Ur temat Kongress 2018
Nyheter kongress 2018

Många vill påverka förbundets framtidsfrågor

Ovanligt många vill påverka vad Hotell- och restaurangfacket ska arbeta med de kommande åren. Antalet inkomna motioner till kongressen i juni är mer än dubbelt så många som till förra kongressen.

Publicerad 4 januari 2018
Många vill påverka förbundets framtidsfrågor
Nästan 180 motioner har kommit in till HRF:s kongress som hålls i juni. Det är en fördubbling mot förra kongressen år 2014. Foto: Stig Hammarstedt
Pim van Dorpel. Foto: Jann Lipka/HRF

Vid årsskiftet gick tiden ut för att lämna motioner till HRF:s kongress i juni. Och intresset för motionsskrivande har ökat bland medlemmarna. Totalt fick förbundet in drygt 240 motioner. Efter att dubbletter slagits samman kvarstår nästan 180 stycken, även om siffran ännu är preliminär. Det ska jämföras med det 80-tal motioner som kom in till förra kongressen, år 2014.
– Det är en kraftig ökning, även från 2011. Vi har satsat på att få in fler motioner och det här visar att vi har lyckats. Det är jättepositivt, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Det är dock inte säkert att alla motionerna kommer att behandlas under kongressen, säger Pim van Dorpel.
– En del av dem kan vara avtalsmotioner som rör kollektivavtalet. De hänskjuts till avtalsrådet och får vänta till 2020 när avtalet går ut.

Nu ska förbundsstyrelsen ta ställning till motionerna och skriva utlåtanden till dem. De har till mitten av april på sig, då ska kongressombuden ha fått alla handlingar.

Fakta: Vad är en motion?

En motion innehåller förslag på vad HRF ska arbeta för eller tycka i en viss fråga. Alla medlemmar i förbundet kan skriva motioner, enskilt eller tillsammans. Förbundsstyrelsen skriver sedan ett utlåtande till varje motion med förslag på hur kongressen ska besluta kring den. Kongressen säger sedan ja eller nej till förbundsstyrelsens beslut.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter arbetsrätt

Provanställning avbröts efter vab

En HRF-medlem i Varberg var provanställd på en snabbmatsrestaurang. Hon behövde vabba ett par dagar, och då ska arbetsgivaren ha avbrutit hennes anställning. Brott mot föräldraledighetslagen anser facket och stämmer i Arbetsdomstolen.

Publicerad 12 juli 2018 Kommentera
Provanställning avbröts efter vab
Arbetsdomstolen får avgöra om arbetsgivaren brutit mot föräldraledighetslagen. Foto: Sofia Andersson

I februari började HRF-medlemmen sin provanställning på restaurangen. Hon var ensamstående förälder och hade fått ett schema som var anpassat till situationen. Kvällspassen var inlagda enbart de veckor som hon inte hade barnet.

Efter en vecka blev barnet sjukt. Den anställda meddelade att hon var tvungen att vabba dagen efter, en måndag. Under måndagen skickade hon ett sms om att hon måste vara hemma en dag till.

Då ringde chefen upp. Han ska enligt stämningsansökan ha sagt att det inte fungerade att ha en anställd som har barn, och att hon inte behövde komma tillbaka till arbetet. Kvinnan kontaktade Hotell- och restaurangfacket samma dag.

Arbetsgivaren ska sedan ha skickat sms om att kvinnan kunde få fortsätta arbeta, om hon jobbade till kl. 20 eller kl. 21 samtliga veckodagar.
Detta satte kvinnan i ”en för henne omöjlig situation, som är att jämställa med att [företaget] har avbrutit provanställningen” enligt stämningsansökan.

Förhandlingar med Hotell- och restaurangfacket ledde inte till någon lösning, och ärendet lämnades över till LO-TCO Rättsskydd. I stämningsansökan skriver de att arbetsgivaren har missgynnat den anställda av skäl som har samband med föräldraledighet.
Rättsskyddet kräver att arbetsgivaren betalar 100 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Arbetsgivare har rätt att avsluta en provanställning utan att ange skäl. Men det finns andra regler som måste följas. Om en provanställning avbryts av skäl som har samband med någon diskrimineringsgrund eller på grund av föräldraledighet kan det vara ett brott mot diskrimineringslagen eller föräldraledighetslagen.

 

 

Ur temat Valet 2018
Nyheter valet 2018

S vill satsa 400 miljoner på besöksnäringen

Socialdemokraterna vill satsa 400 miljoner kronor på besöksnäringen för att den ska fortsätta utvecklas som sysselsättningsmotor. Det meddelade partiledare Stefan Löfven i dag.

Publicerad 4 juli 2018
S vill satsa 400 miljoner på besöksnäringen
Stefan Löfven kom med beskedet under ett besök i Astrid Lindgrens värld. Foto: @socialdemokrat/Twitter
Stefan Löfven. Foto: Martin Hörner Kloo

– Besöksnäringens betydelse kan inte överskattas. Den skapar jobb, intäkter till bygden och gör stora delar av Sverige mer attraktiva att leva på, säger partiledare Stefan Löfven.

Satsningen, som meddelades under ett besök på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, omfattar 100 miljoner kronor per år i fyra år. Pengarna är främst tänkta att gå till Tillväxtverket som ska vara ansvarig myndighet för besöksnäringsfrågor.

Socialdemokraterna vill också se en samlad strategi för näringen med tydliga mål under kommande mandatperiod.

Nyheter konkurser

Allt fler branschföretag går omkull

Konkurserna fortsätter att öka i branschen. Nyligen begärdes prisade stjärnkrogen Esperanto och dess systerkrogar i konkurs.

Publicerad 3 juli 2018
Allt fler branschföretag går omkull
Restaurang Esperanto i Stockholm är ett av alla branschföretag som gått i konkurs under första halvåret i år. Foto: I99pema/Wikipedia, CC BY-SA 3.0

Under 2017 ökade antalet konkurser i hotell- och restaurangbranschen återigen, efter flera år av sjunkande siffror. Ökningen har fortsatt även i år, visar statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Under första halvåret sattes 229 hotell och restauranger i konkurs. Det är en ökning med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Ett av de senaste exemplen är stjärnkrogen Esperanto i Stockholm. I slutet av juni meddelade företaget att man tvingats sätta restaurangen samt dess systerkrogar i konkurs. Anledningen var en ojämn beläggning som helt enkelt inte har täckt restauranggruppens kostnader, skrev företaget i ett pressmeddelande.

Josef Vegvari. Foto: Jann Lipka/HRF

Esperanto skrev också att man beklagar den svåra sitsen som konkursen försätter de anställda i. Enligt den senaste årsredovisningen har företaget sysselsatt anställda motsvarande cirka 50 helårstjänster. På Hotell- och restaurangfacket har man kontakt med en del av dem.
– Jag har blivit kontaktad av några medlemmar. De hade fått ett brev där det stod att företaget hamnat på obestånd och skulle sättas i konkurs. De fick rådet att vända sig till oss, säger ombudsman Josef Vegvari.

Han hjälper nu medlemmarna att få ut innestående lön och semesterersättning från lönegarantin, ett arbete som HRF:s ombudsmän är vana vid. Att stora och professionella branschföretag som Esperanto-gruppen går omkull hör däremot till ovanligheterna, säger Josef Vegvari.
– Konkurser är vanliga, men inte att det är så här stora företag som borde vara kapitalstarka. Det får en att fundera på vad som händer på arbetsmarknaden.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Fråga om jobbet.
137
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här