Imtiaz Ahmed och Fardowsi Zaman Barna arbetade på restaurang för nästan ingen lön alls. Arbetsgivaren dömdes för människoexploatering, men friades senare. Nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.
År 2018 infördes det nya brottet människoexploatering i den svenska brottsbalken. Den som utnyttjar en person i tvångsarbete eller arbete under uppenbart orimliga villkor kan sedan dess dömas till upp till fyra år i fängelse. Men hittills har bara ett fåtal polisanmälningar lett till åtal – och bara ett till fällande dom.
Målsägande i det fallet var Imtiaz Ahmed och Fardowsi Zaman Barna.
De kom till Sverige från Bangladesh samma år som den nya lagstiftningen infördes. Fardowsi skulle studera på Linköpings universitet, och senare skulle det vara Imtiaz tur.
– Vi kan bara betala en avgift i taget, så jag ska bli klar först innan han kan börja, säger Fardowsi som pratar bäst engelska av de två.
Precis hitkomna letade paret därför efter både jobb och bostad. En dag mötte de en man som drev en restaurang, och som erbjöd dem båda sakerna. De tackade ja.
Det var min kurskoordinator som uppmuntrade oss att gå till polisen.Fardowsi Zaman Barna
Vittnesmålen om vad som hände sedan går isär.
Klart är i alla fall att Imtiaz och Fardowsi några månader senare polisanmälde krögaren för människoexploatering.
– Det var min kurskoordinator som uppmuntrade oss att gå till polisen. Hon sade: »Ni är inte de första som utnyttjas på det här sättet, men ni skulle kunna vara de sista«, berättar Fardowsi, som själv studerar migrationsfrågor.
– Hon sade att Sverige är inget korrupt land. Polisen kommer att hjälpa er.
Under rättegången i tingsrätten berättade de om falska löften, hot och långa dagar med arbete till knappt någon lön alls.
Arbetsgivaren nekade till allt, men tingsrätten valde att tro Imtiaz och Fardowsi. Krögaren dömdes till åtta månaders fängelse och 120 000 kronor i skadestånd.
Men när han överklagade till Göta hovrätt friades han.
– Jag vet faktiskt inte varför. Jag vet att vi är ärliga och har sagt sanningen, säger Fardowsi.
Vi hoppas att HD kan komma med en tydlig vägledning.My Hedström
Därmed har ingen hittills straffats för brottet människoexploatering.
Det tyder på att något är oklart med lagstiftningen eller tillämpningen av lagen, säger My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndigheten.
– Det som lagstiftarna såg framför sig var att man skulle kunna komma åt de här situationerna där människor som kommer till Sverige utnyttjas.
Men det är tydligt att det inte riktigt har blivit som de har tänkt sig. Därför överklagade Riksåklagaren hovrättens dom till Högsta domstolen, som före sommaren meddelade prövningstillstånd.
Det här krävs för fällande dom
- Den utsatte ska ha arbetat under »uppenbart orimliga villkor«, alltså förhållanden som kraftigt avviker från normen.
- Det ska också gå att bevisa att gärningsmannen använt otillbörlig påverkan, som till exempel hot, tvång eller lögner, för att få offret att gå med på att arbeta.
- Det ska också ha funnits ett syfte att utnyttja personen.
Fallet ska upp i domstolen under hösten. Förhoppningen är att det där ska klargöras vad som egentligen krävs för att kraven i lagen ska vara uppfyllda, säger My Hedström.
– Vi hoppas att HD kan komma med en tydlig vägledning, så att det bildas en stabil praxis. I det här fallet kan man se att tingsrätt och hovrätt har gjort helt olika tolkningar.
För Fardowsi och Imtiaz känns det bra att deras fall prövas på nytt. Om inte för deras egen skull, så för andra som är i deras sits, säger Fardowsi.
– Det känns bra att vi kanske kan hjälpa andra migranter som drabbas.
Arbetsgivaren nekar fortfarande till anklagelserna.