Ur temat Pensionsfusket
Nyheter storseglet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Företag smet från avtalspension

Restaurang Storseglet betalade bara in avtalspension för en bråkdel av sina 220 anställda. Misstag, säger arbetsgivaren. Medvetet fusk, säger facket.

Publicerad 24 september 2013
Företag smet från avtalspension
Storseglets verksamhet är inriktad på skolmatscatering. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Sören Andersson/Scanpix
inlinebild
”Det handlar om gigantiska summor” säger Annett Olofsson. Foto: LO-TCO Rättsskydd

Det var hösten 2011 som Hotell- och restaurang­facket upptäckte att något inte stämde med den inbetalade avtals­pensionen från Restaurang Storseglet AB. Mellan 2005 och 2011 hade Storseglet rapporterat till Fora, som sköter tjänstepensionerna, att företaget som mest hade 17 anställda. I verkligheten uppgick antalet som mest till 220. Vinsten på fusket beräknas till många miljoner kronor.
– Det handlar om gigantiska summor. Bara för 2011 saknades 1,3 miljoner kronor. De har rapporterat ungefär 8 procent av sina anställda och medvetet låtit bli att anmäla resten, allt för att spara pengar, säger Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.
Det är hon, tillsammans med jurister från HRF, som driver ärendet. Efter flera misslyckade förhandlingar, både lokala och centrala, stämde förbundet i höstas företaget i Arbetsdom­stolen. HRF kräver 500 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Från början var siffran 1,8 miljoner kronor.
– Det var när företaget fort­farande hade en skuld till Fora. När de blev påkomna började före­taget betala tillbaka de pengar som saknats, men allt hade inte betalats än då.
Det betyder att de flesta anställda som drabbats har fått sin pensionspremie inbetald. Därför bör de vara nöjda, menar arbetsgivaren och arbetsgivarorganisationen Visita. Men det tycker inte HRF.
– De har fått en schablonränta på pensionen, men i verkligheten kunde det ha blivit en högre avkastning. De har gått miste om möjligheten att göra val som kunnat ge en högre avkastning, säger Annett Olofsson.
Hon säger också att det kan finnas före detta anställda som inte vet att de har rätt till pengar.
– Det kan finnas folk som har slutat och som är omöjliga att spåra.
I början av september möttes parterna i Arbetsdomstolen. Men det var inte för att hantera skuldfrågan, utan för att avgöra om det ens är Arbetsdomstolen som ska döma i fallet. Storseglet och Visita menar nämligen att HRF inte har rätt att gå till domstol på grund av försäkringsavtalen mellan LO och SAF. Sådana tvister ska avgöras i en skiljenämnd genom förlikning, menar de.
Går Arbetsdom­stolen på arbetsgivarnas linje är det oklart om fallet med Storseglet går att driva vidare. I så fall är det viktigt att snart få ett annat ärende prövat, säger Annett Olofsson.
– Det här är en oerhört viktig fråga att få prövad för förbundet och för LO. Det här är en arbetsgivare man har kommit på, det lär finnas fler. Man tänka sig att det finns många arbetsgivare som undrar varför man ska betala till Fora innan man blir påkommen. Det har redan upptäckts fler fall.
Hon menar att det måste till ett klargörande.
– Det kan inte vara helt fritt från sanktioner att göra så här. Det är inte så systemet är tänkt.
Hotellrevyn har utan resultat försökt att nå Storseglets vd för en kommentar. Arbetsdomstolen väntas meddela sitt beslut i november.

Fakta

Detta har hänt

Restaurang Storseglet AB är ett catering­företag inriktat på skolor. Företaget har runt 100 anställda och kör mat till ett 90-tal skolor.
2007 fick facket tillgång till Foras register. För första gången kunde de då kontrollera att uppgifterna där stämde med bokslut och utbetalade löner.
2011 upptäckte HRF att Storseglet inte rapporterat in rätt antal anställda. Även medlemmar i Kommunal berörs. HRF kallade till förhandlingar.
2012 stämde HRF företaget i Arbetsdomstolen. Alla som arbetar eller har arbetat på Storseglet fick brev med information om att kolla att deras uppgifter är rätt inrapporterade. I slutet av året betalade Storseglet sin slutfaktura till Fora.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här