Ur temat UTNYTTJADE
Nyheter utnyttjade

Få fälls för människoexploatering

Sedan lagen om människoexploatering för arbete infördes år 2018 har bara ett fåtal anmälningar lett till åtal, och bara en till fällande dom. Bristande utbildning och löst skriven lagstiftning kan vara förklaringar, tror experterna.

Publicerad 17 februari 2021
Få fälls för människoexploatering
Bara ett fåtal polisanmälningar om människoexploatering i arbete leder till åtal, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Foto: Mostphotos
Kajsa Wahlberg. Foto: Polisen

Hotellrevyn har i flera artiklar visat hur arbetare med bangladeshiskt ursprung luras och utnyttjas på svenska restauranger. I stort sett alla intervjupersoner vi varit i kontakt med har polisanmält sina tidigare arbetsgivare för människoexploatering.

Men i samtliga fall har de fått beskedet att polisen inte tänker gå vidare med deras fall.
Och de är inte ensamma.
De senaste tre åren har det gjorts knappt 120 polisanmälningar om arbetsrelaterad människoexploatering, enligt statistik från Brå. Men bara två har lett till åtal, och bara en till fällande dom.

Det finns flera tänkbara förklaringar till det, säger Kajsa Wahlberg som är nationell rapportör i människohandelsfrågor vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
– Dels är brottet ganska nytt, det är inte så känt ännu. Dels är det en speciell typ av lagstiftning.

Fakta: Människoexploatering

I Brottsbalken, kap 4 står: Den som genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år.”

För att kunna döma någon för människoexploatering för arbete krävs en rad saker, berättar Kajsa Wahlberg.
Det krävs bland annat bevisning för att gärningsmannen använt otillbörlig påverkan på offret, som hot eller tvång, och att det har funnits ett syfte att utnyttja offret.
– Man måste också kunna visa att arbetet har skett under uppenbart orimliga villkor. Lagstiftaren lämnar till domstolen att tolka vad som är uppenbart orimliga villkor i varje enskilt fall. Det kan vara svårt att avgöra var gränserna går, säger hon.

På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket.Erik Sjödin, universitetslektor

Erik Sjödin. Foto: Stockholms universitet

Hon får medhåll av Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Han har skrivit flera artiklar om den nya lagstiftningen kring människoexploatering för arbete.
– På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket. Uppenbart orimliga arbetsvillkor är alltså en kraftig avvikelse från det som är acceptabelt. För att veta vad som är en kraftig avvikelse måste man också veta vad som är normen. Lagstiftarna underlåtit att klargöra för domstolarna och polisen hur den normen ska bestämmas.

Ett annat problem är bristande utbildning för både polis och åklagare.
– Detta är något som polisen inte har utrett tidigare. Det finns andra saker som polisen medverkar i kring arbetsliv, men då handlar det om till exempel arbetsmiljöfrågor. Det är en offentligrättslig lagstiftning med mycket upparbetad kunskap kring. Saker som hur mycket betalt man bör få och hur mycket semester man bör ha, det kräver en del upplärning, säger Erik Sjödin.

Kajsa Wahlberg på polisen håller med.
– Utbildning behövs absolut. Vi är väldigt bra på att utreda exploatering för sexuella ändamål och tiggeri, men när det gäller arbetskraftsexploatering är vi inte lika långt framme.

Förövarna är deras enda källa till information.Kajsa Wahlberg, Noa

Ett annat problem är att många individer som exploateras inte vågar samarbeta med polisen, säger Kajsa Wahlberg.
– De är ofta inte så benägna att prata, de kanske är rädda för repressalier från arbetsgivaren, att lönen ska utebli eller för att tvingas lämna landet. De kanske anser att den lilla peng de får är bättre än ingen alls. För att vi ska nå framgång i de här ärendena behöver vi ha brottsoffret med oss.

Hon tror att Sverige skulle behöva bli bättre på att nå ut med information till utsatta
om hur arbetsmarknaden fungerar.
– Det är jätteviktigt. I nuläget är det förövarna som är deras enda källa till information om vad som gäller här.

Fakta: En fällande dom

  • Under 2018, 2019 och 2020 gjordes sammanlagt 117 anmälningar om människoexploatering i arbete i Sverige. Hittills har bara två fall lett till åtal.
  • I det ena åtalades en krögare i Norrköping för exploatering av ett par från Bangladesh. Krögaren fälldes i tingsrätten och dömdes till åtta månaders fängelse och 120 000 kronor i skadestånd. Domen överklagades till hovrätten, vars beslut väntas under februari.
  • I det andra fallet åtalades tre personer i Värmlands tingsrätt för att ha hållit en kvinna under slavliknande former. Samtliga friades eftersom tingsrätten inte ansåg att det var utrett att kvinnan exploaterats och tvingats att arbeta under ”uppenbart orimliga villkor”.

Universitetslektor Erik Sjödin har också en tänkbar förklaring till att få åtalas och döms för människoexploatering: lagstiftarna har satt ribban väldigt högt för vad som räknas som exploatering.
– Brottet bygger på tre skilda förutsättningar, och det ska vara en kraftig avvikelse från det acceptabla. Det ska alltså vara de allra värsta avarterna av utnyttjande. Ribban är satt väldigt högt, kanske för högt.

Läs också

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter LÖNER

Därför är branschlönerna mer ”jämställda”

Bland arbetare i privat sektor är löneglappet mellan kvinnor och män knappt 10 procent. Men bland hotell- och restaurangbranschens anställda ser det lite annorlunda ut.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Därför är branschlönerna mer ”jämställda”
Helt jämställda är inte branschens löner, men glappet är mindre här än på arbetsmarknaden i stort. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I hotell- och restaurangbranschen skiljer det runt 4 procent mellan kvinnors och mäns löner. Det är stor skillnad mot de 9,7 procent* som finns bland privatanställda arbetare i stort.
– Det har inte nödvändigtvis med jämställdhet att göra. Många arbetsgivare i vår bransch betalar så lite som möjligt till både män och kvinnor. Cirka hälften av våra medlemmar ligger på minimilön. Man kan säga att rättvisan ligger i att alla tjänar lika dåligt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Å andra sidan, säger han, ligger HRF:s minimilöner generellt lite högre än i andra avtal.
– Jag vet inte om det kan ha att göra med att vi avskaffade kvinno- och manslöner i avtal innan det lagstiftades bort. Att vi fick en bättre kompromiss som hänger kvar.

Inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Att så stor andel av de hotell- och restauranganställda går på minimilön kan delvis förklaras av den höga arbetslösheten i branschen.
– Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, det trycker ned lönerna. Men inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Före pandemin var det stor brist på kockar. Men det har inte lett till att den yrkesgruppen har haft starkare löneutveckling än andra.
– Det man kan säga är att det viktigaste för vår bransch är att det finns kollektivavtal som reglerar ett lönegolv. Där kan det vara så att kvinnorna har dragit den stora vinstlotten. Hade lönerna dragits isär hade det troligen missgynnat kvinnor. Det ser man i andra branscher, säger Per Persson.

*Medlingsinstitutets lönestatistik för 2019

Nyheter PENSION

Få koll på pensionen i tid

Snart kommer kuvertet som visar vad du har på pensionskontot. Brukar det hamna i papperskorgen eller ligga oläst? Byt taktik! Att ha koll kan löna sig.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Få koll på pensionen i tid
Våga kolla kuvertet, det vinner du på! Foto: Colourbox, Pensionsmyndigheten (Montage)
Kristina Kamp. Foto: Minpension

I dagarna skickar Pensionsmyndigheten ut det orange kuvertet till fysiska och digitala brevlådor. Ett bra tillfälle att få grepp om din pension, speciellt om du har många år kvar i arbetslivet. Det du gör som ung får stor betydelse för hur pensionskassan utvecklas.
– Om man har låg lön eller bara jobbar extra kan prognosen se trist ut, men det är en bra kontrollstation. Värt att tänka på är att om du tjänar mindre än 100 000 på ett år får du mer i pensionsavsättning än du betalar i skatt, säger Kristina Kamp, pensionsexpert på Minpension.

Pensionen består av flera delar. Den allmänna pensionen får alla som deklarerar inkomst i Sverige. Det finns flera saker du kan göra för att få in pengar till den. En av de viktigaste är att börja jobba tidigt, säger Kristina Kamp.
– Den som börjar jobba vid 23 ”har råd” att tjäna 10 000 kronor mindre i månaden än den som börjar jobba vid 30. Alla år man jobbar räknas.

Resultatet påverkas också av hur länge du stannar kvar i arbetslivet.
– Om man orkar lönar det sig att jobba efter 65. Du kan få en tusenlapp mer i månaden som pensionär på det viset.

Om du inte har tjänstepension på jobbet så be om minst en tusenlapp extra i lön.

Om du jobbar på ett företag med kollektivavtal har du också tjänstepension. Den gör att de flesta av oss kan räkna med omkring 60 procent av lönen i pension.

Pejl på prognosen

  • minpension.se kan du se din pensionsprognos och hur mycket intjänat pensionskapital du har. Du loggar in med bank-id.
  • På sidan Min pensionär kan du som ännu inte etablerat dig på arbetsmarknaden göra en pensionsprognos utifrån antaganden om ditt arbetsliv.

– Tjänstepensionen kan ge flera tusenlappar i månaden mer i pension utöver det du får i det orange kuvertet. Om du inte har tjänstepension på jobbet så be om minst en tusenlapp extra i lön och spara de pengarna själv. Det är ungefär vad arbetsgivare som erbjuder tjänstepension betalar in varje månad.

Den tredje biten är ett privat pensionssparande. Det är inte alla som kan lägga undan pengar. Men Kristina Kamp uppmanar ändå den som har möjlighet att vänja sig vid att spara.
– Du ska inte känna skam och skuld om du inte sparar till pensionen. Däremot är det bra att spara till en buffert när det går. Den som har små barn kanske inte klarar det just då, men när barnen är stora kan det bli en slant över. Även en pensionär kan behöva en krockkudde. Eller den som blir arbetslös och måste vänta på pengar från a-kassan.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter PENSION

Maxa möjligheterna med tjänstepensionen

De kommande åren får fler unga möjlighet att tjäna in tjänstepension – en viktig del av pensionspengarna. Här är pensionsspecialistens bästa tips.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Maxa möjligheterna med tjänstepensionen
Prata alltid tjänstepension vid anställningstillfället, råder Fanny Santa. Foto: Fora, Mostphotos
Fanny Santa. Foto: Fora

Från och med i år börjar tjänstepensionen betalas in från 24 års ålder, för att nästa år sänkas till 23 och så småningom till 22.
Fanny Santa är pensionsspecialist på Fora, som förvaltar tjänstepension för fyra miljoner anställda på LO:s område.
Hon har några tips på hur du ska tänka kring tjänstepensionen.

1 Se till att du har tjänstepension. Prata alltid tjänstepension vid anställningstillfället. Det är den viktigaste förmånen. En arbetsgivare som inte har kollektivavtal kan betala in till tjänstepension på eget initiativ. Det kan vara bra att ha kollektivavtalets regler som måttstock.

Det här är tjänstepension

  • Tjänstepensionen SAF-LO innebär att din arbetsgivare varje år sätter in motsvarande 4,5 procent av bruttolönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp, vilket är 511 500 kronor år 2021.
  • På det du tjänar däröver ska arbetsgivaren avsätta 30 procent.
  • På senare år har det blivit vanligare med kompletterande pensionsavsättning för specifika branscher. Detta innebär att man kan få ytterligare pengar insatta, utöver de 4,5 procenten från Avtalspension SAF-LO.
  • Det framgår av ditt kollektivavtal om du har komplementet.

2 Var inte borta från arbetslivet. Deltid och tjänstledighet påverkar tjänstepensionen. Om du har kollektivavtal täcks premien om du är sjuk eller föräldraledig, så det påverkar inte.
Men till exempel studieledighet och deltidsarbete kommer att synas i pensionsbeskedet.

3 Fundera på återbetalningsskyddet. Du behöver inte göra aktiva val för placeringen av din tjänstepension, men det kan vara bra att känna till att det går.
Du kan till exempel välja att ta en högre risk och på så sätt få möjlighet till högre avkastning.
Ett val som jag däremot tycker att man ska fundera på är vad som händer med mina pensionspengar om jag avlider.
Du kan välja att lägga till återbetalningsskydd. Då får din make/maka, sambo, registrerade partner eller i andra hand dina barn ta del av pengarna om du avlider. Detta kostar ingenting men du går miste om de arvsvinster som du annars får ta del av. Ändras din familjesituation kan det vara bra att se över ditt behov av återbetalningsskydd.

Kolla inbetalningarna

Mina sidorfora.se kan du se vilken lön din arbetsgivare har rapporterat in föregående år, och hur mycket som är inbetalat till din tjänstepension.
Det ska motsvara 4,5 procent av din lön.

4 Öppna ditt pensionsbesked. Kontrollera att uppgifterna stämmer. Det framgår av ditt kollektivavtal vilka regler som gäller.
Skulle din arbetsgivare till exempel ha rapporterat fel lön, och inbetalningarna inte stämmer – kontakta Fora. Om det finns kollektivavtal har man alltid rätt till sin premie, så du kommer inte att gå miste om inbetalningar för att din arbetsgivare gör fel. Men du kan behöva tala om för oss att uppgifterna inte stämmer.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här