Nyheter FUSKJAKT

Utnyttjande vanligt i restaurangbranschen

Rekordmånga företag kontrollerades förra året av de myndigheter som samarbetar mot brott i arbetslivet. Restaurangbranschen är en utpekad riskmiljö.

Publicerad 30 januari 2020
Utnyttjande vanligt i restaurangbranschen
Kontanthantering innebär en risk för brottslighet. Foto: Colourbox

Risker för restaurangbranschen

I myndigheternas lägesrapport för 2019 beskrivs olika riskfaktorer för brottslighet:

  • Personalintensiv bransch med lägre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet.
  • Kontanthanteringen är fortfarande relativt stor.
  • Gigekonomi, samlingsnamn för arbetsmarknad med kortare uppdrag. Man talar om ”atypiskt anställda” och hit hör bland annat visstidsanställda.

Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polisen hör till de åtta myndigheter som gjort gemensamma kontroller för att komma åt osund konkurrens på arbetsmarknaden. Under 2019 gjorde de närmare 2 000 företagskontroller, främst inom byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen. Drygt ett av tio kontrollerade företag tvingades stänga hela eller delar av verksamheten. Det utfärdades också över 10 miljoner i sanktionsavgifter.

Arbetsmiljöverket har länge hållit ögonen på det de betecknat som grå företag, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.
– Det grå har blivit allt mer kolsvart. Vi ser otroligt stora brister i säkerhet och arbetsmiljö. Det rör sig om människohandel, människor som far illa, som sover på jobbet. Det är fruktansvärda förhållanden där människor ska jobba och ge oss service, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Det finns flera anledningar till arbetskraftsexploatering och människohandel inom restaurang-, skönhets- och byggbranschen, säger poliskommissarie Johan Winberg.
– Det är lukrativt och förhållandevis riskfritt att utnyttja dem som lever i omständigheter som gör dem särskilt utsatta.

Johan Winberg, Polisen.

Det gäller att känna till hela kedjan, säger Johan Winberg.
– Ett hotell till exempel har underleverantörer som kan tänkas göra något dåligt och ha arbetsförhållanden som bryter mot regelverket.

Myndigheterna gjorde i höstas en kontrollinsats riktad mot restauranger, tillsammans med kommunernas alkoholhandläggare. De besökte drygt 200 restauranger på 20 orter. Av de 470 personer som polisen kontrollerade saknade 21 rätt att arbeta i Sverige. Två personer som greps eftersom de inte hade arbetstillstånd sade att de tjänade 6 kronor i timmen.

Arbetsmiljöverket hittade brister på i princip samtliga arbetsplatser och fattade beslut om förbud i 47 fall, främst för farliga maskiner. Det blev också flera ärenden som berörde alkohollagstiftningen och som kan komma att leda till indragna utskänkningstillstånd.

Detta upptäcktes under kontrollerna:

Svartjobb

Illegal arbetskraft

Omänskliga arbetstider

Skenanställningar

Människohandel

Undermåliga boendeförhållanden

Riskfyllda arbetsmiljöer

Farliga och oskyddade arbetsmaskiner

Bristande säkerhetsutrustning

Bidragsbrott

Restaurangbranschen är också en av de branscher som kontrolleras särskilt av Migrationsverket. Verket har kännedom om att såväl asylsökande som studerande och personer som vistas illegalt i Sverige utnyttjas i restaurangbranschen. Det finns tecken på organiserat utnyttjande, ”det rör sig om utbildade personer från fattiga och konfliktdrabbade områden som erbjuds anställning som restaurangbiträde i Sverige”, står det i rapporten.

De åtta myndigheter som samarbetar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Myndigheterna har fått i uppdrag av regeringen att utveckla metoder för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

De samverkande myndigheterna kommer att fortsätta sitt arbete under 2020. Deras gemensamma önskemål är tillräckliga resurser och en översyn av reglerna för sekretess mellan myndigheterna. Kontrollerna skulle bli mer effektiva om de lättare kunde dela information sinsemellan, menar de.

Läs deras lägesrapport här.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här