Ur temat Pensionsfusket
Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ingen påföljd för pensionsfusk

Det blir ingen påföljd för restaurangföretaget Storseglet som under flera år betalade in för lite pension för sina anställda. Arbetsdomstolen meddelade i dag att de inte tänker pröva ärendet.

Publicerad 20 november 2013
inlinebild
Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Foto: LO-TCO Rättsskydd

– Det är tråkigt att Arbetsdomstolen avvisar detta. Konsekvensen blir att företaget, som vi anser har uppträtt uppseendeväckande illa kommer undan, säger Annett Olofsson. Hon är jurist på LO-TCO Rättsskydd och har drivit ärendet för HRF:s räkning.

Fallet är komplicerat och går tillbaka till hösten 2011. Då upptäckte Hotell- och restaurangfacket att Restaurang Storseglet AB under lång tid rapporterat in för få anställda till Fora, som sköter tjänstepensionerna. Mellan 2005 och 2011 hade företaget uppgett att det som mest hade 17 anställda. Men i verkligheten arbetade upp till 220 personer för Restaurang Storseglet under den perioden.
– De hade bara betalat in pension för runt 8 procent av sina anställda till Fora, konstaterar Annett Olofsson.

Förra hösten stämde förbundet Storseglet i Arbetsdomstolen, och krävde skadestånd för brott mot Gröna Riksavtalet. Men arbetsgivarsidan menade att frågan inte kunde prövas i domstolen eftersom avtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO om avtalsförsäkringar och avtalspension SAF-LO anger att tvister ska avgöras av en särskild skiljenämnd. Hotell- och restaurangfacket höll inte med.
– I korthet kan man säga att det handlade om en enda skrivning i en bestämmelse i Gemensamma villkor för avtalsförsäkringarna. Där står att övriga frågor i kollektivavtal om försäkringarna i sista hand ska behandlas av en skiljenämnd. Frågan har varit vad som menas med övriga frågor, säger Annett Olofsson.

I dag kom Arbetsdomstolens beslut som alltså gick på arbetsgivarnas linje. Domstolen menar att "det inte går att säga att formuleringen om övriga frågor i avtalet om försäkringarna inte handlar om ett sådant brott mot förbundsavtalet som förbundet hävdar, och att det därmed bör vara skiljenämnden som ska pröva ärendet". Arbetsdomstolen dömer även Hotell- och restaurangfacket att betala Visitas rättegångskostnader på 250 000 kronor.   

Efter att historien uppdagats betalade företaget in pengar retroaktivt för merparten av de anställda. Men även om de flesta fått sina pensionspengar inbetalda, så har de gått miste om möjligheten att göra aktiva val för att få en högre avkastning, menar HRF och Rättsskyddet. Dessutom kan det finnas före detta anställda som inte är medvetna om att de saknar pensionspengar. Nu finns det dock ingen möjlighet att driva ärendet vidare eftersom preskriptionstiden till skiljenämnden inte tillåter det, säger Annett Olofsson.
– Vad gäller detta ärende så är det slut nu. Det är tråkigt att ett företag som gör så här ska kunna slippa påföljder. Det är nu upp till förbundet att fundera ut steg två.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Pensionsfusket 18 artiklar

Alla artiklar i temat (15 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här