Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Täcker försäkringen tappad plånbok?
Fråga:Jag tappade nyligen min plånbok med kontokort, id och 2 000 kronor. Kan jag få någon ersättning från mina försäkringar som jag har för att jag är medlem i Hotell- och restaurangfacket?
C
Svar:I ditt medlemskap i Hotell- och restaurangfacket ingår en hemförsäkring som täcker de viktigaste skadehändelserna, som inbrott, brand och vattenskada. Du får även skydd för vårdkostnader på resan, hjälp vid id-stöld, överfallsskydd och flera andra delar.
För att kunna få ersättning för borttappade saker behöver du som medlem själv utöka din hemförsäkring till ”Hemförsäkring Mellan” eller ”Hemförsäkring Stor”. Där ingår ett allriskskydd, det kallas även drulleförsäkring.
Borttappade kontanter ingår i ”Hemförsäkring Stor”, för belopp upp till 3 000 kronor.
Detta innebär att du inte kan få ersättning för din borttappade plånbok från dina medlemsförsäkringar. Om du har valt att utöka hemförsäkringen som ingår i ditt medlemskap till ”Hemförsäkring Stor” kan du kontakta Folksam och anmäla din förlust.
Marcus Haglund, pressansvarig, Folksam
Röda dagar – vilka datum gäller 2025 och 2026?
Fråga:Vilka datum ger chans att tjäna in extra ledighetsdagar enligt regeln i Gröna riksavtalet?
Svar:Här är datum som ger anställda möjlighet att tjäna in extra ledighetsdagar, röda dagar, under december 2025 och under hela nästa år. Regeln finns i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, samt i hängavtalet på Gröna riksavtalet.
- Julafton 2025: 24 december (onsdag)
- Juldagen 2025: 25 december (torsdag)
- Annandag jul 2025: 26 december (fredag)
- Nyårsafton 2025: 31 december (onsdag)
2026
- Nyårsdagen 2026: 1 januari (torsdag)
- Trettondagen: 6 januari (tisdag)
- Långfredagen: 3 april (fredag)
- Annandag påsk: 6 april (måndag)
- Första maj: 1 maj (fredag)
- Kristi himmelsfärdsdag: 14 maj (torsdag)
- Sveriges nationaldag: 6 juni. Läs mer här.
- Midsommarafton: 20 juni (fredag)
- Midsommardagen: 21 juni (lördag*)
- Alla helgons dag: 31 oktober (lördag*)
- Julafton 2026: 24 december (torsdag)
- Juldagen 2026: 25 december (fredag)
- Annandag jul 2026: 26 december (lördag*)
- Nyårsafton 2026: 31 december (torsdag)
*Röd dag på lördag, då gäller en särskild regel. Läs mer i punkt 3 i den här artikeln.
Byte från timlön till månadslön – hur räknar jag?
Fråga:Jag är i dag anställd på 32 timmar i veckan i genomsnitt med en timlön på 162 kronor. Nu ska arbetsgivaren byta till månadslön, hur räknas detta ut? Enligt min arbetsgivare: 162x173 = 28026x0,8 = 22 420,8 kronor. Enligt mig: 32x52 = 1 664x162 = 2 69 568/12 = 22 464 kronor. Blir ju skillnad i lönen beroende på uträkning. Det som står i anställningsavtalet är alltså anställd deltid med ett genomsnitt på 32 timmar i veckan. Inte att jag är anställd 80 procent.
M
Svar:Jag utgår från att du jobbar på en arbetsplats där branschens vanligaste kollektivavtal Gröna Riksavtalet gäller i mitt svar. Om du jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal eller om ett annat kollektivavtal gäller så blir svaret annorlunda.
Din arbetsgivare gör en korrekt beräkning i denna fråga.
En arbetstagares sysselsättningsgrad beräknas utifrån antal timmar per vecka.
Heltid är 40 timmar per vecka (om du inte jobbar huvudsakligen som nattreceptionist, då är den 38 timmar per vecka) och en sysselsättningsgrad om 32 timmar per vecka är alltså 80 procent av heltid.
Regler för löneberäkning
I Gröna riksavtalets sjätte kapitel finns regler för löneberäkning. 173 timmar är snittet på antal timmar per månad som används för att göra omräkning mellan timlön och månadslön.
Det betyder inte att heltid varje månad är exakt 173 timmar utan att det är ett snitt på en längre period, då antalet arbetsdagar per månad varierar beroende på månadens längd och hur arbetsdagarna faller ut olika månader.
Exempelvis innehåller februari, med 28 dagar, färre arbetsdagar och därmed färre arbetstimmar än en månad med 31 dagar där arbetsdagarna blir fler, men månadslönen ska vara densamma.
Så räknar man
Så för att räkna ut hur mycket du ska ha i månadslön utifrån din timlön ska man göra enligt följande:
- Din timlön x 173 = din månadslön utifrån heltid
- Din månadslön utifrån heltid x 80 % = din månadslön för 80 % av en heltid
Alltså som din arbetsgivare har beräknat.
Det som blir fel i din beräkning är att ett år inte är exakt 52 hela veckor, utan 1–2 dagar längre. Uträkningen mellan timlön och månadslön ska alltså inte göras utifrån ett helt år som du har gjort, utan utifrån att 40 timmar per vecka i snitt blir 173 timmar per månad.
Det är därför schablonsiffran om 173 timmar i snitt per månad kom till, för att ”jämna ut” det olika antalet timmar som ska arbetas per månad.
Hoppas du fick svar på din fråga, om du har vidare funderingar rekommenderar jag dig att kontakta din lokala HRF-avdelning.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Bryta semestern för jobb?
Fråga:Om jag bryter min semester för att gå in och jobba en dag, är det samma ersättning eller mer?
Lena
Svar:Det beror lite på vad du menar med ”bryter min semester”.
Om du har ett planerat avbrott eller om du är överens med din arbetsgivare om att du drar tillbaka semester som redan är bekräftad så utgår vanlig lön.
Om arbetsgivaren beordrar in dig så räknas det som övertid och du ska ersättas med lön och 90 procent övertidsersättning.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Illustration: Colourbox
Tio timmar med eller utan rast?
Fråga:Jag vet att ett pass får vara max 10 timmar, men är det med eller utan rast? Har pass på jobbet som sträcker sig över 11 timmar, men med rast blir det 10 timmars arbete. Så hur fungerar det? Är det 10 timmar inklusive eller exklusive rasten?
C
Svar:I kollektivavtalet Gröna Riksavtalet mellan HRF och Visita, som är branschens vanligaste kollektivavtal, finns en regel att arbetstiden får max vara 10 timmar per 24-timmarsperiod.
Rast är inte arbetstid, då arbetstagaren inte står till arbetsgivarens förfogande och då tiden under rasten förfogas fritt av arbetstagaren.
Man ska som anställd alltså kunna lämna arbetsplatsen under rasten och behöver inte vara tillgänglig att arbeta under sin rasttid.
Därför är svaret på din fråga att begränsningen om max 10 timmars arbetstid per 24-timmarsperiod gäller utan rast inkluderat.
Bra att veta
- Om en arbetsplats har måltidsuppehåll i stället för rast blir svaret ett annat.
- Måltidsuppehåll räknas in i arbetstid och då ska arbetstiden per 24-timmarsperiod vara max 10 timmar inklusive måltidsuppehåll.
- Under måltidsuppehåll står arbetstagaren till arbetsgivarens förfogande och ska vara tillgänglig att arbeta. Arbetstagaren får alltså inte lämna arbetsplatsen och därför räknas måltidsuppehåll in i arbetstiden.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Jag får bara ledigt var tredje helg!
Fråga:Min nya arbetsgivare schemalägger så att jag bara är ledig var tredje helg, är det okej att göra så? Det är Visitas kollektivavtal.
T
Svar:Enligt Gröna riksavtalet ska du få vara ledig varannan helg. Helg kan vara fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.
Om arbetsplatsen normalt har verksamhet alla dagar i veckan ska du var fjärde vecka få vara ledig fredag–lördag eller lördag–söndag.
Får du inte helgledighet enligt detta är det ett brott mot kollektivavtalet. Kontakta ett fackligt ombud eller HRF:s lokala avdelning för att få hjälp.
Det finns undantag. Om det finns särskilda skäl kan helgledigheten schemaläggas lördag–söndag eller söndag–måndag var tredje vecka. Men »särskilda skäl« måste vara väldigt speciella omständigheter.
Har du annan huvudsaklig sysselsättning, till exempel heltidsstudier, och primärt förväntas arbeta på helger så kan arbetsgivaren schemalägga dig varje helg, men du har rätt att säga nej till det och ha helgledighet varannan helg.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, HRF
Måste jag ha matavdrag?
Fråga:Jag arbetar på ett hotell sedan några år tillbaka och anser att det inte finns mycket för mig att äta på jobbet. Jag är väldigt kräsen, har valt att äta enligt LCHF och är dessutom laktosintolerant. Det lilla som jag kan äta blir väldigt enformigt. Jag har frågat min chef om jag kan ta bort kostavdraget helt, men det blev nej med hänvisning till kollektivavtalet (HRF:s Gröna riksavtalet), trots att jag påpekade att det står att man kan få förhandla med sin chef om detta som jag förstår det. Jag har frågat vid två olika tillfällen. Vidare anser jag själv att jag äter ”specialkost” även om jag förstår att kollektivavtalets text kanske syftar på allergier eller av religiösa skäl. Jag fick ner det till enbart avdrag för frukost, men som sagt, jag vill egentligen inte ens ha det. Jag vill inte äta massa halvfabrikat men heller inte ”gurka och tomat” varje natt. Måste jag få avdrag på lönen för personalmat?
M
Svar:Tyvärr har arbetsgivaren rätt att fortsätta dra matavdrag på lönen även om du inte äter.
HRF kan i förhandling med arbetsgivaren förhandla om en annan ordning för kostavdrag för hela arbetsplatsen. Men det behöver i sig inte betyda att kostavdraget tas bort i sin helhet.
Utöver en sådan kollektiv överenskommelse om annan ordning kan en enskild anställd komma överens med arbetsgivaren om att kostavdrag inte ska göras om det finns medicinska eller särskilda skäl för detta.
Vad särskilda skäl betyder är inte närmare specificerat, det behöver prövas från fall till fall. Egen vald kosthållning är inte övergripande prövat så man med säkerhet kan säga att det är ett ”särskilt skäl” som arbetsgivaren måste godkänna.
Sedan är det så att om man har en lyhörd arbetsgivare så kan man komma överens om att inte göra avdrag för dig när du inte äter. Men du är utlämnad till arbetsgivarens goda vilja.
Viktigt att tänka på: Om du lyckas bli av med matavdraget så kan det innebära att du inte kan konsumera någonting som arbetsgivaren tillhandahåller, som frukt eller kaffe (om ni inte är överens om att det är fritt).
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Karensavdrag vid arbetsolycka?
Fråga:Om man råkar ut för en skada på arbetet (ett företag med Gröna riksavtalet) och arbetsgivaren anmäler det till försäkringskassan, har arbetsgivaren då rätt att ge den anställde en karensdag om man behöver stanna hemma? Eller ska arbetsgivaren betala sjuklön från första dag, utan karensavdrag?
N
Svar:Ja, arbetsgivaren kan ge dig en karensdag. Orsaken till sjukdomen eller skadan påverkar inte det.
Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal så finns en arbetsskadeförsäkring som gör att du kan få ersättning för förlorad inkomst, som också kan innefatta karensavdraget.
Det är därför viktigt att arbetsgivaren anmäler arbetsskadan till försäkringskassan och att du anmäler den till Afa Försäkring som hanterar våra avtalsförsäkringar.
Du kan inte bara få ersättning för inkomstförlust utan också alla andra kostnader, allt ifrån läkarbesök till värktabletter. Om du sedan får bestående men, som till exempel ärr, så finns det mer pengar att få ut.
Det kan också vara bra att veta att Gröna riksavtalet ger rätt till permission, en kortare ledighet med lön, i dessa två lägen:
- Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. (Det gör att du skjuter på karensen till dagen efter skadans inträffande, om du fortsätter vara sjuk)
- Om du arbetat en del av dagen, men måste lämna arbetsplatsen under resten av arbetsdagen på grund av arbetsskada, ska du få permission under den återstående tiden.
Regler om permission finns i många av HRF:s kollektivavtal, innehållet kan skilja sig en del mellan avtalen.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Anställd enstaka dagar, vill säga upp mig!
Fråga:Är anställd på en restaurang med enstaka dagar i anställningskontraktet. Företaget har Visitas kollektivavtal. Jag blir schemalagd varje månad just nu på minst 40 procent. Har fått schemalagda pass fram till april men planerar att säga upp mig. Har jag någon uppsägningstid eller kan jag bara säga upp mig och aldrig komma mer?
N
Svar: När man är anställd på enstaka dagar är du bara anställd på just den dagen du jobbar.
När passet är slut så avslutas också anställningen. Det gör att du inte behöver beakta någon uppsägningstid utan kan lämna när du vill.
Det låter också som att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Enstaka dagar-anställning får inte schemaläggas och finns det ett konstant behov av arbetskraft så ska arbetsgivaren anställa på särskild visstid eller tillsvidare.
Det blir en otrygg anställning och du kan gå miste om exempelvis sjuklön och extra ledighetsdagar.
Kontakta alltid din avdelning eller lokalt platsombud om du misstänker att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ska jag betala jobbkläderna?
Fråga:Jag jobbar på McDonald's. Jag jobbar heltid och har två par skjortor och två par byxor. Har haft dessa plagg i snart ett år och de är dessutom två storlekar för stora. Är det rimligt att jag ska betala för att få nya uppsättningar av kläder? Eller borde restaurangen stå för dessa?
M
Svar:I kollektivavtalet som gäller på McDonald’s så står det att om arbetsgivaren föreskriver en särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Detta innebär att det är arbetsgivaren som står för kostnaden för dina arbetskläder.
Dessutom står det angett att anställd ska vara snyggt och prydligt klädd i arbetet. Att ha två storlekar för stora kläder kanske inte ser så snyggt och prydligt ut?
Mitt råd är att du tar upp detta med arbetsgivaren och får du inget gehör där så pratar du med det lokala skyddsombudet eller det av HRF:s avdelningskontor som du hör till.
Arbetskläder är också arbetsmiljö, och du kan ställa krav på att kläderna passar.
Jessica Larsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket