Ur temat Pensionsfusket
Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så blir du blåst på pensionen

Din arbetsgivare ska betala in pension för dig. Men vår undersökning visar att vart femte företag missköter sig grovt. Och du är den enda som kan kontrollera att inbetalningarna stämmer!

Publicerad 2 september 2014
Så blir du blåst 
på pensionen
Le Pain Francais korrigerade uppgifterna hos Fora - från fyra till 111 anställda. Foto: Lars Lanhed, Grafik: Sofia Andersson

För tre år sedan uppdagades att skolrestaurangföretaget Storseglet under en längre tid misskött sina pensionsinbetalningar. Nu har HRF upptäckt samma brister hos flera andra företag, däribland en stor kafékedja i Göteborg. Och vår egen undersökning visar att så många som var femte arbetsgivare rapporterar felaktigt. (Se resultatet i bildspelet här ovan)

Alla som omfattas av något av LO:s kollektivavtal har rätt till avtalspension, den del av pensionen som din arbetsgivare betalar in för dig. Om arbetsgivaren sköter sig, vill säga. År 2011 upptäckte HRF att restaurangföretaget Storseglet under en längre tid bara betalat in pension för en bråkdel av sina anställda.
Nu har det hänt igen.
– Vi gjorde en koll på ett 30-tal företag i Göte­borgstrakten och hittade felaktigheter på flera ställen. Några av dem rätt rejäla, säger Mikael Berge, ombudsman i HRF:s avdelning Väst.

Ett av företagen är Göteborgsbaserade kafékedjan Le Pain Francais, medlem i arbetsgivar­organisationen Visita. De senaste åren har kedjan vuxit så att det knakar. I årsredovisningen för 2012 uppger företaget att kaféerna haft en netto­omsättning på nästan 86 miljoner kronor under de senaste 16 månaderna. Enligt samma redovisning hade företaget motsvarande 68 helårstjänster. I anställda räknat innebär det oftast betydligt fler eftersom många i branschen jobbar deltid och på timmar. Företagets utbetalda löner och ersättningar under samma period landade enligt årsredovisningen på strax över 22 miljoner kronor, med lön till vd och styrelse inräknat.

Men en koll hos Fora, som sköter pensions- och försäkringssystemet, visar en annan bild. Fram tills nyligen rapporterade Le Pain Francais att företaget mellan 2011 och 2013 betalat drygt en miljon kronor per år i löner till sammanlagt fyra anställda. Alltså minst 64 personer för lite, mycket snällt räknat. Under åren 2010 och 2009 var den utbetalade lönesumman ännu lägre, drygt 700 000 kronor per år.

I maj i år begärde Mikael Berge förhandling med företaget. Han kontaktades då av en representant för Visita som meddelade att Le Pain Francais skulle rätta till felaktigheterna. Under sommaren ändrades mycket riktigt uppgifterna hos Fora. Antalet arbetare år 2013 ökades från fyra till 111 personer. Samtidigt ändrades lönesumman för 2013 från strax över en miljon kronor till drygt 16 miljoner kronor. För 2012 och tidigare har siffrorna ännu inte ändrats.

Även Storseglet ändrade sina uppgifter till Fora efter att bristerna uppdagats. Då, liksom nu, ansåg HRF att både förbundet och de anställda ändå borde ha skadestånd och stämde i Arbetsdomstolen. Men där tog det stopp. Tvister som rör överenskommelsen mellan SAF-LO ska avgöras i en särskild skiljenämnd. Och skiljenämndens preskriptionstid hade passerats, så ärendet mot Storseglet gick inte längre att driva.
Nu väntar centrala förhandlingar mellan HRF och Le Pain Francais. Om dessa inte leder någonstans kommer ärendet med stor sannolikhet att skickas till skiljenämnden, säger ombudsman Mikael Berge.
– Det vore bra att få det här prövat. Tyvärr tror jag vår koll ger en bra bild av hur det ser ut.

Ägarna till Le Pain Francais föredrar att svara på våra frågor via mejl. En av ägarna, Markus Samuelsson,  skriver att företaget har haft en privat försäkringslösning för resterande anställda, och att de därifrån fått felaktig information om att de inte behövt betala till Fora. Han vill dock inte berätta vad företaget som sköter denna försäkring heter.
Mikael Berge säger att han inte hört att det ska ha funnits en privat försäkringslösning för de anställda i den omfattningen.  
– Att det skulle omfatta så många anställda har inte framgått av det underlag vi har fått presenterat. Det är inte heller något som har funnits med i anställningsavtalen för de medlemmar som vi har varit i kontakt med. En sådan löneförmån borde ju ha funnits med där.

Markus Samuelsson på Le Pain Francais skriver vidare att företaget vill ha en god relation till HRF och har som ambition att följa kollektivavtal. Företaget ska nu ändra uppgifterna hos Fora även för tidigare år och betala enligt överenskommelse, skriver han. Han vill inte kommentera fackets krav på skadestånd, men skriver att företaget kommer att följa de beslut som meddelas i förhandlingen.
HRF har även pågående förhandlingar med flera andra restaurangföretag i Göteborgstrakten. Två arbetsgivare har redan betalat skadestånd till förbundet för brister i sin rapportering till Fora.


Mer än vart femte företag rapporterar fel

Hotellrevyn har undersökt 50 företag i hotell- och restaurangbranschen, och jämfört hur uppgifterna i deras årsredovisningar överensstämmer med uppgifter som lämnats till Fora de tre senast redovisade åren. Resultatet visar att hos den största gruppen, 34 företag, var skillnaderna små eller obefintliga. Hos en mindre grupp, fyra företag, var skillnaden något större men kan ha naturliga förklaringar. Det är den sista gruppen som är mest intressant. Hos tolv företag, alltså drygt vart femte, fanns uppseendeväckande brister. Det handlar till exempel om att man rapporterat in färre anställda arbetare till Fora än det antal helårsarbeten man angett i årsredovisningen. Det kan också handla om att man lämnat uppgifter om betydligt lägre lönesummor än vad som angetts i årsredovisningen.

Här är några av de värsta exemplen:

  • En restaurang som enligt årsredovisningen har 30 helårsarbeten, har i Foras uppgifter bara fem arbetare anställda. De senaste tre åren hade företaget i genomsnitt redovisat drygt 20 procent av den totala lönesumman i årsredovisningen.  
  • En annan restaurang med elva helårsarbeten enligt årsredovisningen, har i Foras register bara registrerat fyra personer. Bara knappt 9 procent av den totala lönesumman har i snitt redovisats de senaste tre åren.
  • En restaurang har lämnat riktiga uppgifter om vilken lönesumma som betalats ut, men anger att man bara har en anställd arbetare. Resten anges som tjänstemän. I årsredovisningen har företaget 38 helårsarbeten.  

Så gjorde Hotellrevyn undersökningen
Vi tog 50 slumpvis utvalda hotell- och restaurangföretag, utspridda över hela landet. Kriterierna var att de skulle ha minst 10 helårstjänster, finnas med i Fora:s register samt varit verksamma i minst tre redovisningsår. Därefter jämförde vi de tre senaste årens uppgifter hos Fora över företagens inrapporterade lönesummor för arbetare och tjänstemän samt antal inrapporterade arbetare, med uppgifter från företagens egna årsredovisningar omräknat till Foras lönebegrepp. För att kompensera för brutna räkenskapsår och andra svängningar i verksamheten räknade vi ut ett procentuellt snitt för de tre senaste åren. I de fall där lön betalats ut till vd eller styrelse har detta räknats bort.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter corona

Deras arbetsplats blev fältsjukhus

Stockholmsmässan i Älvsjö har förvandlats till ett fältsjukhus för coronapatienter. För gänget på Mässrestauranger betyder det att de i stället för mässbesökare nu serverar helt andra grupper.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Deras arbetsplats blev fältsjukhus
Kocken Erik Magnusson smakar av såsen. Det blir Coq au vin till lunch. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik. Foto: Anna-Karin Nilsson

På Stockholmsmässan i Älvsjö slog coronakrisen till under båtmässan. Mitt under mässan kom regeringens beslut om att begränsa antalet deltagare vid offentliga tillställningar.
– Då bestämde man sig för att avbryta mässan. Efter det avbokades allt, mässor, kongresser, konferenser, säger Maria Granvik, platschef för Mässrestauranger på Stockholmsmässan.

Alla anställda på Mässrestauranger korttidspermitterades. Nu är det snart en månad sedan båtarna rullades ut ur mässhallarna, men tomt är det inte. För ett par veckor sedan började ett fältsjukhus byggas i och vid Stockholmsmässan för att klara coronakrisens ökade vårdbehov.

Mässrestaurangers uppdrag är att förse vårdpersonal, militärer och andra med mat och dryck. Kocken Erik Magnusson tycker att det känns bra.
– Vi lagar maten till dem som kommer att jobba med att rädda liv. Det är väl jättebra. Sedan kan vi ju hoppas att det inte behöver komma någon hit.

Ännu har inga patienter flyttat in. Men ordern är att de ska kunna komma när som helst, och militär och vårdpersonal är på plats, redo att ta emot dem. Erik Magnusson och hans kollegor ser till att de är mätta och nöjda.
– Vi har ju en del att göra. Vi gör matlådor till försvaret, fika och lunch. Jag skulle tro att det blir mellan 100 och 150 luncher varje dag, säger han.

Korridoren på Stockholmsmässan ser inte ut som den brukar göra. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson och Vanya Hantova gör mackor och sallader som beställts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik plockar disk. Just nu måste alla hjälpa till med arbetsuppgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg och kallskänkan Jenny Eriksson går igenom dagens beställningar. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg rullar ut vagnen med förmiddagskaffet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kvartersmästare Ola Strangeways pratar med Therese Hammarberg och ökar antalet lunch eftersom de ofta får besök och antalet medarbetare ökar. - Alltid bättre att ha fler måltider. Är man 70 så beställer man 78, säger han. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kocken Erik Magnusson lagar Coq au vin till dagens lunchlådor. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson gör beställda mackor i långa rader. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som mest ska fältsjukhuset, som heter Älvsjö sjukhus, kunna ta emot 600 coronasjuka patienter fördelade på tio salar.
Visst har det nya uppdraget väckt oro och frågor om smittorisk, säger platschef Maria Granvik.
– Det är klart att det finns en del oro. Men vi har fått väldigt mycket information om vad det innebär och hur det hanteras. Vi kommer ju inte röra oss inne i anläggningen där patienterna finns.

Det finns ju inget slutdatum på corona.Erik Magnusson, kock

Kocken Erik Magnusson är inte särskilt bekymrad över att bli sjuk, säger han.
– Jag känner mig inte jätteorolig för viruset. Då känner jag mig mer orolig för företagsamheten, det slår så hårt både mot arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom alla är permitterade får alla just nu rycka in där det behövs, säger Maria Granvik.
– Det finns inga titlar längre. Vi har alltid varit en prestigelös arbetsplats, men nu är det ännu mer så. Men vi är alla är glada att få använda vår tankeverksamhet. Vi är restaurangmänniskor och älskar när det är mycket att göra.

Beskedet de har fått är att fältsjukhuset ska vara i gång fram till sommaren. Mässverksamheten väntas starta igen i augusti, men det är ingen som vet om det blir så.
– Det är det som är så jobbigt med den här situationen, att man inte vet. Det finns ju inget slutdatum på corona, säger Erik Magnusson.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Få koll på köksfarorna

Vassa knivar, het olja, stress – ett restaurangkök är inte att leka med. Här är åtta vanliga orsaker till skador.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Få koll på köksfarorna
Restaurangkökets vanligaste olycksorsak lämnar ofta spår efter sig på armarna. Foto: Anna-Karin Nilsson

1 Brännheta saker. Handen i fritösen? Översköljd av kokande pölsa? Jo, det har hänt. Brännskador är vanligaste köksolyckan. Kontakta vården om det bildas blåsor och om skadan är större än den egna handen.

2 Hala golv och annat som får en ur balans. Näst vanligast är fallolyckor. Fel skor, olja och mat­rester på golvet blir en farlig kombo. Lösning: bra skor och halk­behandlade golv. Fall kan leda till frakturer i handled eller arm, när man tar emot sig. Ben, fotleder och skuldror kan också skadas.

3 Bästa arbetsredskapet men orsak till tredje vanligaste skadan: kniven. Vid mindre sår, prova att dra ihop sårkanterna med ett plåster. Vid djupare sår, kontakta vården. Pulserar blodet, se till att personen ligger ner, använd tryckförband och ring 112.

4 Elolyckor är inte de vanligaste, men farliga. Kontakta genast vården om någon fått ström genom kroppen. Ring 112 om personen har svårt att andas, oregelbunden eller ingen puls, kramper eller är medvetslös.

5 Stress. Är det bråttom skär man sig lättare eller tar genvägar som att tömma olja innan den svalnat. Lagom bemanning minskar stressen och därmed olyckorna.

6 Nonchalans är en annan bov. Till exempel ska kokgrytor besik­tigas, men det missar ofta arbetsgivare. Eller så görs det, men felen åtgärdas inte.

7 Trånga kök. När mycket mat ska ut fort och många trängs om utrymmet ökar också risken för de flesta olyckor.

8 Dålig introduktion. Personalomsättningen är hög i branschen, då är det viktigt att nyanställda får bra introduktion i arbetssätt och säkerhet för att minska riskerna.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

»Oljan var 240 grader«

Bryan Conejeros är kock och skyddsombud på Sturehof och har känt flera av köksfarorna in på bara skinnet.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
»Oljan var 240 grader«
Bryan Conejeros, kock och skyddsombud med koll på kökets olycksrisker. Foto: Mostphotos, Privat

Vad har du själv råkat ut för?
– Jag fick för mig att göra naanbröd. Oljan var 240 grader. Jag skulle steka 25 bröd, på det nittonde föll degen isär, ner i oljan och skvätte på armen. Det blev andra och tredje gradens brännskada och började blöda. När man ska steka fisk händer det ofta att vätskan i fisken expanderar. Det blir som små explosioner i oljan. Knivar skär man sig på hela tiden. För min del beror det på slarv, att jag inte är fokuserad när det är lugnt. Skärmaskin har jag också skurit mig på när jag var ny i branschen. Det blev ett tunt sår, för jag skulle skära parmaskinka.

Och dina kollegor?
– En kollega fick en kastrull varm buljong över fötterna. Han var sjukskriven 2,5 vecka. Någon hade lagt en sked under kastrullen för att få ner värmen snabbt. Vibrationer gjorde att den välte.Tidigare hade vi en del halkolyckor. Särskilt bland serveringspersonal som passerade våta golv i vanliga skor. Men nu har golven halkbehandlats och vi har halklister i trapporna.

Vad har ni mer gjort för att minska olyckorna?
– Mycket händer för att man tar genvägar på grund av stress eller lathet. Eller för att man jobbar för många på trång yta. Vi har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner. Till exempel ska två personer inte stå och skala 50 kilo lök samtidigt som de har 15 såskastruller på gång. Andra som har luckor kan göra det. Städrutiner och introduktion till nyanställda är också viktigt.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Fråga om jobbet.
93
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här