Ur temat Pensionsfusket
Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så blir du blåst på pensionen

Din arbetsgivare ska betala in pension för dig. Men vår undersökning visar att vart femte företag missköter sig grovt. Och du är den enda som kan kontrollera att inbetalningarna stämmer!

Publicerad 2 september 2014
Så blir du blåst 
på pensionen
Le Pain Francais korrigerade uppgifterna hos Fora - från fyra till 111 anställda. Foto: Lars Lanhed, Grafik: Sofia Andersson

För tre år sedan uppdagades att skolrestaurangföretaget Storseglet under en längre tid misskött sina pensionsinbetalningar. Nu har HRF upptäckt samma brister hos flera andra företag, däribland en stor kafékedja i Göteborg. Och vår egen undersökning visar att så många som var femte arbetsgivare rapporterar felaktigt. (Se resultatet i bildspelet här ovan)

Alla som omfattas av något av LO:s kollektivavtal har rätt till avtalspension, den del av pensionen som din arbetsgivare betalar in för dig. Om arbetsgivaren sköter sig, vill säga. År 2011 upptäckte HRF att restaurangföretaget Storseglet under en längre tid bara betalat in pension för en bråkdel av sina anställda.
Nu har det hänt igen.
– Vi gjorde en koll på ett 30-tal företag i Göte­borgstrakten och hittade felaktigheter på flera ställen. Några av dem rätt rejäla, säger Mikael Berge, ombudsman i HRF:s avdelning Väst.

Ett av företagen är Göteborgsbaserade kafékedjan Le Pain Francais, medlem i arbetsgivar­organisationen Visita. De senaste åren har kedjan vuxit så att det knakar. I årsredovisningen för 2012 uppger företaget att kaféerna haft en netto­omsättning på nästan 86 miljoner kronor under de senaste 16 månaderna. Enligt samma redovisning hade företaget motsvarande 68 helårstjänster. I anställda räknat innebär det oftast betydligt fler eftersom många i branschen jobbar deltid och på timmar. Företagets utbetalda löner och ersättningar under samma period landade enligt årsredovisningen på strax över 22 miljoner kronor, med lön till vd och styrelse inräknat.

Men en koll hos Fora, som sköter pensions- och försäkringssystemet, visar en annan bild. Fram tills nyligen rapporterade Le Pain Francais att företaget mellan 2011 och 2013 betalat drygt en miljon kronor per år i löner till sammanlagt fyra anställda. Alltså minst 64 personer för lite, mycket snällt räknat. Under åren 2010 och 2009 var den utbetalade lönesumman ännu lägre, drygt 700 000 kronor per år.

I maj i år begärde Mikael Berge förhandling med företaget. Han kontaktades då av en representant för Visita som meddelade att Le Pain Francais skulle rätta till felaktigheterna. Under sommaren ändrades mycket riktigt uppgifterna hos Fora. Antalet arbetare år 2013 ökades från fyra till 111 personer. Samtidigt ändrades lönesumman för 2013 från strax över en miljon kronor till drygt 16 miljoner kronor. För 2012 och tidigare har siffrorna ännu inte ändrats.

Även Storseglet ändrade sina uppgifter till Fora efter att bristerna uppdagats. Då, liksom nu, ansåg HRF att både förbundet och de anställda ändå borde ha skadestånd och stämde i Arbetsdomstolen. Men där tog det stopp. Tvister som rör överenskommelsen mellan SAF-LO ska avgöras i en särskild skiljenämnd. Och skiljenämndens preskriptionstid hade passerats, så ärendet mot Storseglet gick inte längre att driva.
Nu väntar centrala förhandlingar mellan HRF och Le Pain Francais. Om dessa inte leder någonstans kommer ärendet med stor sannolikhet att skickas till skiljenämnden, säger ombudsman Mikael Berge.
– Det vore bra att få det här prövat. Tyvärr tror jag vår koll ger en bra bild av hur det ser ut.

Ägarna till Le Pain Francais föredrar att svara på våra frågor via mejl. En av ägarna, Markus Samuelsson,  skriver att företaget har haft en privat försäkringslösning för resterande anställda, och att de därifrån fått felaktig information om att de inte behövt betala till Fora. Han vill dock inte berätta vad företaget som sköter denna försäkring heter.
Mikael Berge säger att han inte hört att det ska ha funnits en privat försäkringslösning för de anställda i den omfattningen.  
– Att det skulle omfatta så många anställda har inte framgått av det underlag vi har fått presenterat. Det är inte heller något som har funnits med i anställningsavtalen för de medlemmar som vi har varit i kontakt med. En sådan löneförmån borde ju ha funnits med där.

Markus Samuelsson på Le Pain Francais skriver vidare att företaget vill ha en god relation till HRF och har som ambition att följa kollektivavtal. Företaget ska nu ändra uppgifterna hos Fora även för tidigare år och betala enligt överenskommelse, skriver han. Han vill inte kommentera fackets krav på skadestånd, men skriver att företaget kommer att följa de beslut som meddelas i förhandlingen.
HRF har även pågående förhandlingar med flera andra restaurangföretag i Göteborgstrakten. Två arbetsgivare har redan betalat skadestånd till förbundet för brister i sin rapportering till Fora.


Mer än vart femte företag rapporterar fel

Hotellrevyn har undersökt 50 företag i hotell- och restaurangbranschen, och jämfört hur uppgifterna i deras årsredovisningar överensstämmer med uppgifter som lämnats till Fora de tre senast redovisade åren. Resultatet visar att hos den största gruppen, 34 företag, var skillnaderna små eller obefintliga. Hos en mindre grupp, fyra företag, var skillnaden något större men kan ha naturliga förklaringar. Det är den sista gruppen som är mest intressant. Hos tolv företag, alltså drygt vart femte, fanns uppseendeväckande brister. Det handlar till exempel om att man rapporterat in färre anställda arbetare till Fora än det antal helårsarbeten man angett i årsredovisningen. Det kan också handla om att man lämnat uppgifter om betydligt lägre lönesummor än vad som angetts i årsredovisningen.

Här är några av de värsta exemplen:

  • En restaurang som enligt årsredovisningen har 30 helårsarbeten, har i Foras uppgifter bara fem arbetare anställda. De senaste tre åren hade företaget i genomsnitt redovisat drygt 20 procent av den totala lönesumman i årsredovisningen.  
  • En annan restaurang med elva helårsarbeten enligt årsredovisningen, har i Foras register bara registrerat fyra personer. Bara knappt 9 procent av den totala lönesumman har i snitt redovisats de senaste tre åren.
  • En restaurang har lämnat riktiga uppgifter om vilken lönesumma som betalats ut, men anger att man bara har en anställd arbetare. Resten anges som tjänstemän. I årsredovisningen har företaget 38 helårsarbeten.  

Så gjorde Hotellrevyn undersökningen
Vi tog 50 slumpvis utvalda hotell- och restaurangföretag, utspridda över hela landet. Kriterierna var att de skulle ha minst 10 helårstjänster, finnas med i Fora:s register samt varit verksamma i minst tre redovisningsår. Därefter jämförde vi de tre senaste årens uppgifter hos Fora över företagens inrapporterade lönesummor för arbetare och tjänstemän samt antal inrapporterade arbetare, med uppgifter från företagens egna årsredovisningar omräknat till Foras lönebegrepp. För att kompensera för brutna räkenskapsår och andra svängningar i verksamheten räknade vi ut ett procentuellt snitt för de tre senaste åren. I de fall där lön betalats ut till vd eller styrelse har detta räknats bort.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter forskning

Fler arbetare väljer bort facket

Organisationsgraden bland arbetare har sjunkit stadigt sedan 2006. Störst är minskningen i hotell- och restaurangbranschen. Om trenden inte vänder äventyras hela den svenska modellen, menar forskaren Anders Kjellberg.

Publicerad 22 maj 2019 Kommentera
Fler arbetare väljer bort facket
Organisationsgraden bland arbetare sjunker. I hotell- och restaurangbranschen är nu tre av tio anställda med i facket. Foto: Istockphoto
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

År 2006 var runt åtta av tio arbetare med i facket. Förra året var siffran knappt sex av tio. Om medlemstappet fortsätter i samma takt kommer ungefär hälften av landets arbetare att vara fackanslutna år 2023, beräknar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin senaste rapport.
– Då skulle klyftan mellan tjänstemän och arbetare öka ytterligare, säger han.

Anders Kjellberg har forskat om facklig organisationsgrad under många år. Han menar att det finns flera förklaringar till medlemstappet. Den avgjort viktigaste är den kraftigt höjda a-kasseavgiften som blev effekten av den reform som den borgerliga regeringen införde 2007. Över en natt höjdes avgiften med upp till 300 kronor i månaden, för bland annat hotell- och restauranganställda.

Hotell- och restaurangfacket tillhör också de förbund som tappat allra flest medlemmar. År 2006 hade HRF 54 500 medlemmar. År 2018 var förbundet nästan halverat. Under samma period sjönk organisationsgraden bland arbetare i branschen med 22 procentenheter, från 52 till 30 procent. Detta innebär faktiskt en ökning från 2017. Då var organisationsgraden bland hotell- och restaurangarbetare 27 procent.
– Det kan bero på att facket intensifierat rekryteringsansträngningarna, det vet vi inte, säger Anders Kjellberg.

Hans forskning visar också att många av hotell- och restaurangbranschens anställda tillhör de grupper som är svårare att rekrytera: utrikesfödda, unga och visstidsanställda.
– Det är också en genomgångsbransch vilket försvårar facklig organisering.

Fakta: Mer från rapporten

Medan organisationsgraden har sjunkit bland arbetare, har organisationsgraden bland arbetsgivare följt en annan trend. År 2000 var organisationsgraden i stort sett densamma, men år 2017 var arbetsgivarnas 19 procent högre än arbetarnas.

Hotell- och restaurangbranschen är inget undantag. År 2010 var 42 procent av småföretagen i hotell- och restaurangbranschen anslutna till en arbetsgivarorganisation. År 2015 hade andelen ökat till 50 procent.

Detta gör att andelen svenska anställda som omfattas av kollektivavtal fortsätter att vara hög. År 2017 täcktes 82 procent av alla anställda i den privata sektorn av kollektivavtal. Det är i stort sett samma som år 2007.

Källa: ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”. Anders Kjellberg och Arena Idé.

Även tjänstemannafacken har tappat medlemmar, men inte alls i samma skala. Förra året var 72 procent av tjänstemännen med i facket, att jämföra med 77 procent år 2006. En förklaring är inkomstförsäkringarna, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom taket i a-kassan inte höjs blir det allt viktigare för fler grupper. Det kan vara något att fundera på även för Hotell- och restaurangfacket.

För det är viktigt att vända trenden, menar han. Låg organisationsgrad skapar tysta och rädda anställda som inte vågar ställa krav och till sist äventyras hela den svenska modellen.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera. Om facken inte ser upp kan det gå illa, säger Anders Kjellberg.

Statistiken kommer från rapporten ”Den svenska modellen i fara?” av Anders Kjellberg och Arena Idé.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter EU-VAL

Han vill bli arbetarnas röst i EU

På söndag är det dags för val till EU-parlamentet. Johan Danielsson, till vardags EU-samordnare på LO, kandiderar för socialdemokraterna och vill bli arbetarnas röst i Bryssel.

Publicerad 20 maj 2019 Kommentera
Johan Danielsson. Foto: LO

Vilka är dina viktigaste frågor?
– Ordning och reda på arbetsmarknaden. Företag från andra EU-länder ska till exempel inte kunna komma till Sverige och erbjuda arbete till lägre löner och sämre villkor. Vi är på rätt väg med det reviderade utstationeringsdirektivet, men vi behöver kontrollåtgärder för att få allt på plats. Sedan vill jag jobba för ett europeiskt arbetsmiljödirektiv som innebär att ingen ska behöva bli skadad av jobbet.

Kan LO:s medlemmar räkna med att du tar till vara deras intressen?
– Det är vad jag kommer att jobba med varje dag i fem år.

Vilken fråga ser du som mest angelägen att jobba med för HRF:s medlemmar?
Dels att vi får på plats grundläggande arbetsmiljöskrivningar om förslitningsskador och psykosocial arbetsmiljö. Men också bitar av den sociala pelaren – att vi får bort de otrygga anställningarna.

Fakta

Den sociala pelaren
EU har en icke tvingande överenskommelse som innebär att medlemsländerna ska verka för:

  • Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
  • Rättvisa arbetsvillkor
  • Social trygghet och integration

Bland annat framgår det att arbetsmarknadens parter ska lyssnas på, att de ska uppmuntras att förhandla och teckna kollektivavtal. Den sociala pelaren talar om att arbetstagare har rätt till bra arbetsmiljö, rättvis lön och trygga arbetsvillkor.

Utstationeringsdirektivet
Sedan 2018 gäller att den som utför arbete i ett annat EU-land ska ha lön och villkor i nivå med andra som utför samma arbete. Det räcker alltså inte längre med miniminivåer.

Vilken är den största utmaningen?
Framväxten av de högerextrema partierna. De är inte bara högerextrema, de är också fackfientliga. Med deras framväxt blir det svårare att få igenom beslut som skapar ordning och reda på arbetsmarknaden.

Är du oroad över det hittills svala intresset för Europavalet?
Jo, det är klart. Förra valet gick bara 4 av 10 av LO-förbundens medlemmar och röstade, medan 8 av 10 av Sacos medlemmar gjorde det. Då blir det ju deras frågor som får genomslag i parlamentet. Men magkänslan säger att det blir högre valdeltagande i år.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter RÖKFÖRBUD

Här har de fimpat i förtid

Den första juli är det slutrökt på landets uteserveringar. Men krögaren Chian Alkoyun införde förbud redan i april. – Vi ville ha en inkörningsperiod.

Publicerad 17 maj 2019 Kommentera
Här har de fimpat i förtid
Chian Alkoyun vid en av sina två rökfria uteserveringar. Foto: Per Groth

År 2005 förbjöds rökning inomhus på serveringsställen, och i sommar är det slutrökt även på uteserveringar. Liksom inför rökförbudet inomhus varnar krögare för stök och krångel när rökare måste lämna serveringen. En rundringning som sajten Dagens Opinion har gjort visar att över hälften av krögarna tror att de nya reglerna påverkar dem negativt, medan en tredjedel inte ser något större problem.

Krögaren Chian Alkoyun, som driver två restauranger i Eskilstuna, ligger någonstans mitt emellan.
– Särskilt stökigt kommer det nog inte att bli, men kanske lite bökigt. Krogarna har redan så mycket olika saker att tänka på, det här blir ytterligare en. Men i grunden är det en positiv sak. Det kommer att funka, säger han.

På Chian Alkoyuns restauranger, O´Learys och Royal Oak, förbjöds rökning redan när uteserveringarna öppnade i början av april.
– Mest var det för att vi kände att det inte är säkert att det kommer att funka hundraprocentigt med en gång. Vi ville ha en inkörningsperiod, så att vi är redo när förbudet införs, säger han.

Vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Responsen har varit blandad, berättar han. Anställda har fått tillrättavisa gäster ett antal gånger, och en del ifrågasätter förbudet.
– Man får vara lite pedagogisk och prata med dem. Då går det bra. Men vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Det här gäller enligt nya lagen

  • Från den 1 juli blir det förbjudet att röka på vissa allmänna platser. Förutom ute­serveringar omfattas även busshållplatser, tågperronger och lekplatser.
  • Rökförbudet gäller både vanlig tobak och så kallade e-cigaretter samt vattenpipor.
  • Den som äger eller hyr lokalen eller utomhus­ytan har ansvar för att förbudet följs.
  • Det införs också ett krav på tillstånd för att få sälja tobaksvaror.

De har ställt upp en »rökstation« en bit bort. Ett problem som Chian Alkoyun ser är att ensamma gäster som vill gå dit och röka, måste lämna sin dryck obevakad.
– Det finns en risk att någon kan stoppa något i den, säger han.
Helst skulle Chian Alkoyun vilja att kommunen ordnade särskilda rökplatser i det krogtäta området.
– Då skulle det dels bli snyggare, och dels skulle det bli tydligare för gästerna vad som gäller.

Han tror att det nya förbudet på sikt kommer att bli lika självklart som förbudet mot att röka inomhus.
– Jag hade krog även när det blev rökförbud inne och det var ju en ännu större övergång. Men det gick bra det med.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Fråga om jobbet.
72
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här