Ur temat UTNYTTJADE
Nyheter utnyttjade

Få fälls för människoexploatering

Sedan lagen om människoexploatering för arbete infördes år 2018 har bara ett fåtal anmälningar lett till åtal, och bara en till fällande dom. Bristande utbildning och löst skriven lagstiftning kan vara förklaringar, tror experterna.

Publicerad 17 februari 2021
Få fälls för människoexploatering
Bara ett fåtal polisanmälningar om människoexploatering i arbete leder till åtal, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Foto: Mostphotos
Kajsa Wahlberg. Foto: Polisen

Hotellrevyn har i flera artiklar visat hur arbetare med bangladeshiskt ursprung luras och utnyttjas på svenska restauranger. I stort sett alla intervjupersoner vi varit i kontakt med har polisanmält sina tidigare arbetsgivare för människoexploatering.

Men i samtliga fall har de fått beskedet att polisen inte tänker gå vidare med deras fall.
Och de är inte ensamma.
De senaste tre åren har det gjorts knappt 120 polisanmälningar om arbetsrelaterad människoexploatering, enligt statistik från Brå. Men bara två har lett till åtal, och bara en till fällande dom.

Det finns flera tänkbara förklaringar till det, säger Kajsa Wahlberg som är nationell rapportör i människohandelsfrågor vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
– Dels är brottet ganska nytt, det är inte så känt ännu. Dels är det en speciell typ av lagstiftning.

Fakta: Människoexploatering

I Brottsbalken, kap 4 står: Den som genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år.”

För att kunna döma någon för människoexploatering för arbete krävs en rad saker, berättar Kajsa Wahlberg.
Det krävs bland annat bevisning för att gärningsmannen använt otillbörlig påverkan på offret, som hot eller tvång, och att det har funnits ett syfte att utnyttja offret.
– Man måste också kunna visa att arbetet har skett under uppenbart orimliga villkor. Lagstiftaren lämnar till domstolen att tolka vad som är uppenbart orimliga villkor i varje enskilt fall. Det kan vara svårt att avgöra var gränserna går, säger hon.

På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket.Erik Sjödin, universitetslektor

Erik Sjödin. Foto: Stockholms universitet

Hon får medhåll av Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Han har skrivit flera artiklar om den nya lagstiftningen kring människoexploatering för arbete.
– På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket. Uppenbart orimliga arbetsvillkor är alltså en kraftig avvikelse från det som är acceptabelt. För att veta vad som är en kraftig avvikelse måste man också veta vad som är normen. Lagstiftarna underlåtit att klargöra för domstolarna och polisen hur den normen ska bestämmas.

Ett annat problem är bristande utbildning för både polis och åklagare.
– Detta är något som polisen inte har utrett tidigare. Det finns andra saker som polisen medverkar i kring arbetsliv, men då handlar det om till exempel arbetsmiljöfrågor. Det är en offentligrättslig lagstiftning med mycket upparbetad kunskap kring. Saker som hur mycket betalt man bör få och hur mycket semester man bör ha, det kräver en del upplärning, säger Erik Sjödin.

Kajsa Wahlberg på polisen håller med.
– Utbildning behövs absolut. Vi är väldigt bra på att utreda exploatering för sexuella ändamål och tiggeri, men när det gäller arbetskraftsexploatering är vi inte lika långt framme.

Förövarna är deras enda källa till information.Kajsa Wahlberg, Noa

Ett annat problem är att många individer som exploateras inte vågar samarbeta med polisen, säger Kajsa Wahlberg.
– De är ofta inte så benägna att prata, de kanske är rädda för repressalier från arbetsgivaren, att lönen ska utebli eller för att tvingas lämna landet. De kanske anser att den lilla peng de får är bättre än ingen alls. För att vi ska nå framgång i de här ärendena behöver vi ha brottsoffret med oss.

Hon tror att Sverige skulle behöva bli bättre på att nå ut med information till utsatta
om hur arbetsmarknaden fungerar.
– Det är jätteviktigt. I nuläget är det förövarna som är deras enda källa till information om vad som gäller här.

Fakta: En fällande dom

  • Under 2018, 2019 och 2020 gjordes sammanlagt 117 anmälningar om människoexploatering i arbete i Sverige. Hittills har bara två fall lett till åtal.
  • I det ena åtalades en krögare i Norrköping för exploatering av ett par från Bangladesh. Krögaren fälldes i tingsrätten och dömdes till åtta månaders fängelse och 120 000 kronor i skadestånd. Domen överklagades till hovrätten, vars beslut väntas under februari.
  • I det andra fallet åtalades tre personer i Värmlands tingsrätt för att ha hållit en kvinna under slavliknande former. Samtliga friades eftersom tingsrätten inte ansåg att det var utrett att kvinnan exploaterats och tvingats att arbeta under ”uppenbart orimliga villkor”.

Universitetslektor Erik Sjödin har också en tänkbar förklaring till att få åtalas och döms för människoexploatering: lagstiftarna har satt ribban väldigt högt för vad som räknas som exploatering.
– Brottet bygger på tre skilda förutsättningar, och det ska vara en kraftig avvikelse från det acceptabla. Det ska alltså vara de allra värsta avarterna av utnyttjande. Ribban är satt väldigt högt, kanske för högt.

Läs också

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här