Nyheter FUSKJAKT

Utnyttjande vanligt i restaurangbranschen

Rekordmånga företag kontrollerades förra året av de myndigheter som samarbetar mot brott i arbetslivet. Restaurangbranschen är en utpekad riskmiljö.

Publicerad 30 januari 2020
Utnyttjande vanligt i restaurangbranschen
Kontanthantering innebär en risk för brottslighet. Foto: Colourbox

Risker för restaurangbranschen

I myndigheternas lägesrapport för 2019 beskrivs olika riskfaktorer för brottslighet:

  • Personalintensiv bransch med lägre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet.
  • Kontanthanteringen är fortfarande relativt stor.
  • Gigekonomi, samlingsnamn för arbetsmarknad med kortare uppdrag. Man talar om ”atypiskt anställda” och hit hör bland annat visstidsanställda.

Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polisen hör till de åtta myndigheter som gjort gemensamma kontroller för att komma åt osund konkurrens på arbetsmarknaden. Under 2019 gjorde de närmare 2 000 företagskontroller, främst inom byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen. Drygt ett av tio kontrollerade företag tvingades stänga hela eller delar av verksamheten. Det utfärdades också över 10 miljoner i sanktionsavgifter.

Arbetsmiljöverket har länge hållit ögonen på det de betecknat som grå företag, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.
– Det grå har blivit allt mer kolsvart. Vi ser otroligt stora brister i säkerhet och arbetsmiljö. Det rör sig om människohandel, människor som far illa, som sover på jobbet. Det är fruktansvärda förhållanden där människor ska jobba och ge oss service, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Det finns flera anledningar till arbetskraftsexploatering och människohandel inom restaurang-, skönhets- och byggbranschen, säger poliskommissarie Johan Winberg.
– Det är lukrativt och förhållandevis riskfritt att utnyttja dem som lever i omständigheter som gör dem särskilt utsatta.

Johan Winberg, Polisen.

Det gäller att känna till hela kedjan, säger Johan Winberg.
– Ett hotell till exempel har underleverantörer som kan tänkas göra något dåligt och ha arbetsförhållanden som bryter mot regelverket.

Myndigheterna gjorde i höstas en kontrollinsats riktad mot restauranger, tillsammans med kommunernas alkoholhandläggare. De besökte drygt 200 restauranger på 20 orter. Av de 470 personer som polisen kontrollerade saknade 21 rätt att arbeta i Sverige. Två personer som greps eftersom de inte hade arbetstillstånd sade att de tjänade 6 kronor i timmen.

Arbetsmiljöverket hittade brister på i princip samtliga arbetsplatser och fattade beslut om förbud i 47 fall, främst för farliga maskiner. Det blev också flera ärenden som berörde alkohollagstiftningen och som kan komma att leda till indragna utskänkningstillstånd.

Detta upptäcktes under kontrollerna:

Svartjobb

Illegal arbetskraft

Omänskliga arbetstider

Skenanställningar

Människohandel

Undermåliga boendeförhållanden

Riskfyllda arbetsmiljöer

Farliga och oskyddade arbetsmaskiner

Bristande säkerhetsutrustning

Bidragsbrott

Restaurangbranschen är också en av de branscher som kontrolleras särskilt av Migrationsverket. Verket har kännedom om att såväl asylsökande som studerande och personer som vistas illegalt i Sverige utnyttjas i restaurangbranschen. Det finns tecken på organiserat utnyttjande, ”det rör sig om utbildade personer från fattiga och konfliktdrabbade områden som erbjuds anställning som restaurangbiträde i Sverige”, står det i rapporten.

De åtta myndigheter som samarbetar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Myndigheterna har fått i uppdrag av regeringen att utveckla metoder för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

De samverkande myndigheterna kommer att fortsätta sitt arbete under 2020. Deras gemensamma önskemål är tillräckliga resurser och en översyn av reglerna för sekretess mellan myndigheterna. Kontrollerna skulle bli mer effektiva om de lättare kunde dela information sinsemellan, menar de.

Läs deras lägesrapport här.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här