Fråga:Jag jobbar på en restaurang som anställd enstaka dagar. Min fråga är om jag kan tjäna in extra ledighetsdagar om jag jobbar på röda dagar som under jul-, påsk- och midsommarhelgen?
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar.
Extra ledighetsdagar (röda dagar) intjänas från anställningens början, men utgår endast om anställningen varar mer än två månader, vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare för att utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft.
Fråga:Vad gör man när arbetsgivaren ska ha stängt sju veckor? Jag har inte tillräckligt med semester till alla dessa veckor. Jag är fast anställd och undrar om företaget kan »tvinga« mig att ta ut alla semesterdagar plus obetald ledighet. Företaget är med i Visita.
Svar:Det är viktigt att se på denna situation i två olika delar:
1. Semester. Enligt semesterlagen har du rätt till fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden. Dessa veckor kan arbetsgivaren lägga någonstans mellan 15 maj och 15 september (eftersom det verkar finnas kollektivavtal). Om du ansöker om fyra veckor har du rätt till dem under denna period.
Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut mer än du begärt, oavsett anledning. Enligt semesterlagen är du som anställd heller inte tvungen att ta ut obetalda semesterdagar.
2. Tillfällig nedläggelse av verksamheten. Innan arbetsgivaren ska besluta om detta ska avsikten/förändringen förhandlas med Hotell- och restaurangfacket. Att arbetsgivaren stänger under sju veckor är en väsentlig förändring för dig som anställd och ska därför tas upp med facket. Om arbetsgivaren sedan går vidare med beslutet, betyder inte en stängningsperiod att de anställda per automatik blir tvungna att ofrivilligt ta ut ledighet.
Om du kan arbeta under den tiden (bortsett från semesterveckorna) har arbetsgivaren att följa sin del av kontraktet (också kallad avlöningsskyldighet).
Alltså, om arbetsgivaren inte har något arbete för dig under resterande veckor, kan hen välja att ge dig ledigt men aldrig ensidigt tvinga dig att stå utan lön för det. Skulle hen göra det, begår arbetsgivaren kontraktsbrott.
Enkelt förklarat: Mobiloperatören skulle inte godta att du betalar hälften av månadsavgiften för att du ringer och surfar för hälften av det som ingår i abonnemanget. Du betalar hela priset, oavsett hur mycket du nyttjar.
Hör av dig till ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller till din HRF-avdelning om problemet kvarstår. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag har blivit beviljad tre veckors semester. De flesta av mina kollegor i servisen har sagt upp sig och slutar innan min semester börjar. Jag har flaggat för att vi måste ha in ny personal omgående. Min fråga är: Kan arbetsgivaren beordra mig till arbetet när jag har semester? Vi har kollektivavtal.
Svar:Åh, ett av de mest fruktade scenarierna! Samtidigt som semesterlagen reglerar förläggningen av semestern, saknar lagen tydliga delar som reglerar återkallande av semester.
Arbetsgivare i Sverige har rätt att leda och fördela arbetet, vilket i grund och botten innebär att när arbetsgivaren med fog kallar in dig, ska du som anställd svara och komma till arbetet.
En smart arbetsgivare tar även kontakt med HRF innan, med tanke på att hen har kollektivavtal och ska förhandla inför viktiga förändringar som berör dig som anställd. Att återkalla semester är en sådan.
Semesterledigheten är ett kontrakt mellan dig och chefen som gäller under en avtalad period, vilket också förutsätter att du inte ska störas med arbete.
Det kan vara att du har planer under semesterperioden som innebär både kostnader och ett värde för dig och som du inte får åtnjuta om du blir tvingad att arbeta.
Semesterlagen ger alltså dig som anställd skydd för att kunna vara ledig och det skyddet ska värnas, samtidigt som arbetsgivarens rätt att med fog beordra dig att arbeta väger tungt.
Så, förutsatt att detta händer under påbörjad/pågående semester:
Har chefen gett dig ett »preliminärt« besked, men inget definitivt?
Har du ansökt om semester skriftligt?
Har du planerat någon aktivitet som innebär kostnader eller har ett socialt värde för dig?
Tala gärna om detta för chefen så att hen redan från början förstår att återkallad semester kan innebära kostsamma förluster för dig.
Om ni har avtalat om din ledighet och arbetsgivaren beslutar att inskränka din semesterrätt kan du göra anspråk på de faktiska förluster detta inneburit, och även »plåster på såren« för det som är av värde för dig personligen (exempelvis chansen att umgås med familjen under de sköna sommarveckorna).
Om du skulle bli beordrad att arbeta och din semester blir återkallad, ska du först informera din arbetsgivare att du har anspråk på ovanstående och sedan ska du höra av dig till ditt lokala fackliga ombud eller HRF-avdelning.
Fråga:Har jag betald ledighet vid nära anhörigs dödsfall och i så fall hur många dagar? Har tidigare arbetat inom kommunal tjänst och då hade jag tio dagar ledigt i samband med dödsfall, begravning och bouppteckning.
Svar:Enligt kollektivavtalet (närmare sagt Gröna riks, § 15) kan du beviljas permission exempelvis vid nära anhörigs frånfälle. Permissionen är en kort ledighet med lön för högst en dag. I det fall du avser delta i begravningen kan permissionen även omfatta restid med två dagar till. Tänk på att du behöver ansöka om permissionen så snart du kan och var beredd på att styrka anledningen till permissionen om chefen skulle be om det.
Hör av dig till ditt fackliga ombud eller avdelning om chefen skulle ha något emot att låta dig ta farväl av din närstående. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Hur funkar det med OB när man tar ut en intjänad betald extra ledighetsdag? Ska det räknas OB-ersättning på lönen för den lediga dagen?
Svar:OB-ersättning betalas endast ut för faktiskt arbetad tid. Så svaret på frågan blir nej.
Fråga:Jag är sedan ett par år tillbaka tillsvidareanställd på 80 procent i reception på ett hotell med kollektivavtal. Förra sommaren fick jag 20 semesterdagar att ta ut och då var jag också ledig exakt 20 dagar. Det var många som tyckte att detta lät konstigt, att jag inte fick 25 dagar. Vad är det egentligen som gäller för mig? Schemat är fyra dagars jobb per vecka, åtta timmar per pass.
Svar:Enligt kollektivavtalet (Gröna riks) 16 § punkt 5, kan en anställd som har färre än fem arbetsdagar genomsnitt per vecka omfattas av nettoberäkningsmetoden vid förläggning av semestern. Det innebär i praktiken att endast de dagar som är arbetsdagar omfattas av semesterlön.
Nettoberäkningsmetoden innebär att du har rätt till samma ledighetsperiod på fem veckor per år och beräknas för din del utifrån följande formel: 4/5 x 25=20. Alltså fyra femtedelar av en arbetsvecka multipliceras med din semesterrätt om 25 semesterdagar (bruttosemester) blir 20 nettosemesterdagar.
Utifrån semesterlön och semesterledighet så ska det inte innebära någon skillnad i intjänade semesterförmåner.
Fråga:Företaget som jag jobbar på har kollektivavtalet HRF-Visita. De kommer att göra en större renovering i sommar och stänger i flera veckor. Kan min chef lägga ut mina semesterveckor under perioden då renoveringen pågår, och neka mig att ta min semester före eller efter?
Svar:Arbetsgivaren brukar passa på att göra förändringar när aktiviteten blir mindre och under sommarperioden har du rätt ha din välförtjänta semester.
Eftersom din arbetsplats har kollektivavtal gäller perioden mellan 15 maj och 15 september, under vilken sommarens semesterledighet ska förläggas.
Du har alltid möjlighet att framföra ditt önskemål och har rätt att ha fyra veckors sammanhängande ledighet. Dock är det arbetsgivaren som bestämmer vilka veckor under perioden dessa ska läggas på.
Med detta sagt innebär det att arbetsgivaren kan göra som du beskriver. Men arbetsgivaren ska respektera de fyra sammanhängande veckorna samt ge dig besked om den begärda semestern senast två månader innan den ska påbörjas. Hoppas svaret hjälper!
Fråga:Jag är tillsvidareanställd på ett företag med avtal. När jag tog semester gjorde arbetsgivaren semesteravdrag på min lön. Jag får semesterersättning utbetald varje månad. Är det rätt?
Svar:Här är det förmodligen både rätt och fel.
Är du anställd tillsvidare så ska arbetsgivaren inte betala ut din semesterersättning varje månad. Det är ett brott mot kollektivavtalet att löpande betala ut semesterersättning. Semesterersättning får endast utbetalas när anställningen upphör.
I annat fall ska arbetsgivaren spara din semesterersättning eftersom du skulle haft rätt till betald semester, förutsatt att du uppfyller semestervillkoren i kollektivavtalet.
När du har semester är det dock riktigt att du får ett avdrag på lönen. Den skulle dock ersättas med semesterlön om din arbetsgivare inte hade betalt ut den månadsvis.
Fråga:Jag är fast anställd och arbetar i hotellreception. Nu ska ansökan om julledigt lämnas in. I år infaller julafton och nyårsafton på måndagar och jag är inte schemalagd att jobba de dagarna. Ska jag ändå ansöka om ledighet? Ger det bättre skydd om min chef skulle beordra in mig, jämfört med om jag »bara« har ledig dag enligt schema? Det är Visitas kollektivavtal på företaget.
Svar:Jag skulle rekommendera att du lämnar in önskemål om ledighet de dagar du vill vara ledig, oavsett om du är schemalagd eller inte. Arbetsgivaren har möjlighet att göra schemaändringar senast 14 dagar i förväg. Det är inte helt ovanligt i vår bransch som har öppet dygnet runt att det blir schemaändringar kring jul och nyår, när många vill vara lediga.
Fråga:Hur är det egentligen, har man rätt att få ett semestertillägg utbetalt på slutlönen?
Svar:När man slutar sin anställning och har intjänad semester kvar ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats. Detta enligt semesterlagen.
Om man är anställd hos en arbetsgivare som har Visitas riks- eller hängavtal ska man få 12,72 procent i semesterersättning på den lön man tjänat in, om man varit anställd mindre än 12 månader. Om kollektivavtal saknas ska man få 12 procent i semesterersättning, enligt semesterlagen.
Om man varit anställd 12 månader eller mer ska arbetsgivaren i stället räkna ut hur många semesterdagar man tjänat in, och hur hög semesterersättningen blir per dag. Om ersättningen understiger semesterlönegarantibeloppet i kollektivavtalet är det garantibeloppet som ska betalas ut.
Kontakta ditt platsombud eller klubben på arbetsplatsen om du vill få hjälp att räkna på detta. Saknas fackligt ombud på din arbetsplats kan du kontakta din avdelning.
Procentsatsen för semesterersättning kan variera något beroende på vilket kollektivavtal som gäller. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal är det endast semesterlagens regler som gäller.