Ur temat Kongress 2018
Nyheter Kongress 2018

Styrelsens arvoden blir kvar

Det blev livlig debatt om förbundsstyrelsens arvoden på kongressens första dag. Men till slut gick kongressen på förbundsstyrelsens linje, arvodena blir kvar.

Publicerad 2 juni 2018
Styrelsens arvoden blir kvar
Kongressombud på HRF:s kongress 2018. Foto: Annika af Klercker

Flera avdelningar hade skickat in motioner till kongressen om förbundsstyrelsens arvoden. Under kongressens första dag ledde flera av dem till intensiv debatt. Avdelning Väst motionerade om att förbundsstyrelsens arvode helt ska tas bort, och att styrelsen istället ska få ersättning för utebliven arbetsinkomst.
– Vi fackliga ska inte förlora pengar på vårt uppdrag men inte heller tjäna på det, argumenterade Christian Forsman från avdelning Väst.

Mathias Westbrand Emilsson från förbundsstyrelsen var en av dem som i stället argumenterade för fortsatta arvoden för styrelsen.
– Det måste vara lika lön för lika arbete. Om vi enbart skulle ersätta utebliven arbetsinkomst skulle ju ersättningarna bli olika för alla ledamöter. En städerska som arbetar deltid skulle få en väldigt låg ersättning, sade han.

Så tjänar AU och förbundsstyrelsen

I dag tjänar HRF:s ordförande 3,5 gånger så mycket som branschens genomsnittslön. För vice ordförande och avtalssekreterare är ersättningen tre gånger så mycket som genomsnittslönen.

Förbundsstyrelsen ledamöter har en ersättning på 1,75 prisbasbelopp, vilket motsvarar 79 625 kronor per år.

Kongressen beslutade att gå på förbundsstyrelsens linje och fortsätta med arvoden till styrelsen. Sedan följde en debatt om storleken på ersättningen. Avdelning Nord motionerade om att sänka ersättningen som de menade är för hög jämfört med branschens löner. Men HRF:s avtalssekreterare Per Persson menade att man också måste tänka på vilket ansvar styrelseuppdraget medför.
– Förbundsstyrelsen har ansvar för hela HRF:s ekonomi och alla anställda. För att klara det uppdraget krävs en stor arbetsinsats och att ledamöterna vidareutbildar sig, sade Per Persson.

En knapp majoritet av kongressombuden röstade för att arvodena ska ligga kvar på samma nivå, det vill säga 79 625 kronor per år. Även arbetsutskottets, AU:s, ersättning var uppe för diskussion. I dag bestäms arbetsutskottets arvoden av den avgående förbundsstyrelsen. Men både avdelning Syd och Stockholm-Gotland argumenterade för att arvodena i stället ska beslutas av kongressen.
– Vi ska ha så mycket demokrati som möjligt eftersom vi är en demokratisk förening, sade Johan Brösther Hedström från avdelning Syd.

Men kongressen beslutade att fortsätta som tidigare. Kajsa Bysell från förbundsstyrelsen var en av dem som ville behålla arvodena.
– Som fackliga kämpar kan vi inte stå för lönedumpning varken för oss själva eller för andra.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter TÄVLING

Hallå där, Noah Karlsson

I helgen hålls finalen i Gymnasie-SM i Grythyttan. Noah Karlsson tävlar i servering. Han går restaurang- och livsmedelsprogrammet på Rönnowska i Helsingborg. Andra grenar i SM är hotell, turism och kök.

Publicerad 20 mars 2019 Kommentera
Hallå där, Noah Karlsson
Noah Karlsson och Ellen Åberg övar inför SM. Foto: Britt-Mari Olsson
Noah Karlsson. Foto: Privat

Hur känns det inför tävlingen?
– Det ska bli kul och spännande att sätta sin kunskap på prov. Men nu börjar nervositeten komma också.

Vad tror du blir svåraste momentet?
– Antagligen att tranchera fågel. Kanske att det kan vara svårt att träffa rätt på vilka druvor det är i vinerna. Sedan ska det bli någon specialuppgift som vi inte får reda på i förväg. Förra året fick de göra hovmästarsås i matsalen.

 Hur har du och din lagkamrat Ellen Åberg förberett er?
– Mycket av det som ingår i tävlingen är sådant som vi redan gjort på skolan. Men tranchera hade vi aldrig gjort. När vi fick reda på att vi skulle vara med i SM började jag och Ellen stanna kvar efter skolan och öva tillsammans med vår lärare. Vi har stått som om det varit tävling och flamberat, trancherat, dekanterat vin och fileat hela fiskar.

Du arbetar redan i branschen vid sidan av skolan. Hur är det?
– Jag jobbar sedan ett och ett halvt år på O´Learys, mest med servering men nu har jag också börjat i baren. I skolan arbetar vi mycket med traditionell servering, det är vita dukar, man dekanterar viner framför gästerna och allt ska vara perfekt. När man kommer ut i arbetslivet är det ju inte riktigt så. Det är roligare att jobba, det händer mer. Jag har fått upp tempot. Det tror jag att jag kommer att ha nytta av i SM.

 

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här