Nu höjs fler och fler röster för förbättrade regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Hotell- och restaurangfacket har länge pekat på bristerna i dagens regelverk.
I går tog justitie- och migrationsminister Morgan Johansson emot delbetänkandet om bättre regler för arbetskraftsinvandring – första resultatet av den utredning regeringen beställde för snart ett år sedan.
Utredningen vill bland annat ha mer insyn i villkoren för arbetskraftsmigranter.
Ett förslag är till exempel att arbetsgivare i särskilt fuskutsatta branscher ska bli skyldiga att lämna uppgifter om anställningsvillkoren till Migrationsverket och att anmäla eventuella försämringar av dessa villkor. Arbetsgivare som inte gör detta ska kunna straffas, föreslår utredningen.
– Den här mandatperiodens uppgifter blir i stor utsträckning att städa upp i arbetskraftsinvandringsreglerna och sätta stopp för fusk och fiffel. Det ser vi fram emot, sade Morgan Johansson när betänkandet presenterades.
Han pekade bland annat ut restaurangbranschen som en sektor där reglerna missbrukats.
Andra förslag i utredningen är ökade försörjningskrav för arbetskraftsmigranter som vill ta hit sin familj, och lättnader i reglerna för högkvalificerad arbetskraft.
Det vi har sett är att dessa människor utnyttjas å det grövsta. Per Persson, HRF
Hotell- och restaurangfacket har under lång tid kritiserat dagens regelverk kring arbetskraftsinvandring.
– Vi har drivit frågan ända sedan det infördes. Att det är arbetsgivaren som ska avgöra i vilka yrkesgrupper det finns arbetsbrist kanske är bra som teori. Men det vi har sett är att dessa människor utnyttjas å det grövsta. De enda som tjänar på detta är kriminella företagare, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
HRF välkomnar förslaget att arbetsgivare ska bli tvungna att skicka in anställningsbevis till Migrationsverket.
Det är ett krav som förbundet länge drivit, tillsammans med kravet att villkoren i anställningserbjudandet ska vara bindande.
– Vi har ju sett i våra projekt där vi har tittat på detta är att arbetskraftsmigranterna ofta inte får de pengar som de utlovats i anställningserbjudandet, säger Per Persson.
Dagens regelverk infördes av den moderatledda regeringen år 2008. Morgan Johansson är kritisk till dess utformning.
– Man utformade ett system som jag skulle påstå är helt och hållet på arbetsgivarnas villkor, utan en tanke på de anställda. Det är det system vi fortfarande lever med nu.
Men nu vill även Moderaterna se ändrade regler.
I går presenterade partiet en rad förslag på skärpningar. Hit hör höjt minimikrav på lönen, från dagens 13 000 kronor till motsvarande kollektivavtalets lägsta lön vid heltidsanställning.
Moderaterna vill även att handel med arbetstillstånd ska kunna straffas som människosmuggling. Partiet föreslår också att införa en ny brottsrubricering: arbetskraftsmissbruk.
För att kunna utreda sådana brott bör Migrationsverket få direktåtkomst till andra myndigheters databaser, föreslår Moderaterna.
– Arbetskraftsinvandring är i grunden bra. Men det svenska systemet utnyttjas av oseriösa aktörer samtidigt som högkvalificerad arbetskraft utvisas. De här problemen måste lösas, sa Maria Malmer Stenergard, migration- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna.
Förslagen i regeringens utredning går nu ut på remiss.
Målet är att de ska kunna träda i kraft den 1 januari 2022. Samtidigt fortsätter utredningen, som ska presentera sitt nästa betänkande i höst.