Ur temat Pensionsfusket
Nyheter storseglet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Företag smet från avtalspension

Restaurang Storseglet betalade bara in avtalspension för en bråkdel av sina 220 anställda. Misstag, säger arbetsgivaren. Medvetet fusk, säger facket.

Publicerad 24 september 2013
Företag smet från avtalspension
Storseglets verksamhet är inriktad på skolmatscatering. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Sören Andersson/Scanpix
inlinebild
”Det handlar om gigantiska summor” säger Annett Olofsson. Foto: LO-TCO Rättsskydd

Det var hösten 2011 som Hotell- och restaurang­facket upptäckte att något inte stämde med den inbetalade avtals­pensionen från Restaurang Storseglet AB. Mellan 2005 och 2011 hade Storseglet rapporterat till Fora, som sköter tjänstepensionerna, att företaget som mest hade 17 anställda. I verkligheten uppgick antalet som mest till 220. Vinsten på fusket beräknas till många miljoner kronor.
– Det handlar om gigantiska summor. Bara för 2011 saknades 1,3 miljoner kronor. De har rapporterat ungefär 8 procent av sina anställda och medvetet låtit bli att anmäla resten, allt för att spara pengar, säger Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.
Det är hon, tillsammans med jurister från HRF, som driver ärendet. Efter flera misslyckade förhandlingar, både lokala och centrala, stämde förbundet i höstas företaget i Arbetsdom­stolen. HRF kräver 500 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Från början var siffran 1,8 miljoner kronor.
– Det var när företaget fort­farande hade en skuld till Fora. När de blev påkomna började före­taget betala tillbaka de pengar som saknats, men allt hade inte betalats än då.
Det betyder att de flesta anställda som drabbats har fått sin pensionspremie inbetald. Därför bör de vara nöjda, menar arbetsgivaren och arbetsgivarorganisationen Visita. Men det tycker inte HRF.
– De har fått en schablonränta på pensionen, men i verkligheten kunde det ha blivit en högre avkastning. De har gått miste om möjligheten att göra val som kunnat ge en högre avkastning, säger Annett Olofsson.
Hon säger också att det kan finnas före detta anställda som inte vet att de har rätt till pengar.
– Det kan finnas folk som har slutat och som är omöjliga att spåra.
I början av september möttes parterna i Arbetsdomstolen. Men det var inte för att hantera skuldfrågan, utan för att avgöra om det ens är Arbetsdomstolen som ska döma i fallet. Storseglet och Visita menar nämligen att HRF inte har rätt att gå till domstol på grund av försäkringsavtalen mellan LO och SAF. Sådana tvister ska avgöras i en skiljenämnd genom förlikning, menar de.
Går Arbetsdom­stolen på arbetsgivarnas linje är det oklart om fallet med Storseglet går att driva vidare. I så fall är det viktigt att snart få ett annat ärende prövat, säger Annett Olofsson.
– Det här är en oerhört viktig fråga att få prövad för förbundet och för LO. Det här är en arbetsgivare man har kommit på, det lär finnas fler. Man tänka sig att det finns många arbetsgivare som undrar varför man ska betala till Fora innan man blir påkommen. Det har redan upptäckts fler fall.
Hon menar att det måste till ett klargörande.
– Det kan inte vara helt fritt från sanktioner att göra så här. Det är inte så systemet är tänkt.
Hotellrevyn har utan resultat försökt att nå Storseglets vd för en kommentar. Arbetsdomstolen väntas meddela sitt beslut i november.

Fakta

Detta har hänt

Restaurang Storseglet AB är ett catering­företag inriktat på skolor. Företaget har runt 100 anställda och kör mat till ett 90-tal skolor.
2007 fick facket tillgång till Foras register. För första gången kunde de då kontrollera att uppgifterna där stämde med bokslut och utbetalade löner.
2011 upptäckte HRF att Storseglet inte rapporterat in rätt antal anställda. Även medlemmar i Kommunal berörs. HRF kallade till förhandlingar.
2012 stämde HRF företaget i Arbetsdomstolen. Alla som arbetar eller har arbetat på Storseglet fick brev med information om att kolla att deras uppgifter är rätt inrapporterade. I slutet av året betalade Storseglet sin slutfaktura till Fora.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här