Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

Fora: Varje krona är viktig den dag du fyller 65

De anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Det är målet för Fora som börjat arbeta mer aktivt mot arbetsgivare och skapat möjlighet för de anställda att själva kontrollera vad som betalats in.

Publicerad 17 november 2016
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.

Det senaste året har Fora gjort flera saker som stärker de anställdas rätt till pension. Bland annat har de börjat arbeta mer aktivt för att få in uppgifter från arbetsgivare som inte lämnar in dem.
– Det gör vi för att vi ser att vi inte får in de uppgifter vi vill ha. Påminnelser hjälper inte alltid. Vi vill ju att de anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Varje krona är viktig den dag du fyller 65, säger Åke Rosander, chef för processutveckling hos Fora.

Fora har även gjort det lättare för anställda att själva kontrollera sina uppgifter. I oktober öppnades en ny tjänst på »Mina sidor« på fora.se, där anställda kan se hur mycket olika arbetsgivare rapporterat och betalat år för år.

Den som upptäcker fel i sina uppgifter kan få dem ändrade. Det enda som behövs är något som styrker hur mycket du egentligen har tjänat hos arbetsgivaren. Det kan till exempel vara lönespecifikationer eller kontrolluppgifter, om du har sparat sådana. Annars kan Skatteverket hjälpa till med uppgifter för de senaste sex åren.

Så funkar din tjänstepension

  • Du som har fyllt 25 år och arbetar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal får tjänstepension från din arbetsgivare, utöver den allmänna pensionen. Den heter SAF-LO avtalspension.
  • Du får motsvarande 4,5 procent av din lönesumma inbetald till Fora, som sköter pensionen. Det gäller oavsett om du jobbar visstid, tillsvidare, heltid eller deltid. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden, inklusive diverse tillägg, får cirka 13 500 kronor om året i pensionsinbetalning.
  • För att Fora ska veta hur stora premier du har tjänat in måste din arbetsgivare en gång om året rapportera hur mycket lön du har fått.
  • Pengarna förvaltas tills det är dags att betala ut dem till dig. Du kan själv välja var de ska placeras, annars placeras pengarna åt dig.
  • Om en arbetsgivare med kollektivavtal inte skulle betala sina premier till Fora så finns det en garantifond som betalar pengarna i stället. Det kräver dock att Fora vet vilka anställda som är försäkrade och hur stora premier de skulle ha fått.

Även deklarationer eller intygande från facket kan fungera, säger Åke Rosander.
– Vi försöker se vad du kan komma med för uppgifter. Vi gör en bedömning från fall till fall.

I de fall där det står klart att en arbetsgivare rapporterat fel gör Fora en faktura på den saknade summan tillsammans med dröjsmålsränta. Den anställde får tillgodoräkna sig schablon­avkastning och schablonränta på sina premier. Om arbetsgivaren vägrar betala eller har gått i konkurs, finns det en garanti som ser till att pensionen betalas in ändå.
– Finns det ett kollektivavtal och arbetsgivaren går i konkurs eller inte betalar går garantin in. Den anställde ska vara skadefri.

Fora kan rätta uppgifter tillbaka till 1996, förutsatt att du kan styrka hur mycket du har tjänat. För andra trygghetsförsäkringar finns en preskriptionstid, men inte för avtalspensionen.
– Det är en trygghet. Det är därför vi har kollektivavtalet, säger Åke Rosander.

Fora har fortfarande saker kvar att förbättra, säger Åke Rosander. I dag finns till exempel informationen enbart på svenska.
– Pension är svårt även för en som pratar svenska, det är en djungel. Och kan man inte språket är det ännu svårare. När vi började med det här 1973 var det en helt annan situation än i dag. Vi måste anpassa oss så att vi kan stötta alla som behöver hjälp.

Läs också

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här