Ur temat UTNYTTJADE
Nyheter utnyttjade

Slavliknande villkor på svenska restauranger

Handel med arbetstillstånd. Hot. Slavarbete. Ockerhyror. Bangladeshier kommer till den svenska restaurangbranschen med förhoppningar om ett nytt liv. Men för många slutar Sverigeresan med krossade drömmar, skulder och för en del – betydligt värre än så. Här är några av vittnesmålen.

Publicerad 16 februari 2021
Slavliknande villkor på svenska restauranger
Maein, Uddin, Shamim, Saifuddin och Mallik är några av de arbetare från Bangladesh som utnyttjats på svenska restauranger. Foto: Colourbox, Privat (Montage)

“Hi madam. I promised to text you before I leave this earth. Madam, I cannot tell my wife everything because I love her.
I never want to hurt her. My situation nobody understands. Two days I didn’t eat and sleep. Soon I will sleep forever.
Send all my stuff to my wife, please. I haven’t anyone else to help my last wish. I am really hurt. Justice is dead. Take care please.”

Det är hösten 2017. Meddelandet är det sista i en lång rad som har skickats till mig under ett par månaders tid. Det kommer med en suddig bild på en flaska klorin tillsammans med en liten flaska vodka och insomningstabletter.
Avsändaren är en ung man, inte ens fyllda 30, från Bangladesh. Vi kan kalla honom Mallik.

Han kom till Sverige för att arbeta hos en arbetsgivare i södra Sverige som driver flera restauranger.
Planen var att spara ihop pengar, få ett permanent uppehållstillstånd och kunna ta hit sin nyblivna fru. Men inget blev som han tänkt.

Mallik protesterade mot arbetsvillkoren. Då kontaktade arbetsgivaren Migrationsverket och meddelade att anställningen hade avslutats.

När jag träffade Mallik bodde han på golvet hos bekanta i utkanten av Stockholm. Ibland sov han ute.
Det han ägde bar han i en ryggsäck, bland annat en Icakasse med dokument.

Papper som kunde visa hur hans arbetsgivare satt i system att lura staten, Migrationsverket och de anställda.
Scheman som visade långa arbetsdagar, lönespecifikationer som inte stämde och kontoutdrag som visade hur Mallik på uppmaning av arbetsgivaren lämnat tillbaka stora delar av lönen i kontanter.

Till slut hade han fått nog och protesterat. Och arbetsgivaren hade hållit sitt löfte och meddelat Migrationsverket att anställningen hade avslutats.
Under nästan tre månader hade Mallik nu jagat ett nytt jobb som uppfyllde kraven hos Migrationsverket, men utan framgång.

Att hans nyblivna fru skulle få reda på att han blivit lurad och utnyttjad i Sverige var hans allra största farhåga.
– Jag kan inte åka tillbaka utan någonting, då dör jag hellre, sade han.

Man ser onekligen ett mönster i tillvägagångssättet.Ola von Schéele, advokat

Det sista jag hörde om Mallik var att han hade lämnat landet. Men det var långt ifrån den sista gången jag hörde en historia som hans.
De senaste fem åren har ett tusental personer från Bangladesh fått nya arbetstillstånd i Sverige.

Ungefär lika många har sökt asyl på grund av den spända politiska situationen i landet.
De återfinns i många olika yrkesgrupper, men de allra flesta – över hälften – kommer till ett jobb i restaurangbranschen. Inte sällan visar sig de utlovade anställningsvillkoren bara finnas på pappret.

Mer än hälften av arbetstillstånden för bangladeshiska medborgare rör restaurangjobb.

Advokat Ola von Schéele har drivit mellan 20 och 30 ärenden mot arbetsgivare som på olika sätt utnyttjat personer från Bangladesh.
De vanligaste ärendena gäller löneskulder, säger han.
– Det handlar inte sällan om att man inte har fått den lön som man har blivit lovad.

I många fall är det en landsman som är arbetsgivare. Och inte sällan har de anställda fått betala restaurangägaren för att få det anställningserbjudande som leder till arbetstillståndet, säger Ola von Schéele.
– Då kan det handla om att de hamnar i en skuldsituation där de ombeds återbetala en del av lönen i kontanter.

Efter att ha hört en lång rad historier av liknande karaktär ser han ett mönster i förfarandet.
– Jag kanske inte skulle kunna säga att det är ett systematiskt utnyttjande, men man ser onekligen ett mönster i tillvägagångssättet.

 

Läs också

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Ingår i temat: UTNYTTJADE 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Fråga om jobbet.
103
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här