Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

Fora: Varje krona är viktig den dag du fyller 65

De anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Det är målet för Fora som börjat arbeta mer aktivt mot arbetsgivare och skapat möjlighet för de anställda att själva kontrollera vad som betalats in.

Publicerad 17 november 2016
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.

Det senaste året har Fora gjort flera saker som stärker de anställdas rätt till pension. Bland annat har de börjat arbeta mer aktivt för att få in uppgifter från arbetsgivare som inte lämnar in dem.
– Det gör vi för att vi ser att vi inte får in de uppgifter vi vill ha. Påminnelser hjälper inte alltid. Vi vill ju att de anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Varje krona är viktig den dag du fyller 65, säger Åke Rosander, chef för processutveckling hos Fora.

Fora har även gjort det lättare för anställda att själva kontrollera sina uppgifter. I oktober öppnades en ny tjänst på »Mina sidor« på fora.se, där anställda kan se hur mycket olika arbetsgivare rapporterat och betalat år för år.

Den som upptäcker fel i sina uppgifter kan få dem ändrade. Det enda som behövs är något som styrker hur mycket du egentligen har tjänat hos arbetsgivaren. Det kan till exempel vara lönespecifikationer eller kontrolluppgifter, om du har sparat sådana. Annars kan Skatteverket hjälpa till med uppgifter för de senaste sex åren.

Så funkar din tjänstepension

  • Du som har fyllt 25 år och arbetar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal får tjänstepension från din arbetsgivare, utöver den allmänna pensionen. Den heter SAF-LO avtalspension.
  • Du får motsvarande 4,5 procent av din lönesumma inbetald till Fora, som sköter pensionen. Det gäller oavsett om du jobbar visstid, tillsvidare, heltid eller deltid. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden, inklusive diverse tillägg, får cirka 13 500 kronor om året i pensionsinbetalning.
  • För att Fora ska veta hur stora premier du har tjänat in måste din arbetsgivare en gång om året rapportera hur mycket lön du har fått.
  • Pengarna förvaltas tills det är dags att betala ut dem till dig. Du kan själv välja var de ska placeras, annars placeras pengarna åt dig.
  • Om en arbetsgivare med kollektivavtal inte skulle betala sina premier till Fora så finns det en garantifond som betalar pengarna i stället. Det kräver dock att Fora vet vilka anställda som är försäkrade och hur stora premier de skulle ha fått.

Även deklarationer eller intygande från facket kan fungera, säger Åke Rosander.
– Vi försöker se vad du kan komma med för uppgifter. Vi gör en bedömning från fall till fall.

I de fall där det står klart att en arbetsgivare rapporterat fel gör Fora en faktura på den saknade summan tillsammans med dröjsmålsränta. Den anställde får tillgodoräkna sig schablon­avkastning och schablonränta på sina premier. Om arbetsgivaren vägrar betala eller har gått i konkurs, finns det en garanti som ser till att pensionen betalas in ändå.
– Finns det ett kollektivavtal och arbetsgivaren går i konkurs eller inte betalar går garantin in. Den anställde ska vara skadefri.

Fora kan rätta uppgifter tillbaka till 1996, förutsatt att du kan styrka hur mycket du har tjänat. För andra trygghetsförsäkringar finns en preskriptionstid, men inte för avtalspensionen.
– Det är en trygghet. Det är därför vi har kollektivavtalet, säger Åke Rosander.

Fora har fortfarande saker kvar att förbättra, säger Åke Rosander. I dag finns till exempel informationen enbart på svenska.
– Pension är svårt även för en som pratar svenska, det är en djungel. Och kan man inte språket är det ännu svårare. När vi började med det här 1973 var det en helt annan situation än i dag. Vi måste anpassa oss så att vi kan stötta alla som behöver hjälp.

Läs också

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här