Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

Fora: Varje krona är viktig den dag du fyller 65

De anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Det är målet för Fora som börjat arbeta mer aktivt mot arbetsgivare och skapat möjlighet för de anställda att själva kontrollera vad som betalats in.

Publicerad 17 november 2016
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.
Åke Rosander, chef för processutveckling, Fora.

Det senaste året har Fora gjort flera saker som stärker de anställdas rätt till pension. Bland annat har de börjat arbeta mer aktivt för att få in uppgifter från arbetsgivare som inte lämnar in dem.
– Det gör vi för att vi ser att vi inte får in de uppgifter vi vill ha. Påminnelser hjälper inte alltid. Vi vill ju att de anställda ska få in sina pensioner så de kan förvaltas. Varje krona är viktig den dag du fyller 65, säger Åke Rosander, chef för processutveckling hos Fora.

Fora har även gjort det lättare för anställda att själva kontrollera sina uppgifter. I oktober öppnades en ny tjänst på »Mina sidor« på fora.se, där anställda kan se hur mycket olika arbetsgivare rapporterat och betalat år för år.

Den som upptäcker fel i sina uppgifter kan få dem ändrade. Det enda som behövs är något som styrker hur mycket du egentligen har tjänat hos arbetsgivaren. Det kan till exempel vara lönespecifikationer eller kontrolluppgifter, om du har sparat sådana. Annars kan Skatteverket hjälpa till med uppgifter för de senaste sex åren.

Så funkar din tjänstepension

  • Du som har fyllt 25 år och arbetar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal får tjänstepension från din arbetsgivare, utöver den allmänna pensionen. Den heter SAF-LO avtalspension.
  • Du får motsvarande 4,5 procent av din lönesumma inbetald till Fora, som sköter pensionen. Det gäller oavsett om du jobbar visstid, tillsvidare, heltid eller deltid. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden, inklusive diverse tillägg, får cirka 13 500 kronor om året i pensionsinbetalning.
  • För att Fora ska veta hur stora premier du har tjänat in måste din arbetsgivare en gång om året rapportera hur mycket lön du har fått.
  • Pengarna förvaltas tills det är dags att betala ut dem till dig. Du kan själv välja var de ska placeras, annars placeras pengarna åt dig.
  • Om en arbetsgivare med kollektivavtal inte skulle betala sina premier till Fora så finns det en garantifond som betalar pengarna i stället. Det kräver dock att Fora vet vilka anställda som är försäkrade och hur stora premier de skulle ha fått.

Även deklarationer eller intygande från facket kan fungera, säger Åke Rosander.
– Vi försöker se vad du kan komma med för uppgifter. Vi gör en bedömning från fall till fall.

I de fall där det står klart att en arbetsgivare rapporterat fel gör Fora en faktura på den saknade summan tillsammans med dröjsmålsränta. Den anställde får tillgodoräkna sig schablon­avkastning och schablonränta på sina premier. Om arbetsgivaren vägrar betala eller har gått i konkurs, finns det en garanti som ser till att pensionen betalas in ändå.
– Finns det ett kollektivavtal och arbetsgivaren går i konkurs eller inte betalar går garantin in. Den anställde ska vara skadefri.

Fora kan rätta uppgifter tillbaka till 1996, förutsatt att du kan styrka hur mycket du har tjänat. För andra trygghetsförsäkringar finns en preskriptionstid, men inte för avtalspensionen.
– Det är en trygghet. Det är därför vi har kollektivavtalet, säger Åke Rosander.

Fora har fortfarande saker kvar att förbättra, säger Åke Rosander. I dag finns till exempel informationen enbart på svenska.
– Pension är svårt även för en som pratar svenska, det är en djungel. Och kan man inte språket är det ännu svårare. När vi började med det här 1973 var det en helt annan situation än i dag. Vi måste anpassa oss så att vi kan stötta alla som behöver hjälp.

Läs också

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här