Allt verkade bra när Shamim erbjöds jobb på en bekants restaurang i Stockholm. Väl på plats började mardrömmen.

Shamim svarar snabbt i telefonen. Han har väntat på att få berätta om sin tid i Sverige, säger han. Även om det är jobbigt.
– Det var en extremt traumatiserande upplevelse, säger han.
Shamims engelska är korrekt och formell. I Bangladesh var han advokat.
Det var faktiskt genom jobbet som han hamnade på en restaurang i Sverige. Det sociala och politiska läget hade försämrats under en längre period, Shamim kände att det var dags att lämna landet.
En av hans klienter drev en restaurang i Stockholm och erbjöd sig att hjälpa honom.
I början av 2019 flyttade familjen till Sverige och Shamim började som kock på klientens restaurang.
Då förändrades allt. Han beskriver hur det som i hemlandet varit en vänskaplig relation förvandlades till något helt annat.
I sex månader arbetade Shamim utan en enda ledig dag, uppåt 300 timmar i månaden.
– Det var chockerande. De hotade att sparka mig för minsta sak och de hotade mig fysiskt nästan varje dag.
De tog nästan alla mina pengar.
Efter sex månader fick Shamim till slut två dagar ledigt i månaden, berättar han.
– Men då fick jag måla ägarens stora hus och sköta hans trädgård. Hade jag vägrat hade jag fått sparken.
Den andra stora chocken var lönen. På kontraktet stod nästan 25 000 kronor före skatt. Men när lönen var utbetald krävde arbetsgivaren tillbaka nästan hälften, 9 000 kronor i kontanter. Under perioden Shamim arbetade där betalade han tillbaka 127 000 kronor, säger han.
– De tog nästan alla mina pengar. De brydde sig inte alls om att jag hade en familj.
Vid ett tillfälle krävde arbetsgivaren Shamim på en deposition på 100 000 kronor. Annars var han inte välkommen tillbaka, säger han.
– De ville ha pengarna för att återuppbygga sitt förtroende för mig.
Han lyckades skrapa ihop 25 000 kronor som han förde över till sin arbetsgivare.
Även Shamims fru utnyttjades, säger han.
– Hon jobbade 5–6 månader, 70–80 timmar i månaden. Men hon fick betalt för 16 timmar. Vi var helt i händerna på dem. Det var som att jobba i lejonets kula.
De bor i exklusiva villor byggda på de anställdas blod.
Efter ungefär ett år blev han utkastad från restaurangen efter en diskussion med arbetsgivaren.
Han provjobbade på mängder av restauranger, men på grund av coronapandemin kunde ingen av dem erbjuda den fasta anställning som krävs för att Migrationsverket ska bevilja ett arbetstillstånd.
Så förra sommaren lämnade familjen Sverige.
– Det var ledsamt. Mina barn älskade Sverige, men det gick inte. Vi var så nedbrutna, säger han.
I dag bor de i Portugal. Shamim upprörs av hur utnyttjandet kan få lov att fortsätta, år efter år, utan att det svenska samhället gör något.
– De här restaurangägarna, de bor i exklusiva villor byggda på de anställdas blod. Men det händer ingenting.