Ur temat Pensionsfusket
Nyheter pensioner

Pensioner för miljoner saknades på indisk kedja

Förra året upptäckte HRF att något var skumt med avtalspensionen för anställda på restaurangkedjan Indian Garden. Det visade sig vara en pensionsskuld i miljonklassen.

Publicerad 5 februari 2020
Pensioner för miljoner saknades på indisk kedja
Det var vid en rutinkoll som HRF upptäckte att det saknades pensionsinbetalningar för många anställda på Indian Garden. Foto: Sofia Andersson
Josef Vegvari. Foto: Jann Lipka/HRF

Det var år 2018 som ett antal HRF-medlemmar, anställda på restaurangkedjan Indian Garden i Stockholm, hörde av sig till facket med problem.
– Vi hade några personärenden som gällde olika saker, som semesterersättning, schema och lön. I samband med det började vi titta på hur det såg ut när det gällde pensionsavsättningar till de anställda också, säger ombudsman Jozsef Vegvari, som fick ärendena på sitt bord.
Och det såg inte bra ut. En koll visade att den prisbelönta restaurangkedjan under de senaste fem åren redovisat på tok för låga lönesummor till Fora, som sköter avtalspensionen.
– Då kunde vi konstatera att det var ett ganska grovt fel som måste åtgärdas omgående, säger Jozsef Vegvari.

Sammanlagt handlade det om miljonbelopp som företaget inte hade betalat, berättar Mats Hansson som är central ombudsman på HRF.
– Baserat på lönekostnaderna i deras bokslut för de senaste fem åren kunde vi se att det diffade så mycket.
Och de pengar som företaget faktiskt hade betalat in var inte kopplade till några individer. Det betyder att Fora inte kunnat sätta in pensionspengarna till någon i Indian Gardens personalstyrka, som bara under förra året uppgick till drygt 140 personer.

Mats Hansson HRF
Mats Hansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Hotell- och restaurangfacket begärde förhandling med Indian Garden. Enligt Mats Hansson erkände företaget tidigt att det hade blivit fel, och hänvisade till att en tidigare revisor gjort misstag i inrapporteringen till Fora. För att företaget skulle klara av att betala sin stora skuld lade Fora upp en avbetalningsplan.
– För oss var det viktigt att våra medlemmar kunde få behålla sina jobb, och att deras identiteter och lönesummor blev rätt inrapporterade. Nu är alla anställda rätt inrapporterade och deras pensioner är säkrade, säger Mats Hansson.

Fakta: Avtalspension

Den som fyllt 25 år och jobbar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal har rätt till en tjänstepension som heter SAF-LO avtalspension.

Pensionsinbetalningarna motsvarar 4,5 procent av lönen. Pengarna betalar arbetsgivaren in till Fora, som sköter pensionen.

Arbetsgivaren ska varje år rapportera hur mycket lön du har fått, så att Fora vet hur stora premier du tjänat in.

På fora.se kan du logga in på ditt konto med ett bank-id.

Där ser du vad nuvarande och tidigare arbetsgivare har betalat in. Om uppgifterna inte stämmer, kontakta Fora.

HRF har länge arbetat för att få ett vapen mot arbetsgivare som missköter de anställdas avtalspension. Nu har arbetet äntligen gett resultat: frågan är en av avtalsrörelsens viktigaste, säger avtalssekreterare Per Persson.
– Det är oerhört angelägen fråga. Fallet med Indian Garden visar ju att det fortfarande pågår misskötsel i stor omfattning.

Avtalspensionen, och fusket med denna, är en av frågorna som LO-samordningen driver i avtalsrörelsen. Ett av LO:s krav är kännbara sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig.
– Som det är i dag kostar det arbetsgivare 1 000 kronor i skadestånd i försäkringsvillkoren. Det måste bli dyrare, säger Per Persson.
Denna fråga kommer LO att förhandla centralt med Svenskt Näringsliv. Gentemot sina lokala parter driver förbunden inom samordningen även kravet att insättningar till avtalspensionen ska redovisas på de anställdas lönespecifikationer.
– Det måste bli lättare för våra medlemmar att kontrollera det här, säger Per Persson.

Hotellrevyn har sökt företrädare för Indian Garden för en intervju, hittills utan framgång.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter LAS

Las-utredning får hård kritik

I dag presenterades regeringens las-utredning. Utredarens uppdrag var att presentera förslag på en modern arbetsrätt där balansen mellan fack och arbetsgivare upprätthålls. Flera anser att förslaget saknar den balansen. En av kritikerna är Malin Ackholt, HRF.

Publicerad 1 juni 2020 Kommentera
Las-utredning får hård kritik
Malin Ackholt, HRF:s ordförande, är starkt kritisk till las-utredningen som presenterades i dag. Foto: Peter Jönsson

Det var förra året som utredningen om las, lagen om anställningsskydd, inleddes. Utredningen var regeringens eftergift till Liberalerna och Centerpartiet, i enlighet med januariöverenskommelsen.

I direktiven för utredningen står bland annat att den ska föreslå tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, större arbetsgivaransvar för anställdas kompetensutveckling samt lägre kostnader för uppsägningar, samtidigt som skydd mot godtycke upprätthålls.

– Det är svårt att säga vad som är bättre eller sämre i ett jäkligt dåligt förslag. I sin helhet är det ett slag mot arbetstagarna, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Utredningen föreslår bland annat att alla arbetsgivare, oavsett storlek, får möjlighet att undanta fem personer från turordningen. I dag kan företag med max tio anställda undanta två personer.

Vidare föreslås att facket inte ska kunna ogiltigförklara uppsägningar av personliga skäl på företag med max 15 anställda. Anledningen är att en ogiltigförklaring innebär att anställningen, med lön, löper vidare tills tvisten avgjorts i domstol. I stället ska den uppsagde kunna få ett skadestånd på minst åtta månadslöner, förutsatt att uppsägningen inte varit sakligt grundad.

På företag med mer än 15 anställda ska man fortfarande kunna ogiltigförklara en uppsägning, men först om en domstol godkänt det.

– Det är en riktigt allvarlig sak att föreslå att man inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning på mindre företag. Det är ju en skymf mot våra medlemmar, säger Malin Ackholt.

Även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark menar att förslagen går väldigt långt. Till Sveriges Radio säger hon:

– Det går på tvärs mot våra direktiv att godtyckliga uppsägningar ska motverkas.

Vad gäller anställdas möjlighet till kompetensutveckling föreslår utredningen att arbetsgivare ska vara skyldiga att förse sina anställda med sådan ”i skälig utsträckning”. Den arbetsgivare som säger upp personal på grund av arbetsbrist och som inte erbjudit kompetensutveckling ska bli skadeståndsskyldig. Inte heller det är något som facken gör vågen för.

– Det garanterar ingen omställning. Det enda de föreslår är hur mycket det ska kosta för arbetsgivaren att inte kompetensutveckla sin personal, säger Malin Ackholt.

Arbetsmarknadens parter ska under hösten presentera ett eget förslag på en modern arbetsrätt. Om de kommer överens är det den uppgörelsen som kommer att gälla.

– Den här utredningen visar att vår svenska modell, som bygger på att parterna förhandlar fram långsiktiga lösningar som alla står bakom, är det som måste gälla, säger Malin Ackholt.

Nyheter

Det här gäller för jobb på nationaldagen

Ska du jobba på nationaldagen den 6 juni i år? Då är det stor chans att du tjänar in en dags betald ledighet.

Publicerad 1 juni 2020 Kommentera
Det här gäller för jobb på nationaldagen
När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag finns det chans att tjäna in en ledighetsdag. Foto: Lars Johansson, Mostphotos

I HRF:s kollektivavtal med Visita, Gröna riksavtalet, finns en modell som gör att anställda kan tjäna in extra ledighetsdagar.

Tanken är att branschens personal, som ofta jobbar helger och röda dagar, ska få lika mycket betald ledighet som resten av arbetsmarknaden.

Nationaldagen är speciell. När den 6 juni infaller på en vardag gäller samma regler som för andra helgdagar, se rutan här intill.

Extra ledighetsdagar

  • Heltidsanställd eller deltid med fem arbetsdagar per vecka i genomsnitt:
    När helgdagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton infaller måndag–fredag tjänar du in en extra ledighetsdag. Du tjänar in ledighetsdagen om du jobbar, har semester eller är ledig enligt schema.
 Du tjänar också in en extra ledighetsdag om en helgdag infaller på en lördag och du arbetar den dagen.
  • Deltid, färre än fem arbetsdagar per vecka i genomsnitt:
 Du tjänar in en extra ledighetsdag om helgdagen/aftonen infaller måndag–fredag och du arbetar den dagen.

Men när nationaldagen infaller på en lördag eller söndag går det också att tjäna in en extra ledighetsdag. Så är fallet både i år och nästa år.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson vet hur det här kommer sig:
– När nationaldagen blev en helgdag så försvann annandag pingst som helgdag, regeringen ville inte ha ytterligare en arbetsbefriad dag. Men annandag pingst är alltid på en måndag, medan 6 juni kan infalla vilken veckodag som helst. För att kunna behålla samma möjligheter att tjäna in extra ledighetsdagar så fick nationaldagen den här regeln.

Är det någon skillnad om man jobbar heltid eller deltid?
– Nej, du ska ha arbetat på nationaldagen, det är enda kravet. Sedan kan man bara få ut den extra ledighetsdagen om anställningen varar mer än två månader. Men annars gäller det alla som jobbar den dagen, säger Per Persson.

Ob-ersättning för helgdag

En annan av kollektivavtalets regler är också aktuell den 6 juni. Nationaldagen är en helgdag, och i HRF:s kollektivavtal med Visita betalas ob-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 06.00 till 06.00 påföljande dag.

För arbete mellan kl 01.00 och 06.00 betalas dessutom natt-ob, 20:13 kronor per timme.

Finns det något annat att tänka på runt extra ledighetsdagarna?
– Det viktigaste är att vara observant på att man får ut de här lediga dagarna under kalenderåret, så att de inte samlas på hög. Minst en dag ska läggas ut under julhelgen. Blir det dagar kvar ska de läggas ut senast i samband med huvudsemestern nästföljande år.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här