Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

LO kräver förhandling om pensionsfusket

Efter HRF:s larm om arbetsgivare som missköter de anställdas tjänstepension har LO nu begärt förhandling med Svenskt Näringsliv. Något måste göras för att stoppa kryphålen i systemet, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Publicerad 17 november 2016
LO kräver förhandling om pensionsfusket
Svenskt Näringsliv har sagt upp avtalet om informationsmedel med LO och PTK. Foto: Mostphotos

– Våra medlemmar ska ha sina pensionsinbetalningar, de ska kunna placera sina pensionspengar och de ska ha ränta. Om du är i en sådan här bransch hela ditt liv kanske du faktiskt inte har så mycket pengar inbetalda när det är dags för pension, säger Torbjörn Johansson.

Det har gått flera år sedan HRF för första gången larmade om att arbetsgivare inte sköter sina inrapporteringar till Fora. Anledningen till att LO först nu valt att ta upp problemet med Svenskt Näringsliv är enligt Torbjörn Johansson att de rättsliga vägarna först måste prövas.
Annars hade risken varit att Svenskt Näringsliv hade avvisat begäran. Nu återstår bara att lyfta och reglera frågan.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare
Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare. Foto: LO

Även om andra LO-förbund inte har granskat problemet i samma utsträckning som HRF, kan man ana att det finns på andra ställen också, säger Torbjörn Johansson.
– Man kan misstänka att det finns även i andra branscher med flyktiga företag och stor personalgenomströmning.

Han är hoppfull om att LO och Svenskt Näringsliv ska kunna åstadkomma en lösning på problemet. Det ligger i bådas intresse, säger Torbjörn Johansson.
– Om arbetsgivare börjar missbruka systemet, att systematiskt underrapportera och gå i konkurs, då får andra arbetsgivare betala. Det är ett gemensamt problem. Alla lösningar som löser det är rätt.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv
Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, säger att det är oacceptabelt att arbetsgivare inte sköter sin inrapportering till Fora.
– Det är väldigt viktigt att man följer de skyldigheter man har enligt vårt gemensamma system. Det är inte acceptabelt att inte göra det, oavsett om det handlar om att man gör det med flit eller av slarv. Om det är så att man sätter detta i system, då går det ut över övriga arbetsgivare. Systemet bygger på att man rapporterar det man ska rapportera. Men det är svårt att kontrollera.

På frågan om man inte skulle behöva öka kontrollen, till exempel genom att ge Fora större kontrollmöjligheter, svarar han:
– Jag vet inte hur det skulle se ut. Det är en komplex fråga. Nu har ju LO begärt förhandling om frågeställningen. Vi håller på att behandla förhandlingsframställan. Om vi kommer i gång med förhandlingar får vi titta på hur det skulle kunna se ut.

Efterlysning

Har du kollat med Fora och upptäckt att dina pensions­inbetalningar inte stämmer?
Kontakta vår reporter Lisa Castilla på lisa.castilla@hotellrevyn.se eller ring 08-588 098 30.

Peter Jeppsson vill inte gärna komma med förslag på hur man skulle kunna komma åt problemet.
– Jag har ingen patentlösning. Utgångpunkten är att man ska fullgöra det avtal man har. Behövs det en skärpning av reglerna så är det något vi i så fall får diskutera med LO i de här förhandlingarna. Det behövs att både arbetsgivare och fack är aktiva och informerar om det här. Det är viktigt att anställda håller koll.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Nyheter utbildning

Fullsatt fackkurs på mongoliska

Engelska, spanska och nu också på mongoliska. I veckan höll Hotell- och restaurangfacket sin första medlemskurs för mongolisktalande, och intresset var stort.

Publicerad 18 oktober 2018 Kommentera
Fullsatt fackkurs på mongoliska
Kajsa Bysell och Tseegii Byambadorj är kursledare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och jobbar som hotellstädare. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

– Ingen arbetsgivare får vara elak mot er eller särbehandla er för att ni är med i facket. Det står i lagen. Vi har föreningsrätt, säger Kajsa Bysell, barista och förtroendevald.
Hon tittar ut över det 20-tal deltagare som samlats på HRF:s Stockholmsavdelning, medan Tseegii Byambadorj översätter till mongoliska.

Det är dag två på den första medlemsutbildningen som HRF håller på mongoliska. Konferensrummet är fullt. Deltagarna kommer från olika delar av hotell- och restaurangbranschen. Många är här på arbetstillstånd, det vill säga att deras uppehållstillstånd är kopplat till deras anställning. Att det är en otrygg situation är tydligt. Många frågor handlar om vad man vågar kräva av sin arbetsgivare när man inte har permanent uppehållstillstånd.
– Ni har rätt till precis samma saker som alla andra. Arbetsgivaren får inte lov att behandla er annorlunda, säger Kajsa Bysell.

Det var Tseegii Byambadorj som tog initiativet till kursen. Hon är förtroendevald och jobbar till vardags som hotellstädare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och vet hur det kan vara att komma in på den svenska arbetsmarknaden utan kunskap.
– Många blir utnyttjade och lurade när de inte kan sina rättigheter och inte kan språket. Jag ville göra något för att hjälpa mina landsmän.

Solongo Widén. Foto: Elis Hoffman

På kursen går de igenom allt från arbetsmiljö till vad som ska stå på ett anställningsbevis. Solongo Widén är en av deltagarna. Hon säger att hon har lärt sig mycket.
– Före utbildningen visste jag nästan ingenting om de här sakerna. Nu vet jag allt. I Mongoliet finns det fack, men det är inte som här. Här är det för oss anställda, på riktigt, säger hon.

Chimgee Lkhagva. Foto: Elis Hoffman

Chimgee Lkhagva pratar inte så mycket svenska än, men får hjälp med tolkningen av Tseegii.
– Jag har redan lärt mig mycket om vad som är viktigt att tänka på, och varför man ska vara med i facket. Det visste jag inte förut.
Chimgee tycker att alla borde gå en medlemsutbildning.
– Det är så många som missar sina rättigheter, säger hon.

Intresset för kursen var stort och tyvärr fick inte alla plats som ville gå. Några av de anmälda fick inte heller ledigt av sina arbetsgivare, säger Tseegii Byambadorj.
– Medlemmarna hade lämnat in ledighetsansökan cirka tre veckor innan kursen, men arbetsgivaren hade ändå inte beviljat. Det är fruktansvärt.
Hennes förhoppning är att det ska bli fler tillfällen.
– Det finns helt klart ett behov, säger hon.

Nyheter rapport

Rapport: Arbetarkvinnors arbetsmiljö allt sämre

Mer stress, mindre inflytande och mer uttröttande arbetsuppgifter. Sedan början av 90-talet har arbetarkvinnornas arbetsmiljö blivit allt sämre, visar en ny rapport från LO.

Publicerad 18 oktober 2018 Kommentera
Rapport: Arbetarkvinnors arbetsmiljö allt sämre
Sedan 90-talet har arbetarkvinnors arbetsmiljö försämrats på flera sätt, visar LO:s rapport. Foto: Istockphoto

På vissa sätt har arbetsmiljön på svenska arbetsplatser blivit bättre sedan början av 90-talet. Det är till exempel vanligare med systematiskt arbetsmiljöarbete, och arbetssjukdomar som leder till sjukfrånvaro har minskat.

Men en ny rapport från LO visar också på tydliga försämringar, framför allt för arbetarkvinnor. Stressen har ökat, möjligheten till inflytande över arbetet har minskat och allt fler kommer hem uttröttade efter jobbet.

Att ha tillgång till företagshälsovård har också blivit allt ovanligare. Bland arbetarkvinnor minskade andelen som har det från 74 procent till 43 procent mellan 1995 och 2015.

Berit Müllerström, andre vice ordförande på LO, kommenterar resultatet i ett pressmeddelande:
– Det arbetsgivarna ägnar sig åt är inget annat än arbetsmiljödumpning. Vi brukar prata om lönedumpning men det är minst lika allvarligt när arbetsgivare inte ser till att våra medlemmar får en bra arbetsmiljö.

Rapporten ”Bättre och bättre dag för dag? Arbetsmiljön i Sverige under ett kvarts sekel” bygger på tidigare sammanställningar och undersökningar.

Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018 Kommentera
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Ingår i temat: Pensionsfusket 15 artiklar

Alla artiklar i temat (12 till)
Fråga om jobbet.
146
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här