Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Behålla löneökningar när man byter lönegrupp?
Fråga:Får man behålla tidigare löneökningar man fått, vid exempelvis individuell lönesättning, när man får löneökning genom att gå upp ett steg i någon av kollektivavtalets kategorier? Exempelvis om man går från lönegrupp 2 till grupp 1 eller när man får tillägget för sex års yrkesvana.
P
Svar:Det korta svaret är nej. Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal har inget sådant system som brukar kallas »kork«, det vill säga att löneökningarna ligger som en kork på grundlönen även om grundlönen ändras.
Emil Bäckström, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Byte från timlön till månadslön – hur räknar jag?
Fråga:Jag är i dag anställd på 32 timmar i veckan i genomsnitt med en timlön på 162 kronor. Nu ska arbetsgivaren byta till månadslön, hur räknas detta ut? Enligt min arbetsgivare: 162x173 = 28026x0,8 = 22 420,8 kronor. Enligt mig: 32x52 = 1 664x162 = 2 69 568/12 = 22 464 kronor. Blir ju skillnad i lönen beroende på uträkning. Det som står i anställningsavtalet är alltså anställd deltid med ett genomsnitt på 32 timmar i veckan. Inte att jag är anställd 80 procent.
M
Svar:Jag utgår från att du jobbar på en arbetsplats där branschens vanligaste kollektivavtal Gröna Riksavtalet gäller i mitt svar. Om du jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal eller om ett annat kollektivavtal gäller så blir svaret annorlunda.
Din arbetsgivare gör en korrekt beräkning i denna fråga.
En arbetstagares sysselsättningsgrad beräknas utifrån antal timmar per vecka.
Heltid är 40 timmar per vecka (om du inte jobbar huvudsakligen som nattreceptionist, då är den 38 timmar per vecka) och en sysselsättningsgrad om 32 timmar per vecka är alltså 80 procent av heltid.
Regler för löneberäkning
I Gröna riksavtalets sjätte kapitel finns regler för löneberäkning. 173 timmar är snittet på antal timmar per månad som används för att göra omräkning mellan timlön och månadslön.
Det betyder inte att heltid varje månad är exakt 173 timmar utan att det är ett snitt på en längre period, då antalet arbetsdagar per månad varierar beroende på månadens längd och hur arbetsdagarna faller ut olika månader.
Exempelvis innehåller februari, med 28 dagar, färre arbetsdagar och därmed färre arbetstimmar än en månad med 31 dagar där arbetsdagarna blir fler, men månadslönen ska vara densamma.
Så räknar man
Så för att räkna ut hur mycket du ska ha i månadslön utifrån din timlön ska man göra enligt följande:
- Din timlön x 173 = din månadslön utifrån heltid
- Din månadslön utifrån heltid x 80 % = din månadslön för 80 % av en heltid
Alltså som din arbetsgivare har beräknat.
Det som blir fel i din beräkning är att ett år inte är exakt 52 hela veckor, utan 1–2 dagar längre. Uträkningen mellan timlön och månadslön ska alltså inte göras utifrån ett helt år som du har gjort, utan utifrån att 40 timmar per vecka i snitt blir 173 timmar per månad.
Det är därför schablonsiffran om 173 timmar i snitt per månad kom till, för att ”jämna ut” det olika antalet timmar som ska arbetas per månad.
Hoppas du fick svar på din fråga, om du har vidare funderingar rekommenderar jag dig att kontakta din lokala HRF-avdelning.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ska ob bakas in i lönen?
Fråga:Jag var nyligen på en anställningsintervju som kock. Det var på en arbetsplats med kollektivavtal. När vi kom in på lönen så sa de att ob-tillägget var inbakat i månadslönen. Får man göra så? Detta gällde en heltidsanställning med månadslön, mest schemaläggning kväll och helg, då vill man ju gärna få den där extra slanten ob.
F
Svaret är äldre än ett år
Svar:Nej, så kan bolaget inte göra.
Precis som exempelvis semester och övertidsersättning så ska ob-tillägget redovisas separat. Jag misstänker att en sådan »inbakning« bara skulle gynna arbetsgivaren.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
När ska jag som nyanställd få lönen?
Fråga:Jag har påbörjat en ny anställning, tillsvidare på heltid med månadslön som ska betalas den 25:e enligt kontrakt. Jag jobbar min första dag den 2:a i månaden. Ska jag inte få min grundlön den 25:e samma månad?
M
Svaret är äldre än ett år
Svar:Enligt kollektivavtalet med Visita (Gröna riksavtalet) så ska lönen utbetalas senast den 25:e i månaden för föregående månad. Det innebär att det du arbetar i augusti ska betalas ut senast den 25 september.
Arbetsgivaren är fri att betala ut lön tidigare än så och det ska framgå i ditt anställningsavtal vad som gäller runt din löneutbetalning. Du har alltså inte rätt att få din grundlön samma månad.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Semesterpengar för extra pass?
Fråga:Jag har en fast tjänst på 75 procent på hotellet, där jag jobbar på flera avdelningar. Varje månad jobbar jag mer än mina 75 procent, det vill säga mer än 30 timmar per vecka. Dessa pass som jag blir inlagd på utöver mina 30 timmar, ska jag få semesterersättning utbetalt för de dagarna? De är ju utöver min fasta tjänst.
L
Svaret är äldre än ett år
Svar:Det korta svaret är »ja«. Du intjänar semester, vilket är 12,72 procent på all din förfallna lön under intjänandeåret, förutom tidigare utbetald semesterlön.
Ett intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars året därpå.
Semesterersättningen du intjänar på exempelvis mertid och ob-ersättning betalas inte ut månadsvis på lönen, utan samlas till den semesterlöneskuld arbetsgivaren har gentemot dig till den dagen du tar ut din intjänade semester.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Semesterersättning inbakad i lönen?
Fråga:Jag jobbade på en restaurang, började i oktober förra året. Det var tidsbegränsat så jobbade året ut och nu har jag fått sista lönen utbetald. Men det kom ingen semesterersättning. Min chef säger att den är inlagd i lönen. Jag fick 162 kronor i timmen men det står ingenstans att det var med semester. De har HRF-avtal.
P
Svaret är äldre än ett år
Svar:Arbetsgivaren har fel. I kollektivavtalet så står det att semesterlön eller semesterersättning ska utgå utöver överenskommen tim- eller månadslön. Du ska alltså ha 12,72 procents semesterersättning på din lön utbetalat på slutlönen.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Illustration: Colourbox
Vardags-ob på en söndag?
Fråga:Jag jobbar på en restaurang med HRF-avtal och undrar om ob-tillägget för jobb på söndagar. Finns det några undantag som gör att man ibland kan få ob som för en vanlig vardag på en söndag, det vill säga inte ob-ersättning förrän efter kl. 20.00? Var står det undantaget i så fall?
M
Svaret är äldre än ett år
Svar:Nej, det finns inga undantag i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är tydligt på den punkten vilket innebär att den som arbetar söndag och helgdag (röda dagar i almanackan) ska ha ob-ersättning från kl. 06.00 till 06.00 påföljande dag.
Eftersom ob-ersättning även ska betalas ut på vardagar från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, samt lördagar från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, är arbete under hela söndagen garanterad ob-ersättning.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Avdrag på lönen för felslag?
Fråga:Om man är ny på jobbet och råkat ta fel betalt i kassan, kan arbetsgivaren dra av den summan på ens lön? Eller om man ska lära upp ny personal och de sedan gör fel. Får arbetsgivaren dra av den summan på ens lön för att man är den som lärt ut?
Svaret är äldre än ett år
Svar:Om en arbetsgivare gör avdrag från innestående lön kallas det för kvittning. Arbetsgivare får inte kvitta mot lön utan att ha stöd för det i lag eller i avtal.
Man kan kort sagt säga att det finns två typer av kvittning. Det är »frivillig kvittning« som innebär att arbetsgivare kan kvitta mot lön när den anställde har givit sitt medgivande. Ett sådant medgivande bör vara skriftligt och kan när som helst återkallas av den anställde.
Sedan finns det »tvungen kvittning« vilket innebär att löneavdrag kan göras utan den anställdes medgivande. En sådan kvittning kan grunda sig på ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren eller bestämmelser i kollektivavtal. Den kan också grunda sig på att den anställde uppsåtligen vållat skada i tjänsten.
Innan arbetsgivare får göra en tvungen kvittning behöver de inhämta ett förhandsbesked från Kronofogdemyndigheten. Ett sådant förhandsbesked kallas för benificiebesked.
I kollektivavtalet mellan Visita och HRF finns det reglerat i 7 Kap, § 25 om anställdas ersättningsskyldighet gentemot arbetsgivaren, och vad som krävs i de fall en arbetsgivare vill göra anspråk på ersättning eller skadestånd från anställd.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Rätt att få månadslön?
Fråga:Jag undrar om man har rätt till månadslön om man har en tillsvidareanställning på deltid. Jobbar på hotell med kollektivavtal.
H
Svaret är äldre än ett år
Svar:Arbetsgivaren kan betala månadslön eller timlön och det ska inte göra någon skillnad i hur mycket man får i lön under ett år.
Har man månadslön så får man en fast summa varje månad. Om man däremot har timlön så kan lönen variera något från månad till månad, beroende på hur många arbetsdagar månaden har och hur man är schemalagd. Men om man slår ut timlönen på ett år så ska det bli lika mycket som om man hade månadslön.
Man har alltså inte rätt till månadslön, men man kan alltid prata med arbetsgivaren om det. Det ska som sagt inte göra någon skillnad i slutänden.
Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ger utlandsjobb yrkesvana?
Fråga:Jag har arbetat i tre år utomlands på hotell. Jobbet var i Grekland, så inom EU. Räknas dessa år som yrkesvana för mig?
K
Svaret är äldre än ett år
Svar:All erfarenhet som man kan styrka räknas, oavsett om man har arbetat i Sverige eller utomlands.
Susanne Bali, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket