Ur temat Pensionsfusket
Nyheter Pensionsfusket

LO kräver förhandling om pensionsfusket

Efter HRF:s larm om arbetsgivare som missköter de anställdas tjänstepension har LO nu begärt förhandling med Svenskt Näringsliv. Något måste göras för att stoppa kryphålen i systemet, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Publicerad 17 november 2016
LO kräver förhandling om pensionsfusket
Om organisationsgraden bland arbetare fortsätter att sjunka i samma takt äventyras den svenska modellen, menar professor Anders Kjellberg. Foto: Mostphotos

– Våra medlemmar ska ha sina pensionsinbetalningar, de ska kunna placera sina pensionspengar och de ska ha ränta. Om du är i en sådan här bransch hela ditt liv kanske du faktiskt inte har så mycket pengar inbetalda när det är dags för pension, säger Torbjörn Johansson.

Det har gått flera år sedan HRF för första gången larmade om att arbetsgivare inte sköter sina inrapporteringar till Fora. Anledningen till att LO först nu valt att ta upp problemet med Svenskt Näringsliv är enligt Torbjörn Johansson att de rättsliga vägarna först måste prövas.
Annars hade risken varit att Svenskt Näringsliv hade avvisat begäran. Nu återstår bara att lyfta och reglera frågan.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare
Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare. Foto: LO

Även om andra LO-förbund inte har granskat problemet i samma utsträckning som HRF, kan man ana att det finns på andra ställen också, säger Torbjörn Johansson.
– Man kan misstänka att det finns även i andra branscher med flyktiga företag och stor personalgenomströmning.

Han är hoppfull om att LO och Svenskt Näringsliv ska kunna åstadkomma en lösning på problemet. Det ligger i bådas intresse, säger Torbjörn Johansson.
– Om arbetsgivare börjar missbruka systemet, att systematiskt underrapportera och gå i konkurs, då får andra arbetsgivare betala. Det är ett gemensamt problem. Alla lösningar som löser det är rätt.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv
Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, säger att det är oacceptabelt att arbetsgivare inte sköter sin inrapportering till Fora.
– Det är väldigt viktigt att man följer de skyldigheter man har enligt vårt gemensamma system. Det är inte acceptabelt att inte göra det, oavsett om det handlar om att man gör det med flit eller av slarv. Om det är så att man sätter detta i system, då går det ut över övriga arbetsgivare. Systemet bygger på att man rapporterar det man ska rapportera. Men det är svårt att kontrollera.

På frågan om man inte skulle behöva öka kontrollen, till exempel genom att ge Fora större kontrollmöjligheter, svarar han:
– Jag vet inte hur det skulle se ut. Det är en komplex fråga. Nu har ju LO begärt förhandling om frågeställningen. Vi håller på att behandla förhandlingsframställan. Om vi kommer i gång med förhandlingar får vi titta på hur det skulle kunna se ut.

Efterlysning

Har du kollat med Fora och upptäckt att dina pensions­inbetalningar inte stämmer?
Kontakta vår reporter Lisa Castilla på lisa.castilla@hotellrevyn.se eller ring 08-588 098 30.

Peter Jeppsson vill inte gärna komma med förslag på hur man skulle kunna komma åt problemet.
– Jag har ingen patentlösning. Utgångpunkten är att man ska fullgöra det avtal man har. Behövs det en skärpning av reglerna så är det något vi i så fall får diskutera med LO i de här förhandlingarna. Det behövs att både arbetsgivare och fack är aktiva och informerar om det här. Det är viktigt att anställda håller koll.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här