Svartlista för oseriösa arbetsgivare, nya brott och avgift för arbetsgivare som tar ut ockerhyra. Det är några av förslagen som ska minska exploateringen av utländska arbetstagare.
Utredningen om exploateringen av arbetskraftsinvandrare ger en mörk, men enhetlig, bild av situationen.
– Det som har varit väldigt slående och för vår del också förvånande, är att alla ger en väldigt samstämmig bild av hur problemet ser ut, sade den särskilda utredaren, kammarrättslagmannen Anita Linder, när slutbetänkandet presenterades.
Sedan februari 2020 har utredningen samlat in kunskap och vittnesmål kring problemet.
Utnyttjandet följer ofta samma mönster. Den utländske arbetstagaren får ett anställningstillstånd med lönevillkor i nivå med lagstiftningens krav. Löneutbetalningarna redovisas som de ska, men i själva verket får arbetstagaren betala tillbaka pengar till arbetsgivaren, enligt Anita Linder.
– Det betalas som regel kontant och försvinner in i en sorts svart påse som arbetsgivaren kan använda för eget bruk eller för att finansiera annan kriminell verksamhet och i vissa fall, finns det rapporter om, finansiera terrorism.
Utredningen lämnar en rad förslag på hur detta ska förebyggas och förhindras.
- Införa en ny bestämmelse i utlänningslagen som ställer krav på boende, i de fall arbetsgivaren tillhandahåller det. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven ska en avgift kunna utdömas, föreslår utredningen.
- Införa ett nytt brott som gör det straffbart att utnyttja en utlänning i arbete under uppenbart orimliga villkor. I dag finns lagstiftning som förbjuder människoexploatering i arbete, men få arbetsgivare har hittills åtalats för brottet.
Detta eftersom lagen kräver att arbetstagaren lurats, hotats eller tvingats till arbete, något som varit svårt att bevisa eftersom många utsatta inte vågar medverka i polisens utredning.
– Vi föreslår att man ska införa ett förbud mot exploatering av utländsk arbetskraft som innebär att det blir förbjudet att exploatera en utlänning på uppenbart orimliga villkor.
Då spelar det alltså ingen roll om arbetstagaren har blivit vilseledd eller utnyttjad, det räcker med att konstatera att villkoren är uppenbart orimliga, sade Anita Linder.
Det nya brottet ska kunna leda till fängelse i två år, och i grova fall fyra år. - Göra handel med arbetstillstånd straffbart, och att arbetsgivare som tidigare misskött sig gentemot utländska arbetstagare ska kunna vägras nya arbetstillstånd. För att kunna göra det ska Migrationsverket få möjlighet att kontrollera arbetsgivare i olika myndigheters register.
– Med de här förslagen menar vi att möjligheterna både att upptäcka och lagföra utnyttjande av utländsk arbetskraft kommer att öka, och det kommer också att förhindra utnyttjande av utländsk arbetskraft genom en så kallad svartlista för arbetsgivare som är oseriösa, sade Anita Linder.
Ändringarna föreslås införas 1 januari 2023. Slutbetänkandet har nu lämnats till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.