Ur temat UTNYTTJADE
Nyheter utnyttjade

HRF: Reglerna måste ändras

Vittnesmålen om hur bangladeshiska arbetare utnyttjas på svenska restauranger upprör Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. – Reglerna för arbetskraftsinvandring måste ändras. Detta måste få ett slut, säger han.

Publicerad 17 februari 2021
HRF: Reglerna måste ändras
Per Persson upprörs av vittnesmålen i Hotellrevyns artiklar. Foto: Mostphotos, Anna-Karin Nilsson

Det är långt ifrån första gången Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket, hör om utländska arbetare som utnyttjas i restaurangbranschen.
Men att läsa vittnesmålen i Hotellrevyns artiklar gör honom extra upprörd, säger han.
– Jag blir helt mållös över de här människoödena. Detta är ju slaveri. De lever i en sådan fruktansvärd situation, och de gör det mitt ibland oss. Och jag blir så förbannad på de här arbetsgivarna. Det är riktiga skitstövlar som inte drar sig för att utnyttja människor.

Hotell- och restaurangfacket har drivit en del ärenden för bangladeshiska arbetskraftsmigranter i liknande situationer.
Men det hör snarare till undantaget att de är medlemmar i facket, säger Per Persson.
– Och skulle de vara medlemmar så är det inte säkert att de faktiskt berättar för oss. De riskerar ju att både bli av med jobbet och åka ut från landet. Dessutom är det många som har dåliga erfarenheter av så kallade gula fackförbund från sina hemländer.

Det största problemet är dagens regler kring arbetskraftsinvandring, säger Per Persson.
– Som det fungerar i dag är det fullt möjligt för arbetsgivare att ta hit och förslava människor. Det är nästan uppmuntrat. Politikerna som ville ha det här systemet måste vara människohatare, helt oempatiska. Reglerna måste ändras. Detta måste få ett slut.

De här arbetsgivarna är riktiga skitstövlar.Per Persson, avtalssekreterare HRF

Det var år 2008 som den dåvarande borgerliga regeringen gav arbetsgivarna rätten att avgöra vilka yrkesgrupper det råder brist på i landet, i stället för som tidigare Arbetsförmedlingen.
Det fungerar uppenbart inte, säger Per Persson.
– Under förra året var det 50 000 personer som blev av med jobbet i vår bransch. Under samma år fick vi in 7 500 ansökningar från arbetsgivare som ville ta in migrerad arbetskraft. Det finns ingen annan förklaring än att arbetsgivarna vill ha billigare arbetskraft än den svenska. Det råder inte brist på arbetskraft i vår bransch.

Alla restauranger som förekommer i Hotellrevyns artiklar har kollektivavtal med förbundet.
Några är med i arbetsgivarorganisationen Visita.
Per Persson säger att ett kollektivavtal tyvärr inte är en garant för att arbetsgivaren är schyst.
– Men avtalet garanterar att det finns en tvistelösning när det kommer upp problem. Det finns en förhandlingsordning. Det finns alltid arbetsgivare som struntar i reglerna, men finns det avtal har vi åtminstone reglerna. Jag är övertygad att det skulle se betydligt värre ut om det inte fanns avtal.

Läs också

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Fråga om jobbet.
103
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här