Ur temat Pensionsfusket
Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så blir du blåst på pensionen

Din arbetsgivare ska betala in pension för dig. Men vår undersökning visar att vart femte företag missköter sig grovt. Och du är den enda som kan kontrollera att inbetalningarna stämmer!

Publicerad 2 september 2014
Så blir du blåst 
på pensionen
Le Pain Francais korrigerade uppgifterna hos Fora - från fyra till 111 anställda. Foto: Lars Lanhed, Grafik: Sofia Andersson

För tre år sedan uppdagades att skolrestaurangföretaget Storseglet under en längre tid misskött sina pensionsinbetalningar. Nu har HRF upptäckt samma brister hos flera andra företag, däribland en stor kafékedja i Göteborg. Och vår egen undersökning visar att så många som var femte arbetsgivare rapporterar felaktigt. (Se resultatet i bildspelet här ovan)

Alla som omfattas av något av LO:s kollektivavtal har rätt till avtalspension, den del av pensionen som din arbetsgivare betalar in för dig. Om arbetsgivaren sköter sig, vill säga. År 2011 upptäckte HRF att restaurangföretaget Storseglet under en längre tid bara betalat in pension för en bråkdel av sina anställda.
Nu har det hänt igen.
– Vi gjorde en koll på ett 30-tal företag i Göte­borgstrakten och hittade felaktigheter på flera ställen. Några av dem rätt rejäla, säger Mikael Berge, ombudsman i HRF:s avdelning Väst.

Ett av företagen är Göteborgsbaserade kafékedjan Le Pain Francais, medlem i arbetsgivar­organisationen Visita. De senaste åren har kedjan vuxit så att det knakar. I årsredovisningen för 2012 uppger företaget att kaféerna haft en netto­omsättning på nästan 86 miljoner kronor under de senaste 16 månaderna. Enligt samma redovisning hade företaget motsvarande 68 helårstjänster. I anställda räknat innebär det oftast betydligt fler eftersom många i branschen jobbar deltid och på timmar. Företagets utbetalda löner och ersättningar under samma period landade enligt årsredovisningen på strax över 22 miljoner kronor, med lön till vd och styrelse inräknat.

Men en koll hos Fora, som sköter pensions- och försäkringssystemet, visar en annan bild. Fram tills nyligen rapporterade Le Pain Francais att företaget mellan 2011 och 2013 betalat drygt en miljon kronor per år i löner till sammanlagt fyra anställda. Alltså minst 64 personer för lite, mycket snällt räknat. Under åren 2010 och 2009 var den utbetalade lönesumman ännu lägre, drygt 700 000 kronor per år.

I maj i år begärde Mikael Berge förhandling med företaget. Han kontaktades då av en representant för Visita som meddelade att Le Pain Francais skulle rätta till felaktigheterna. Under sommaren ändrades mycket riktigt uppgifterna hos Fora. Antalet arbetare år 2013 ökades från fyra till 111 personer. Samtidigt ändrades lönesumman för 2013 från strax över en miljon kronor till drygt 16 miljoner kronor. För 2012 och tidigare har siffrorna ännu inte ändrats.

Även Storseglet ändrade sina uppgifter till Fora efter att bristerna uppdagats. Då, liksom nu, ansåg HRF att både förbundet och de anställda ändå borde ha skadestånd och stämde i Arbetsdomstolen. Men där tog det stopp. Tvister som rör överenskommelsen mellan SAF-LO ska avgöras i en särskild skiljenämnd. Och skiljenämndens preskriptionstid hade passerats, så ärendet mot Storseglet gick inte längre att driva.
Nu väntar centrala förhandlingar mellan HRF och Le Pain Francais. Om dessa inte leder någonstans kommer ärendet med stor sannolikhet att skickas till skiljenämnden, säger ombudsman Mikael Berge.
– Det vore bra att få det här prövat. Tyvärr tror jag vår koll ger en bra bild av hur det ser ut.

Ägarna till Le Pain Francais föredrar att svara på våra frågor via mejl. En av ägarna, Markus Samuelsson,  skriver att företaget har haft en privat försäkringslösning för resterande anställda, och att de därifrån fått felaktig information om att de inte behövt betala till Fora. Han vill dock inte berätta vad företaget som sköter denna försäkring heter.
Mikael Berge säger att han inte hört att det ska ha funnits en privat försäkringslösning för de anställda i den omfattningen.  
– Att det skulle omfatta så många anställda har inte framgått av det underlag vi har fått presenterat. Det är inte heller något som har funnits med i anställningsavtalen för de medlemmar som vi har varit i kontakt med. En sådan löneförmån borde ju ha funnits med där.

Markus Samuelsson på Le Pain Francais skriver vidare att företaget vill ha en god relation till HRF och har som ambition att följa kollektivavtal. Företaget ska nu ändra uppgifterna hos Fora även för tidigare år och betala enligt överenskommelse, skriver han. Han vill inte kommentera fackets krav på skadestånd, men skriver att företaget kommer att följa de beslut som meddelas i förhandlingen.
HRF har även pågående förhandlingar med flera andra restaurangföretag i Göteborgstrakten. Två arbetsgivare har redan betalat skadestånd till förbundet för brister i sin rapportering till Fora.


Mer än vart femte företag rapporterar fel

Hotellrevyn har undersökt 50 företag i hotell- och restaurangbranschen, och jämfört hur uppgifterna i deras årsredovisningar överensstämmer med uppgifter som lämnats till Fora de tre senast redovisade åren. Resultatet visar att hos den största gruppen, 34 företag, var skillnaderna små eller obefintliga. Hos en mindre grupp, fyra företag, var skillnaden något större men kan ha naturliga förklaringar. Det är den sista gruppen som är mest intressant. Hos tolv företag, alltså drygt vart femte, fanns uppseendeväckande brister. Det handlar till exempel om att man rapporterat in färre anställda arbetare till Fora än det antal helårsarbeten man angett i årsredovisningen. Det kan också handla om att man lämnat uppgifter om betydligt lägre lönesummor än vad som angetts i årsredovisningen.

Här är några av de värsta exemplen:

  • En restaurang som enligt årsredovisningen har 30 helårsarbeten, har i Foras uppgifter bara fem arbetare anställda. De senaste tre åren hade företaget i genomsnitt redovisat drygt 20 procent av den totala lönesumman i årsredovisningen.  
  • En annan restaurang med elva helårsarbeten enligt årsredovisningen, har i Foras register bara registrerat fyra personer. Bara knappt 9 procent av den totala lönesumman har i snitt redovisats de senaste tre åren.
  • En restaurang har lämnat riktiga uppgifter om vilken lönesumma som betalats ut, men anger att man bara har en anställd arbetare. Resten anges som tjänstemän. I årsredovisningen har företaget 38 helårsarbeten.  

Så gjorde Hotellrevyn undersökningen
Vi tog 50 slumpvis utvalda hotell- och restaurangföretag, utspridda över hela landet. Kriterierna var att de skulle ha minst 10 helårstjänster, finnas med i Fora:s register samt varit verksamma i minst tre redovisningsår. Därefter jämförde vi de tre senaste årens uppgifter hos Fora över företagens inrapporterade lönesummor för arbetare och tjänstemän samt antal inrapporterade arbetare, med uppgifter från företagens egna årsredovisningar omräknat till Foras lönebegrepp. För att kompensera för brutna räkenskapsår och andra svängningar i verksamheten räknade vi ut ett procentuellt snitt för de tre senaste åren. I de fall där lön betalats ut till vd eller styrelse har detta räknats bort.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här