Ur temat Kongress 2018
Nyheter Kongress 2018

Styrelsens arvoden blir kvar

Det blev livlig debatt om förbundsstyrelsens arvoden på kongressens första dag. Men till slut gick kongressen på förbundsstyrelsens linje, arvodena blir kvar.

Publicerad 2 juni 2018
Styrelsens arvoden blir kvar
Kongressombud på HRF:s kongress 2018. Foto: Annika af Klercker

Flera avdelningar hade skickat in motioner till kongressen om förbundsstyrelsens arvoden. Under kongressens första dag ledde flera av dem till intensiv debatt. Avdelning Väst motionerade om att förbundsstyrelsens arvode helt ska tas bort, och att styrelsen istället ska få ersättning för utebliven arbetsinkomst.
– Vi fackliga ska inte förlora pengar på vårt uppdrag men inte heller tjäna på det, argumenterade Christian Forsman från avdelning Väst.

Mathias Westbrand Emilsson från förbundsstyrelsen var en av dem som i stället argumenterade för fortsatta arvoden för styrelsen.
– Det måste vara lika lön för lika arbete. Om vi enbart skulle ersätta utebliven arbetsinkomst skulle ju ersättningarna bli olika för alla ledamöter. En städerska som arbetar deltid skulle få en väldigt låg ersättning, sade han.

Så tjänar AU och förbundsstyrelsen

I dag tjänar HRF:s ordförande 3,5 gånger så mycket som branschens genomsnittslön. För vice ordförande och avtalssekreterare är ersättningen tre gånger så mycket som genomsnittslönen.

Förbundsstyrelsen ledamöter har en ersättning på 1,75 prisbasbelopp, vilket motsvarar 79 625 kronor per år.

Kongressen beslutade att gå på förbundsstyrelsens linje och fortsätta med arvoden till styrelsen. Sedan följde en debatt om storleken på ersättningen. Avdelning Nord motionerade om att sänka ersättningen som de menade är för hög jämfört med branschens löner. Men HRF:s avtalssekreterare Per Persson menade att man också måste tänka på vilket ansvar styrelseuppdraget medför.
– Förbundsstyrelsen har ansvar för hela HRF:s ekonomi och alla anställda. För att klara det uppdraget krävs en stor arbetsinsats och att ledamöterna vidareutbildar sig, sade Per Persson.

En knapp majoritet av kongressombuden röstade för att arvodena ska ligga kvar på samma nivå, det vill säga 79 625 kronor per år. Även arbetsutskottets, AU:s, ersättning var uppe för diskussion. I dag bestäms arbetsutskottets arvoden av den avgående förbundsstyrelsen. Men både avdelning Syd och Stockholm-Gotland argumenterade för att arvodena i stället ska beslutas av kongressen.
– Vi ska ha så mycket demokrati som möjligt eftersom vi är en demokratisk förening, sade Johan Brösther Hedström från avdelning Syd.

Men kongressen beslutade att fortsätta som tidigare. Kajsa Bysell från förbundsstyrelsen var en av dem som ville behålla arvodena.
– Som fackliga kämpar kan vi inte stå för lönedumpning varken för oss själva eller för andra.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här