Ur temat UTNYTTJADE
Nyheter utnyttjade

Få fälls för människoexploatering

Sedan lagen om människoexploatering för arbete infördes år 2018 har bara ett fåtal anmälningar lett till åtal, och bara en till fällande dom. Bristande utbildning och löst skriven lagstiftning kan vara förklaringar, tror experterna.

Publicerad 17 februari 2021
Få fälls för människoexploatering
Bara ett fåtal polisanmälningar om människoexploatering i arbete leder till åtal, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Foto: Mostphotos
Kajsa Wahlberg. Foto: Polisen

Hotellrevyn har i flera artiklar visat hur arbetare med bangladeshiskt ursprung luras och utnyttjas på svenska restauranger. I stort sett alla intervjupersoner vi varit i kontakt med har polisanmält sina tidigare arbetsgivare för människoexploatering.

Men i samtliga fall har de fått beskedet att polisen inte tänker gå vidare med deras fall.
Och de är inte ensamma.
De senaste tre åren har det gjorts knappt 120 polisanmälningar om arbetsrelaterad människoexploatering, enligt statistik från Brå. Men bara två har lett till åtal, och bara en till fällande dom.

Det finns flera tänkbara förklaringar till det, säger Kajsa Wahlberg som är nationell rapportör i människohandelsfrågor vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
– Dels är brottet ganska nytt, det är inte så känt ännu. Dels är det en speciell typ av lagstiftning.

Fakta: Människoexploatering

I Brottsbalken, kap 4 står: Den som genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år.”

För att kunna döma någon för människoexploatering för arbete krävs en rad saker, berättar Kajsa Wahlberg.
Det krävs bland annat bevisning för att gärningsmannen använt otillbörlig påverkan på offret, som hot eller tvång, och att det har funnits ett syfte att utnyttja offret.
– Man måste också kunna visa att arbetet har skett under uppenbart orimliga villkor. Lagstiftaren lämnar till domstolen att tolka vad som är uppenbart orimliga villkor i varje enskilt fall. Det kan vara svårt att avgöra var gränserna går, säger hon.

På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket.Erik Sjödin, universitetslektor

Erik Sjödin. Foto: Stockholms universitet

Hon får medhåll av Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Han har skrivit flera artiklar om den nya lagstiftningen kring människoexploatering för arbete.
– På juridiska betyder ”uppenbart” väldigt mycket. Uppenbart orimliga arbetsvillkor är alltså en kraftig avvikelse från det som är acceptabelt. För att veta vad som är en kraftig avvikelse måste man också veta vad som är normen. Lagstiftarna underlåtit att klargöra för domstolarna och polisen hur den normen ska bestämmas.

Ett annat problem är bristande utbildning för både polis och åklagare.
– Detta är något som polisen inte har utrett tidigare. Det finns andra saker som polisen medverkar i kring arbetsliv, men då handlar det om till exempel arbetsmiljöfrågor. Det är en offentligrättslig lagstiftning med mycket upparbetad kunskap kring. Saker som hur mycket betalt man bör få och hur mycket semester man bör ha, det kräver en del upplärning, säger Erik Sjödin.

Kajsa Wahlberg på polisen håller med.
– Utbildning behövs absolut. Vi är väldigt bra på att utreda exploatering för sexuella ändamål och tiggeri, men när det gäller arbetskraftsexploatering är vi inte lika långt framme.

Förövarna är deras enda källa till information.Kajsa Wahlberg, Noa

Ett annat problem är att många individer som exploateras inte vågar samarbeta med polisen, säger Kajsa Wahlberg.
– De är ofta inte så benägna att prata, de kanske är rädda för repressalier från arbetsgivaren, att lönen ska utebli eller för att tvingas lämna landet. De kanske anser att den lilla peng de får är bättre än ingen alls. För att vi ska nå framgång i de här ärendena behöver vi ha brottsoffret med oss.

Hon tror att Sverige skulle behöva bli bättre på att nå ut med information till utsatta
om hur arbetsmarknaden fungerar.
– Det är jätteviktigt. I nuläget är det förövarna som är deras enda källa till information om vad som gäller här.

Universitetslektor Erik Sjödin har också en tänkbar förklaring till att få åtalas och döms för människoexploatering: lagstiftarna har satt ribban väldigt högt för vad som räknas som exploatering.
– Brottet bygger på tre skilda förutsättningar, och det ska vara en kraftig avvikelse från det acceptabla. Det ska alltså vara de allra värsta avarterna av utnyttjande. Ribban är satt väldigt högt, kanske för högt.

Fakta: En fällande dom

  • Under 2018, 2019 och 2020 gjordes sammanlagt 117 anmälningar om människoexploatering i arbete i Sverige. Hittills har bara två fall lett till åtal.
  • I det ena åtalades en krögare i Norrköping för exploatering av ett par från Bangladesh. Krögaren fälldes i tingsrätten och dömdes till åtta månaders fängelse och 120 000 kronor i skadestånd. Domen överklagades till hovrätten, vars beslut väntas under februari.
  • I det andra fallet åtalades tre personer i Värmlands tingsrätt för att ha hållit en kvinna under slavliknande former. Samtliga friades eftersom tingsrätten inte ansåg att det var utrett att kvinnan exploaterats och tvingats att arbeta under ”uppenbart orimliga villkor”.

Läs också

Ingår i temat: UTNYTTJADE 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Fråga om jobbet.
112
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här