
Fråga:Om jag bryter min semester för att gå in och jobba en dag, är det samma ersättning eller mer?
Svar:Det beror lite på vad du menar med ”bryter min semester”.
Om du har ett planerat avbrott eller om du är överens med din arbetsgivare om att du drar tillbaka semester som redan är bekräftad så utgår vanlig lön.
Om arbetsgivaren beordrar in dig så räknas det som övertid och du ska ersättas med lön och 90 procent övertidsersättning.
Fråga:Jag har ansökt om fem veckor obetald semester under lågsäsong. Har min arbetsgivare rätt att neka detta? Jag kommer att få utlagd betald semester under året, som kommer att infalla på andra veckor än dessa fem då jag vill ta ut obetald semester.
Svar:Du och din arbetsgivare kan göra en överenskommelse om att din huvudsemester ska förläggas under en annan period än 15 maj till 15 september. Det är under den perioden då huvudsemestern ska förläggas enligt kollektivavtalet med Visita.
Om ni gör en sådan överenskommelse kan inte någon av er ensidigt ändra det sen.
Men om din arbetsgivare inte går med på att du ska ta fem veckors semester under en annan tid på året, så kan hen neka det.
Semesterutläggning ska alltid samrådas med fackliga företrädare på arbetsplatsen. Om det saknas sådana ska samrådet ske direkt med den berörde anställde.
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Fråga:Kan min arbetsgivare bestämma när jag ska ta ut mina intjänade röda dagar?
Svar:Enligt kollektivavtalet 4 Kap, 14 § punkt 1.3 så ska arbetsgivaren, i samråd med dig, lägga ut dina extra ledighetsdagar. En sådan dag är vigd åt julhelgen. Utläggning av röda dagar ska meddelas minst en vecka i förväg.
Om ni inte är överens om något annat så ska intjänade dagar som inte tagits ut under kalenderåret förläggas till semestern påföljande år.
Undantaget är de dagar som intjänats under december. De kan förläggas till och med 31 mars påföljande år.
Uppdatering. Gröna riksavtalet från 2025 tillkom att de anställda har rätt att välja tidpunkt för utläggning av en extra ledighetsdag per kalenderår. ”Arbetstagarens val ska tillgodoses av arbetsgivaren förutsatt att det inte medför olägenhet för verksamheten.”
Fråga:Jag jobbar på ett hotell med kollektivavtal, där alla blev uppsagda nyligen. Jag har varit anställd här länge och har sex månaders uppsägningstid. Vad händer med våra inarbetade semesterdagar? Vi har inte gjort någon semesterplanering för 2021. Men arbetsgivaren vill nu lägga ut all semester under uppsägningstiden. Det kan väl inte vara korrekt? Under uppsägningstiden kommer vi också att jobba in nya semesterdagar (från april till augusti 2021) samt röda dagar. De måste ju också betalas ut, tänker jag. Vad gäller?
Svar:Enligt § 14 semesterlagen får inte semesterledighet förläggas till uppsägningstid utan den anställdes medgivande.
Även om ni hade hunnit göra en semesterplanering så hade du som anställd kunnat upphäva den semesterledigheten om
du begärde det. För att det ska gälla ska uppsägningen ha varit på grund av arbetsbrist och inte personliga skäl.
Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren lägger ut intjänade extra ledighetsdagar (röda dagar) under uppsägningstiden, så länge arbetsgivaren haft samråd med den anställde och meddelat utläggningen minst en vecka i förväg.
Både de semesterdagar och extra ledighetsdagar som ni tjänat in hittills och som ni kommer att tjäna in under uppsägningstiden, ska betalas som slutlön senast en månad efter det att anställningen avslutats.
Fråga:Jag är anställd på heltid på ett företag med kollektivavtal och årsarbetstidsavtal. Jag har haft semester under sommaren. I slutet av juni tog jag ut sju dagar semester (22–26 juni samt 29–30 juni). När jag kollade min lönespec för juni finns det en rad för semesteravdrag (frånvaro, betald semester) och där har man gjort avdrag för nio dagar. Är det korrekt enligt reglerna? Gör man avdrag även för de två dagar per vecka då jag vanligtvis är ledig enligt schema, om jag inte hade haft semester.
Svar:Enligt semesterlagen § 3a så avser semesterledighet hela dagar. I ledigheten ingår enstaka dagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Semesterledighet börjar och slutar med en semesterdag.
Förutsatt att den begärda och beviljade semesterperioden är mellan 22 juni och 30 juni så är det korrekt att också de arbetsfria dagarna är en del av semesterperioden och också utgör grund för löneavdrag. Eftersom det finns ett årsarbetstidsavtal, tillämpas för månadsavlönade ett löneavdrag på den genomsnittliga årsarbetstiden.
I annat fall, i och med att frånvaroperioden är kortare än 14 dagar, så skulle du haft ett löneavdrag per timme för varje frånvarotimme.
Hade då semesterledigheten varit längre än 14 dagar skulle arbetsgivaren i stället gjort ett dagsavdrag för varje kalenderdag frånvaron omfattar (Gröna Riks 6 Kap 18 § punkt 5).
Fråga:Jag jobbar på ett hotell som har Gröna riksavtalet. Företaget använder sig av sammalöneprincipen vid semester. Hur räknar man ut semestertillägget då? Alla säger olika.
Svar:Om Gröna riksavtalet tillämpas får arbetsgivaren inte använda sig av sammalöneprincipen. I Gröna riksavtalet 4 Kap, 16 § finns regler för semesterberäkning och i 6 Kap, 18 § finns regler för löneberäkning.
Sammalöneprincipen finns i semesterlagen § 16a, där arbetsgivaren har möjlighet att tillämpa samma lön under semester men med ett tillägg på 0,43 procent per betald semesterdag. Ta kontakt med din HRF-avdelning då din arbetsgivare tillämpar fel regelverk för semesterberäkning.
Fråga:Jag har kommit tillbaka till mitt jobb efter sex månaders tjänstledighet. Kan jag få nytt schema och nya arbetsuppgifter?
Svar:Ja, det kan du få. Utgångspunkten är oftast dock att du får bibehållna villkor när du kommer tillbaka.
Nytt schema kan du få så snart verksamheten fordrar det, men var uppmärksam så att det följer reglerna i kollektivavtalet.
Om chefen skulle föreslå nya arbetsuppgifter behöver ni ha en överenskommelse om dessa nya uppgifter. Se till att ha dokument på både eventuellt nytt schema och er överenskommelse om nya arbetsuppgifter.
Hör av dig till ditt fackliga ombud eller närmaste HRF-avdelning för vidare rådgivning om ni inte skulle vara överens om schema och arbetsuppgifter.
Fråga:Jag är schemalagd torsdag till söndag, har ledig dag måndag och sedan jobbar jag igen, tisdag till fredag. Men nu har de lagt ett obligatoriskt möte på min lediga måndag. Vad gäller då? Får man en annan dag ledig eller något? Eller ska jag bara vara på jobbet nio dagar i rad?
Svar:Om du är heltidsanställd kan din arbetsgivare beordra dig att arbeta övertid för att delta på det obligatoriska mötet och då ska du ha övertidsersättning utöver din vanliga lön för det.
Övertidsersättningen är 90 procent, då du får arbeta övertid som inte ligger i anslutning till ordinarie arbetstid. Du kan också få två timmars kompensationsledigt för varje arbetad övertidstimme, om du och din arbetsgivare är överens om det.
Om du inte är heltidsanställd kan inte din arbetsgivare beordra dig att arbeta mertid. Om du ändå går med på att arbeta mertid för att delta på mötet så utgår inte någon extra kompensation för mertidsarbete enligt kollektivavtalet, men du kan försöka förhandla till dig det själv.
Det bästa skulle kanske vara att du får byta ledig dag, prata med din arbetsgivare så kanske ni kan hitta någon lösning som fungerar för er båda.
Fråga:Jag jobbar på en restaurang som »anställd enstaka dagar«. Min fråga är om jag kan tjäna in »extra ledighetsdagar« om jag jobbar på röda dagar som under jul-, påsk- och midsommarhelgen? Sedan undrar jag om övertidsersättning finns vid den typ av anställning som jag har?
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar. Extra ledighetsdagar (röda dagar) intjänas från anställningens början, men utgår endast om anställningen varar mer än två månader vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare för att utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft för då ska arbetsgivaren erbjuda tillsvidareanställning.
Övertidsersättning betalas ut till heltidsanställda som arbetar utöver sin ordinarie arbetstid och till deltidsanställda som arbetat mer än i genomsnitt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.
Men vi har minimilöner i våra kollektivavtal vilket innebär att du kan begära mer i lön för att arbeta vissa dagar till exempel över påsk- och midsommarhelgerna.