Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

Fora: Varje krona är viktig den dag du fyller 65

De anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Det är målet för Fora som börjat arbeta mer aktivt mot arbetsgivare och skapat möjlighet för de anställda att själva kontrollera vad som betalats in.

Publicerad 17 november 2016
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.

Det senaste året har Fora gjort flera saker som stärker de anställdas rätt till pension. Bland annat har de börjat arbeta mer aktivt för att få in uppgifter från arbetsgivare som inte lämnar in dem.
– Det gör vi för att vi ser att vi inte får in de uppgifter vi vill ha. Påminnelser hjälper inte alltid. Vi vill ju att de anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Varje krona är viktig den dag du fyller 65, säger Åke Rosander, chef för processutveckling hos Fora.

Fora har även gjort det lättare för anställda att själva kontrollera sina uppgifter. I oktober öppnades en ny tjänst på »Mina sidor« på fora.se, där anställda kan se hur mycket olika arbetsgivare rapporterat och betalat år för år.

Den som upptäcker fel i sina uppgifter kan få dem ändrade. Det enda som behövs är något som styrker hur mycket du egentligen har tjänat hos arbetsgivaren. Det kan till exempel vara lönespecifikationer eller kontrolluppgifter, om du har sparat sådana. Annars kan Skatteverket hjälpa till med uppgifter för de senaste sex åren.

Så funkar din tjänstepension

  • Du som har fyllt 25 år och arbetar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal får tjänstepension från din arbetsgivare, utöver den allmänna pensionen. Den heter SAF-LO avtalspension.
  • Du får motsvarande 4,5 procent av din lönesumma inbetald till Fora, som sköter pensionen. Det gäller oavsett om du jobbar visstid, tillsvidare, heltid eller deltid. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden, inklusive diverse tillägg, får cirka 13 500 kronor om året i pensionsinbetalning.
  • För att Fora ska veta hur stora premier du har tjänat in måste din arbetsgivare en gång om året rapportera hur mycket lön du har fått.
  • Pengarna förvaltas tills det är dags att betala ut dem till dig. Du kan själv välja var de ska placeras, annars placeras pengarna åt dig.
  • Om en arbetsgivare med kollektivavtal inte skulle betala sina premier till Fora så finns det en garantifond som betalar pengarna i stället. Det kräver dock att Fora vet vilka anställda som är försäkrade och hur stora premier de skulle ha fått.

Även deklarationer eller intygande från facket kan fungera, säger Åke Rosander.
– Vi försöker se vad du kan komma med för uppgifter. Vi gör en bedömning från fall till fall.

I de fall där det står klart att en arbetsgivare rapporterat fel gör Fora en faktura på den saknade summan tillsammans med dröjsmålsränta. Den anställde får tillgodoräkna sig schablon­avkastning och schablonränta på sina premier. Om arbetsgivaren vägrar betala eller har gått i konkurs, finns det en garanti som ser till att pensionen betalas in ändå.
– Finns det ett kollektivavtal och arbetsgivaren går i konkurs eller inte betalar går garantin in. Den anställde ska vara skadefri.

Fora kan rätta uppgifter tillbaka till 1996, förutsatt att du kan styrka hur mycket du har tjänat. För andra trygghetsförsäkringar finns en preskriptionstid, men inte för avtalspensionen.
– Det är en trygghet. Det är därför vi har kollektivavtalet, säger Åke Rosander.

Fora har fortfarande saker kvar att förbättra, säger Åke Rosander. I dag finns till exempel informationen enbart på svenska.
– Pension är svårt även för en som pratar svenska, det är en djungel. Och kan man inte språket är det ännu svårare. När vi började med det här 1973 var det en helt annan situation än i dag. Vi måste anpassa oss så att vi kan stötta alla som behöver hjälp.

Läs också

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här