Ur temat Kongress 2018
Nyheter Kongress 2018

Styrelsens arvoden blir kvar

Det blev livlig debatt om förbundsstyrelsens arvoden på kongressens första dag. Men till slut gick kongressen på förbundsstyrelsens linje, arvodena blir kvar.

Publicerad 2 juni 2018
Styrelsens arvoden blir kvar
Kongressombud på HRF:s kongress 2018. Foto: Annika af Klercker

Flera avdelningar hade skickat in motioner till kongressen om förbundsstyrelsens arvoden. Under kongressens första dag ledde flera av dem till intensiv debatt. Avdelning Väst motionerade om att förbundsstyrelsens arvode helt ska tas bort, och att styrelsen istället ska få ersättning för utebliven arbetsinkomst.
– Vi fackliga ska inte förlora pengar på vårt uppdrag men inte heller tjäna på det, argumenterade Christian Forsman från avdelning Väst.

Mathias Westbrand Emilsson från förbundsstyrelsen var en av dem som i stället argumenterade för fortsatta arvoden för styrelsen.
– Det måste vara lika lön för lika arbete. Om vi enbart skulle ersätta utebliven arbetsinkomst skulle ju ersättningarna bli olika för alla ledamöter. En städerska som arbetar deltid skulle få en väldigt låg ersättning, sade han.

Så tjänar AU och förbundsstyrelsen

I dag tjänar HRF:s ordförande 3,5 gånger så mycket som branschens genomsnittslön. För vice ordförande och avtalssekreterare är ersättningen tre gånger så mycket som genomsnittslönen.

Förbundsstyrelsen ledamöter har en ersättning på 1,75 prisbasbelopp, vilket motsvarar 79 625 kronor per år.

Kongressen beslutade att gå på förbundsstyrelsens linje och fortsätta med arvoden till styrelsen. Sedan följde en debatt om storleken på ersättningen. Avdelning Nord motionerade om att sänka ersättningen som de menade är för hög jämfört med branschens löner. Men HRF:s avtalssekreterare Per Persson menade att man också måste tänka på vilket ansvar styrelseuppdraget medför.
– Förbundsstyrelsen har ansvar för hela HRF:s ekonomi och alla anställda. För att klara det uppdraget krävs en stor arbetsinsats och att ledamöterna vidareutbildar sig, sade Per Persson.

En knapp majoritet av kongressombuden röstade för att arvodena ska ligga kvar på samma nivå, det vill säga 79 625 kronor per år. Även arbetsutskottets, AU:s, ersättning var uppe för diskussion. I dag bestäms arbetsutskottets arvoden av den avgående förbundsstyrelsen. Men både avdelning Syd och Stockholm-Gotland argumenterade för att arvodena i stället ska beslutas av kongressen.
– Vi ska ha så mycket demokrati som möjligt eftersom vi är en demokratisk förening, sade Johan Brösther Hedström från avdelning Syd.

Men kongressen beslutade att fortsätta som tidigare. Kajsa Bysell från förbundsstyrelsen var en av dem som ville behålla arvodena.
– Som fackliga kämpar kan vi inte stå för lönedumpning varken för oss själva eller för andra.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Närmare åtal för dödsolycka

Två personer på Orsa rovdjurspark kan bli åtalade för dödsolyckan då en ung djurskötare miste livet. Det kan även bli aktuellt med böter för Grönklittsgruppen.

Publicerad 12 augusti 2019 Kommentera
Närmare åtal för dödsolycka
En 18-årig djurskötare dog på Orsa rovdjurspark. Foto: Lena Cedervall/Mostphotos

För två år sedan dog en 18-årig djurskötare då han attackerades av björn på sin arbetsplats Orsa rovdjurspark. Nu har Gunnar Jonasson, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, kommit ett steg närmare åtal i fallet.
– Jag hoppas kunna fatta beslut om det blir åtal före årsskiftet. Det gäller två personer som är misstänkta för arbetsmiljöbrott i form av grovt vållande till annans död. Dessutom kan det bli företagsbot för Grönklittsgruppen som äger parken, säger Gunnar Jonasson.

De två personerna är även misstänkta för grovt vållande av fara för annan. Det gäller de fyra personer, två vuxna och två barn, som befann sig tillsammans med djurskötaren i det hägn som skulle ha varit tomt.

Utredningen av olyckan är skickad på slutdelgivning till företaget, de misstänkta och deras advokater. De ska yttra sig om utredningen senast den 15 september, men kan begära uppskov.

Företagsbot kan tas ut om företaget inte har förebyggt brott, för att någon i ledande ställning har begått brott eller för att någon som haft ansvar för tillsyn inte har skött uppgiften.

Rovdjursparken har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter tävling

Hallå där, Elias Larsson

Elias Larsson är hotellreceptionist på Radisson Blu i Malmö. Om en dryg vecka åker han till Kazan i Ryssland för att representera Sverige i Yrkes-VM för unga.

Publicerad 12 augusti 2019 Kommentera
Hallå där, Elias Larsson
Elias Larsson. Foto: Worldskills Sweden

Hur laddar du?
– Just nu är det finslipning på smådetaljer. Men det har varit mycket träning under året, det är många olika tävlingsmoment. Jag får en del träning i vardagen på jobbet, men tävlingsmomenten ska ju vara lite svårare. Det är mycket skriftligt, att göra bokningsförfrågningar eller att svara på gästkommentarer i sociala kanaler. Det har jag fått öva på.

Vad har du för förväntningar på tävlingen?
– Jag hoppas på medalj, självklart. Det hade varit jätteroligt. Men man vet ju inte, det är svårt att förutsäga hur det ska gå.

Vilka är dina styrkor?
– Det är nog ändå att jag ser gästerna, att jag gör så att de känner sig sedda. Det är något gästerna ofta uppskattar. Det är klart att det är svårare i den här tävlingssituationen där det ska vara väldigt strikt. Men jag tror att vi har hittat en bra balans för hur det ska komma fram.

Om tävlingen

  • Yrkes-VM, även kallat World Skills, är en tävling där unga under 23 år tävlar i yrkesskicklighet i olika grenar.
  • Tävlingen hålls vartannat år. I år arrangeras Yrkes-VM i Kazan i Ryssland 22-27 augusti.
  • Från hotell- och restaurangbranschen tävlar deltagare i servering, matlagning och hotellreception.
  • Det är UHR, där både HRF och Visita ingår, som utser tävlande från branschen.

Ingår i temat: Kongress 2018 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter FUSKJAKT

Myndigheter vill ha lagändring mot fusk

Sedan i våras jobbar åtta myndigheter gemensamt mot olika former av fusk inom bland annat restaurangbranschen. Nu vill de få större möjligheter att dela information med varandra, säger Pia Bergman på Skatteverket.

Publicerad 8 augusti 2019 Kommentera
Myndigheter vill ha lagändring mot fusk
Skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet, Pia Bergman, vill att myndigheter får större möjligheter att dela information för att komma åt fusk. Foto: Colourbox, Jeanette Andersson

Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polisen ingår sedan i våras i ett projekt mot osund konkurrens och fusk i fyra branscher. Förutom restaurang granskar man byggsektorn, bilverkstäder och skönhetssalonger.

– Det här är ett pilotår. Vi börjar i de branscher som är mest prioriterade, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

Det man tidigare har sett är att företag som brister inom ett område, till exempel skatteinbetalningar, ofta gör det på fler, bland annat arbetsmiljö.

I dagsläget upplever myndigheterna att sekretesslagstiftningen försvårar arbetet med kontroller.

– Vi på Skatteverket är ju de som är mest ute på fältet, men vi har också hårdast sekretess. Så vi kan inte alltid dela med oss av det vi ser till exempelvis Migrationsverket eller Arbetsmiljöverket, säger Pia Bergman.

Myndigheterna har framfört till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som initierade projektet, att de vill se regeländringar.

– Vi måste kunna dela relevanta uppgifter. Det har gjorts en lagändring tidigare för att komma åt organiserad brottslighet: Lagen om uppgiftsskyldighet, som innebär att vissa myndigheter SKA lämna uppgifter till varandra inom vissa områden.

Ännu finns inga siffror över vad granskningen av restauranger lett till. Men Pia Bergman konstaterar att man upptäckt många myndighetsgemensamma problem.

– Restaurangbranschen är ju en bransch där det är känt, inte bara i Sverige, att det finns personal som inte syns i restaurangerna, som jobbar mer bakom. Förutom svartjobb handlar det om arbetsmiljö, brist på arbetstillstånd och fusk med olika former av bidrag.

Syftet med projektet är att minska den osunda konkurrensen.

– Det ska löna sig att vara schyst, både när det gäller samhällsansvar och mot sina arbetstagare. Vi vill få bort de aktörer som underminerar marknaden för alla näringsidkare som vill göra rätt för sig. De flesta kämpar som tusan för att göra ett bra jobb med schysta villkor. Om det finns 20 krogar på samma gata ska det vara den med bäst käk och service som vinner – inte den som har svart arbetskraft, säger Pia Bergman.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här