordberg.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter forskning

Fler arbetare väljer bort facket

Organisationsgraden bland arbetare har sjunkit stadigt sedan 2006. Störst är minskningen i hotell- och restaurangbranschen. Om trenden inte vänder äventyras hela den svenska modellen, menar forskaren Anders Kjellberg.

Publicerad 22 maj 2019 Kommentera
Fler arbetare väljer bort facket
Organisationsgraden bland arbetare sjunker. I hotell- och restaurangbranschen är nu tre av tio anställda med i facket. Foto: Istockphoto
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

År 2006 var runt åtta av tio arbetare med i facket. Förra året var siffran knappt sex av tio. Om medlemstappet fortsätter i samma takt kommer ungefär hälften av landets arbetare att vara fackanslutna år 2023, beräknar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin senaste rapport.
– Då skulle klyftan mellan tjänstemän och arbetare öka ytterligare, säger han.

Anders Kjellberg har forskat om facklig organisationsgrad under många år. Han menar att det finns flera förklaringar till medlemstappet. Den avgjort viktigaste är den kraftigt höjda a-kasseavgiften som blev effekten av den reform som den borgerliga regeringen införde 2007. Över en natt höjdes avgiften med upp till 300 kronor i månaden, för bland annat hotell- och restauranganställda.

Hotell- och restaurangfacket tillhör också de förbund som tappat allra flest medlemmar. År 2006 hade HRF 54 500 medlemmar. År 2018 var förbundet nästan halverat. Under samma period sjönk organisationsgraden bland arbetare i branschen med 22 procentenheter, från 52 till 30 procent. Detta innebär faktiskt en ökning från 2017. Då var organisationsgraden bland hotell- och restaurangarbetare 27 procent.
– Det kan bero på att facket intensifierat rekryteringsansträngningarna, det vet vi inte, säger Anders Kjellberg.

Hans forskning visar också att många av hotell- och restaurangbranschens anställda tillhör de grupper som är svårare att rekrytera: utrikesfödda, unga och visstidsanställda.
– Det är också en genomgångsbransch vilket försvårar facklig organisering.

Fakta: Mer från rapporten

Medan organisationsgraden har sjunkit bland arbetare, har organisationsgraden bland arbetsgivare följt en annan trend. År 2000 var organisationsgraden i stort sett densamma, men år 2017 var arbetsgivarnas 19 procent högre än arbetarnas.

Hotell- och restaurangbranschen är inget undantag. År 2010 var 42 procent av småföretagen i hotell- och restaurangbranschen anslutna till en arbetsgivarorganisation. År 2015 hade andelen ökat till 50 procent.

Detta gör att andelen svenska anställda som omfattas av kollektivavtal fortsätter att vara hög. År 2017 täcktes 82 procent av alla anställda i den privata sektorn av kollektivavtal. Det är i stort sett samma som år 2007.

Källa: ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”. Anders Kjellberg och Arena Idé.

Även tjänstemannafacken har tappat medlemmar, men inte alls i samma skala. Förra året var 72 procent av tjänstemännen med i facket, att jämföra med 77 procent år 2006. En förklaring är inkomstförsäkringarna, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom taket i a-kassan inte höjs blir det allt viktigare för fler grupper. Det kan vara något att fundera på även för Hotell- och restaurangfacket.

För det är viktigt att vända trenden, menar han. Låg organisationsgrad skapar tysta och rädda anställda som inte vågar ställa krav och till sist äventyras hela den svenska modellen.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera. Om facken inte ser upp kan det gå illa, säger Anders Kjellberg.

Statistiken kommer från rapporten ”Den svenska modellen i fara?” av Anders Kjellberg och Arena Idé.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter EU-VAL

Han vill bli arbetarnas röst i EU

På söndag är det dags för val till EU-parlamentet. Johan Danielsson, till vardags EU-samordnare på LO, kandiderar för socialdemokraterna och vill bli arbetarnas röst i Bryssel.

Publicerad 20 maj 2019 Kommentera
Johan Danielsson. Foto: LO

Vilka är dina viktigaste frågor?
– Ordning och reda på arbetsmarknaden. Företag från andra EU-länder ska till exempel inte kunna komma till Sverige och erbjuda arbete till lägre löner och sämre villkor. Vi är på rätt väg med det reviderade utstationeringsdirektivet, men vi behöver kontrollåtgärder för att få allt på plats. Sedan vill jag jobba för ett europeiskt arbetsmiljödirektiv som innebär att ingen ska behöva bli skadad av jobbet.

Kan LO:s medlemmar räkna med att du tar till vara deras intressen?
– Det är vad jag kommer att jobba med varje dag i fem år.

Vilken fråga ser du som mest angelägen att jobba med för HRF:s medlemmar?
Dels att vi får på plats grundläggande arbetsmiljöskrivningar om förslitningsskador och psykosocial arbetsmiljö. Men också bitar av den sociala pelaren – att vi får bort de otrygga anställningarna.

Fakta

Den sociala pelaren
EU har en icke tvingande överenskommelse som innebär att medlemsländerna ska verka för:

  • Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
  • Rättvisa arbetsvillkor
  • Social trygghet och integration

Bland annat framgår det att arbetsmarknadens parter ska lyssnas på, att de ska uppmuntras att förhandla och teckna kollektivavtal. Den sociala pelaren talar om att arbetstagare har rätt till bra arbetsmiljö, rättvis lön och trygga arbetsvillkor.

Utstationeringsdirektivet
Sedan 2018 gäller att den som utför arbete i ett annat EU-land ska ha lön och villkor i nivå med andra som utför samma arbete. Det räcker alltså inte längre med miniminivåer.

Vilken är den största utmaningen?
Framväxten av de högerextrema partierna. De är inte bara högerextrema, de är också fackfientliga. Med deras framväxt blir det svårare att få igenom beslut som skapar ordning och reda på arbetsmarknaden.

Är du oroad över det hittills svala intresset för Europavalet?
Jo, det är klart. Förra valet gick bara 4 av 10 av LO-förbundens medlemmar och röstade, medan 8 av 10 av Sacos medlemmar gjorde det. Då blir det ju deras frågor som får genomslag i parlamentet. Men magkänslan säger att det blir högre valdeltagande i år.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Nyheter RÖKFÖRBUD

Här har de fimpat i förtid

Den första juli är det slutrökt på landets uteserveringar. Men krögaren Chian Alkoyun införde förbud redan i april. – Vi ville ha en inkörningsperiod.

Publicerad 17 maj 2019 Kommentera
Här har de fimpat i förtid
Chian Alkoyun vid en av sina två rökfria uteserveringar. Foto: Per Groth

År 2005 förbjöds rökning inomhus på serveringsställen, och i sommar är det slutrökt även på uteserveringar. Liksom inför rökförbudet inomhus varnar krögare för stök och krångel när rökare måste lämna serveringen. En rundringning som sajten Dagens Opinion har gjort visar att över hälften av krögarna tror att de nya reglerna påverkar dem negativt, medan en tredjedel inte ser något större problem.

Krögaren Chian Alkoyun, som driver två restauranger i Eskilstuna, ligger någonstans mitt emellan.
– Särskilt stökigt kommer det nog inte att bli, men kanske lite bökigt. Krogarna har redan så mycket olika saker att tänka på, det här blir ytterligare en. Men i grunden är det en positiv sak. Det kommer att funka, säger han.

På Chian Alkoyuns restauranger, O´Learys och Royal Oak, förbjöds rökning redan när uteserveringarna öppnade i början av april.
– Mest var det för att vi kände att det inte är säkert att det kommer att funka hundraprocentigt med en gång. Vi ville ha en inkörningsperiod, så att vi är redo när förbudet införs, säger han.

Vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Responsen har varit blandad, berättar han. Anställda har fått tillrättavisa gäster ett antal gånger, och en del ifrågasätter förbudet.
– Man får vara lite pedagogisk och prata med dem. Då går det bra. Men vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Det här gäller enligt nya lagen

  • Från den 1 juli blir det förbjudet att röka på vissa allmänna platser. Förutom ute­serveringar omfattas även busshållplatser, tågperronger och lekplatser.
  • Rökförbudet gäller både vanlig tobak och så kallade e-cigaretter samt vattenpipor.
  • Den som äger eller hyr lokalen eller utomhus­ytan har ansvar för att förbudet följs.
  • Det införs också ett krav på tillstånd för att få sälja tobaksvaror.

De har ställt upp en »rökstation« en bit bort. Ett problem som Chian Alkoyun ser är att ensamma gäster som vill gå dit och röka, måste lämna sin dryck obevakad.
– Det finns en risk att någon kan stoppa något i den, säger han.
Helst skulle Chian Alkoyun vilja att kommunen ordnade särskilda rökplatser i det krogtäta området.
– Då skulle det dels bli snyggare, och dels skulle det bli tydligare för gästerna vad som gäller.

Han tror att det nya förbudet på sikt kommer att bli lika självklart som förbudet mot att röka inomhus.
– Jag hade krog även när det blev rökförbud inne och det var ju en ännu större övergång. Men det gick bra det med.

Ingår i temat: Metoo-rörelsen 14 artiklar

Alla artiklar i temat (11 till)
Fråga om jobbet.
72
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här