Ur temat Pensionsfusket
Nyheter storseglet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Företag smet från avtalspension

Restaurang Storseglet betalade bara in avtalspension för en bråkdel av sina 220 anställda. Misstag, säger arbetsgivaren. Medvetet fusk, säger facket.

Publicerad 24 september 2013
Företag smet från avtalspension
Storseglets verksamhet är inriktad på skolmatscatering. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Sören Andersson/Scanpix
inlinebild
”Det handlar om gigantiska summor” säger Annett Olofsson. Foto: LO-TCO Rättsskydd

Det var hösten 2011 som Hotell- och restaurang­facket upptäckte att något inte stämde med den inbetalade avtals­pensionen från Restaurang Storseglet AB. Mellan 2005 och 2011 hade Storseglet rapporterat till Fora, som sköter tjänstepensionerna, att företaget som mest hade 17 anställda. I verkligheten uppgick antalet som mest till 220. Vinsten på fusket beräknas till många miljoner kronor.
– Det handlar om gigantiska summor. Bara för 2011 saknades 1,3 miljoner kronor. De har rapporterat ungefär 8 procent av sina anställda och medvetet låtit bli att anmäla resten, allt för att spara pengar, säger Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.
Det är hon, tillsammans med jurister från HRF, som driver ärendet. Efter flera misslyckade förhandlingar, både lokala och centrala, stämde förbundet i höstas företaget i Arbetsdom­stolen. HRF kräver 500 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Från början var siffran 1,8 miljoner kronor.
– Det var när företaget fort­farande hade en skuld till Fora. När de blev påkomna började före­taget betala tillbaka de pengar som saknats, men allt hade inte betalats än då.
Det betyder att de flesta anställda som drabbats har fått sin pensionspremie inbetald. Därför bör de vara nöjda, menar arbetsgivaren och arbetsgivarorganisationen Visita. Men det tycker inte HRF.
– De har fått en schablonränta på pensionen, men i verkligheten kunde det ha blivit en högre avkastning. De har gått miste om möjligheten att göra val som kunnat ge en högre avkastning, säger Annett Olofsson.
Hon säger också att det kan finnas före detta anställda som inte vet att de har rätt till pengar.
– Det kan finnas folk som har slutat och som är omöjliga att spåra.
I början av september möttes parterna i Arbetsdomstolen. Men det var inte för att hantera skuldfrågan, utan för att avgöra om det ens är Arbetsdomstolen som ska döma i fallet. Storseglet och Visita menar nämligen att HRF inte har rätt att gå till domstol på grund av försäkringsavtalen mellan LO och SAF. Sådana tvister ska avgöras i en skiljenämnd genom förlikning, menar de.
Går Arbetsdom­stolen på arbetsgivarnas linje är det oklart om fallet med Storseglet går att driva vidare. I så fall är det viktigt att snart få ett annat ärende prövat, säger Annett Olofsson.
– Det här är en oerhört viktig fråga att få prövad för förbundet och för LO. Det här är en arbetsgivare man har kommit på, det lär finnas fler. Man tänka sig att det finns många arbetsgivare som undrar varför man ska betala till Fora innan man blir påkommen. Det har redan upptäckts fler fall.
Hon menar att det måste till ett klargörande.
– Det kan inte vara helt fritt från sanktioner att göra så här. Det är inte så systemet är tänkt.
Hotellrevyn har utan resultat försökt att nå Storseglets vd för en kommentar. Arbetsdomstolen väntas meddela sitt beslut i november.

Fakta

Detta har hänt

Restaurang Storseglet AB är ett catering­företag inriktat på skolor. Företaget har runt 100 anställda och kör mat till ett 90-tal skolor.
2007 fick facket tillgång till Foras register. För första gången kunde de då kontrollera att uppgifterna där stämde med bokslut och utbetalade löner.
2011 upptäckte HRF att Storseglet inte rapporterat in rätt antal anställda. Även medlemmar i Kommunal berörs. HRF kallade till förhandlingar.
2012 stämde HRF företaget i Arbetsdomstolen. Alla som arbetar eller har arbetat på Storseglet fick brev med information om att kolla att deras uppgifter är rätt inrapporterade. I slutet av året betalade Storseglet sin slutfaktura till Fora.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här