Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Fråga:Jag har sagt upp mig från mitt jobb. Har jag rätt att få mina komptimmar utbetalda i pengar när jag slutar?
Svar:Om du har inarbetad tid när du slutar din anställning, så har du rätt att få den utbetald i samband med att du slutar. Enligt kollektivavtalet ska den betalas ut senast vid ordinarie löneutbetalningstillfälle.
Semesterersättning ska betalas ut senast en månad efter att anställningen upphört enligt semesterlagen.
Fråga:Jag ska gå upp i arbetstid och börja jobba 80 procent. Men när jag skulle skriva på papperna så stod det 70,1 procent där. Jag frågade varför och då sa chefen: »Men det är ju för att vi har tagit bort 30 minuter varje dag för lunch.« Stämmer det, är det så man ska räkna?
Svar:Den angivna sysselsättningsgraden på ditt anställningsbevis ska givetvis vara den tiden som ligger till grund för vilken lön du får utbetald.
Obetald rast är inte arbetstid. Rast är fritid och inte en del av din lönegrundande arbetstid.
Så svaret på din fråga är att arbetsgivaren i detta fall inte kan räkna. En sysselsättningsgrad på 80 procent kan inte bli 70,1 procent, oavsett om rasternas längd är 30 minuter eller en timme.
Fråga:Jag vill säga upp mig. Arbetsgivaren har inte kollektivavtal, hur lång uppsägningstid har jag då som har jobbat i tio år? Är det verkligen endast en månad även för mig? Kan jag bli tvingad att stanna längre på något sätt? Eller gäller längre uppsägningstid bara om arbetsgivaren säger upp mig?
Svar:Det stämmer att du har en månads uppsägningstid enligt lagen om anställningsskydd när du säger upp dig själv, oavsett anställningstid.
Undantaget är om du har skrivit under ett anställningsavtal där ni kommit överens om att du har en längre uppsägningstid när du säger upp dig från din anställning.
Det är när arbetsgivaren säger upp en anställd som man kan få upp till sex månaders uppsägningstid beroende på hur länge man varit anställd.
Fråga:Jag jobbar »enstaka dagar« åt en restaurangkedja och hade fått flera pass under helgen. Men på lördagen när jag jobbade så sa chefen att hen plockat bort arbetspasset på söndag, på grund av att det inte fanns tillräckligt att göra. Får chefen göra så? Utan att erbjuda ersättning eller ett annat pass.
Svar:Anställning för enstaka dagar är en anställningsform som inte får schemaläggas. Det vill säga att varje arbetspass om att arbeta enstaka dagar utgör en överenskommelse om anställning.
Den överenskommelsen kan varken arbetsgivaren eller den anställde ensidigt bryta. Har arbetsgivaren erbjudit dig arbetspass på enstaka dagar så har du rätt att få arbeta dessa arbetspass och arbetsgivaren är skyldig att betala ut lön. Arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt avboka dig från dessa arbetspass utan att du godkänner det.
Fråga:Min arbetsgivare har sagt att all dricks som kommer in ska samlas i en glasburk. När summan väl är någorlunda hög så ska all personal dela på pengarna. Men min arbetsgivare tog min intjänade dricks till sig själv, får han verkligen göra så?
Svar:Dricks är en frivillig betalning från gästen för att visa uppskattning. Enligt Skatteverket ska man betala skatt på dricks, det är upp till varje individ att ta upp detta i deklarationen, en förutsättning är att det är personalen själv som bestämmer hur dricksen ska fördelas.
Är det arbetsgivaren som bestämmer hur det ska fördelas då är också arbetsgivaren skyldig att betala skatt och arbetsgivaravgifter på dricksen, den betraktas då som lön.
Fråga:Om man är ny på jobbet och råkat ta fel betalt i kassan, kan arbetsgivaren dra av den summan på ens lön? Eller om man ska lära upp ny personal och de sedan gör fel. Får arbetsgivaren dra av den summan på ens lön för att man är den som lärt ut?
Svar:Om en arbetsgivare gör avdrag från innestående lön kallas det för kvittning. Arbetsgivare får inte kvitta mot lön utan att ha stöd för det i lag eller i avtal.
Man kan kort sagt säga att det finns två typer av kvittning. Det är »frivillig kvittning« som innebär att arbetsgivare kan kvitta mot lön när den anställde har givit sitt medgivande. Ett sådant medgivande bör vara skriftligt och kan när som helst återkallas av den anställde.
Sedan finns det »tvungen kvittning« vilket innebär att löneavdrag kan göras utan den anställdes medgivande. En sådan kvittning kan grunda sig på ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren eller bestämmelser i kollektivavtal. Den kan också grunda sig på att den anställde uppsåtligen vållat skada i tjänsten.
Innan arbetsgivare får göra en tvungen kvittning behöver de inhämta ett förhandsbesked från Kronofogdemyndigheten. Ett sådant förhandsbesked kallas för benificiebesked.
I kollektivavtalet mellan Visita och HRF finns det reglerat i 7 Kap, § 25 om anställdas ersättningsskyldighet gentemot arbetsgivaren, och vad som krävs i de fall en arbetsgivare vill göra anspråk på ersättning eller skadestånd från anställd.
Fråga:Har jag försäkringar och tjänstepension när jag arbetar enstaka dagar som hotellstäderska?
Svar:Förutsatt att du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal så är du försäkrad på arbetsplatsen genom Fora.
Tjänstepension intjänas från att du fyller 23 år (2022) till och med att du fyller 65 år.
Från 2023 sänks åldern vid intjänande av tjänstepension till 22 år men dock som längst till du fyller 65 år.
Arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan teckna försäkringsavtal genom Fora med samma försäkringar och pensionsavsättningar. Skillnaden är då att det saknas en försäkringsgaranti för den anställda, i de fall arbetsgivaren inte skulle betala in premier eller säga upp försäkringen.
Vill du veta mer om tjänstepensionen och hur mycket som betalas in till din pension? På Fora.se finns en bra informationssida.
Fråga:Jag arbetar med housekeeping och har fått arbetskläder som ska bäras på jobbet. Är det rimligt att jag tvättar dessa kläder själv hemma? Hotellet har kollektivavtal med HRF.
Svar:Nej, det är inte du som ska tvätta dina arbetskläder själv.
I kollektivavtalet står det ”Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.”
Det är alltså arbetsgivaren som ska stå för tvätten.
Fråga:Vad gäller egentligen enligt arbetstidslagen vid vändpass? Jag jobbar i receptionen på ett hotell där vi ibland jobbar vändpass, slutar 22.15 och går på vårt dagpass 06.30–14.30. Är det okej?
Svar:Arbetstidslagen är en dispositiv lagstiftning. Det innebär att kollektivavtal gör det möjligt att ha andra regler än de som står i lagen. Reglerna om vad som gäller vid vändpass finns i kollektivavtalet (Gröna riksavtalet mellan Visita och HRF).
I avtalet 3 Kap, 9 § punkt 5 regleras arbetstiden per 24-timmarsperioder. Bland annat säger avtalet att uppehållet mellan de schemalagda arbetspassen ska vara minst sex timmar. När 24-timmarsperioderna startar och slutar ska bestämmas i förväg och indelningen ska användas konsekvent.
I 24-timmarsperioden ska även rimlig dygnsvila för den anställda läggas in, så att den anställda får en sammanhängande vila som är minst 11 timmar under perioden.