Paret kom till Sverige för att studera och arbeta, men utnyttjades av arbetsgivaren. Han hotade dem med utvisning och fick dem att arbeta långa pass till mycket låg lön. Nu har restaurangägaren fällts i Högsta domstolen för människoexploatering.
Krögaren har vilselett och utnyttjat parets svåra situation. Arbetet har skett under uppenbart orimliga villkor. Dessutom har mannen hotat dem och sagt att han kunde se till att de blev utvisade. Det tar Högsta domstolen, HD, upp i sin dom.
Det är första gången som någon fällts i högsta instans för brottet människoexploatering.
Men vägen dit har varit lång. Restaurangägaren fälldes först i tingsrätten men friades sedan i hovrätten, varpå fallet gick vidare till Högsta domstolen. Där fälldes mannen.
Byråchefen My Hedström drev målet i Högsta domstolen för riksåklagarens räkning. Hon är mycket nöjd med domen.
– Det var precis det här vi ville åstadkomma, att testa om lagstiftningen fungerar. Det har blivit tydligt vad som krävs för att det ska räknas som människoexploatering, att det kickar in när kraven för att det ska räknas som människohandel inte uppfylls.
De är här på begränsat uppehållstillstånd, något som den dömde utnyttjade.My Hedström
Personerna som utsatts, Imtiaz Ahmed och Fardowsi Zaman Barna, kom till Sverige från Bangladesh 2018. De har tidigare berättat i Hotellrevyn om hur de behandlades av sin dåvarande arbetsgivare.
Paret har inte befunnit sig i den situation som man i första hand ser framför sig när det gäller människoexploatering, säger My Hedström.
– Man kan tänka sig papperslösa människor som inte kan något annat språk än sitt eget, men här har vi två personer som är välutbildade och kan engelska. Men de har ändå varit utsatta på grund av att de är här på begränsat uppehållstillstånd, något som den dömde utnyttjade.
Imtiaz Ahmed arbetade extremt långa dagar till låg lön. Fardowsi Zaman Barna hade inte lika långa dagar, men även hon en låg lön som inte ens var hälften av den i kollektivavtalet. Arbetstidslagen har heller inte följts, påpekar HD.
Domen innebär att frågan om människoexploatering lyfts upp på agendan, säger My Hedström.
– Det finns många andra fall där människor lider svårt. Min förhoppning är att man ska utreda de här brotten på ett bättre sätt. Jag skulle tro att de som ägnar sig åt det här inte kan sova lika gott på natten nu.
De blev glada och lättade. Detta är en upprättelse för dem.Johanna Bergman
Advokat Johanna Bergman på Modus Advokater har företrätt paret som målsägarbiträde i tingsrätten och hovrätten. Hon berättar att det tydligt framgått att de inte varit de enda som utsatts på restaurangen.
Fakta om brottet
- Människoexploatering blev ett brott i den svenska brottsbalken år 2018. Brottet kan leda till fängelse i upp till fyra år.
- Enligt Högsta domstolen skulle brottet i detta fall ge fängelse i fyra månader.
- Men eftersom arbetsgivaren tidigare var ostraffad blev det villkorlig dom. Det innebär att om personen begår ett nytt brott inom två år som skulle kunna leda antingen till villkorlig dom eller fängelse så blir det fängelse.
– Många andra hade blivit behandlade på liknande sätt, men inte vågat prata med polisen. Det var en stor uppoffring för mina klienter och det krävdes ett stort mod att polisanmäla och gå igenom en rättsprocess. Därför blev det en bekräftelse för dem när tingsrätten dömde restaurangägaren för brott.
Att hovrätten sedan ändrade domen blev en stor besvikelse.
– Men när jag ringde dem i går och meddelade HD:s dom blev de glada och lättade. Detta är en upprättelse för dem.
Johanna Bergman tycker att det är bra och viktigt att HD nu meddelat en dom som blir vägledande för liknande fall.
– Det är en varningsklocka för restaurangägare som väljer att anställa utsatta personer till sådana usla arbetsförhållanden. Men min förhoppning var samtidigt att HD skulle ha ansett att brottets art var sådant att det skulle ha lett till fängelse i stället för villkorlig dom med böter.