Allt du behöver veta om visselblåsarlagen

Visselblåsarlagen är här! Nu ska även arbetsgivare med minst 50 anställda ha alla rutiner på plats. – Det viktigaste är kanske att företagen har ett krav på sig att ha en intern visselblåsarkanal, säger experten Ulrik Åshuvud.

Från och med den 17 december ska även privata arbetsgivare med minst 50 anställda ha en visselblåsarfunktion.
Skyddet för visselblåsare har stärkts med den nya visselblåsarlagen, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige.

– Skyddet har stärkts, men det är kanske inte det som är den stora förändringen för företag med mer än 50 anställda. Numera ställs det krav på hur man hanterar rapportering och skyddar uppgifterna. Det viktigaste är kanske att företagen har ett krav på sig att ha en intern visselblåsarkanal.

Transparency International Sverige har öppnat en stödlinje, dit företag och privatpersoner kan vända sig om man vill få information om lagen eller stöd i en viss fråga.

– Man kan ringa eller fylla i ett krypterat formulär och ställa frågor och få svar. Det är som en kundtjänst men med säkra vägar. Allt är ­oberoende och kunskapsbaserad information.

Den nya lagen tar sikte på arbetsplats och arbetsställe. Men det är inte felaktigheter i anställningen man vill komma åt.
– Nej, det är inte en allmän klagolåda, som att vi har dåliga skrivbord.

En sak i den nya lagen tror han behöver förtydligas: hur det är tänkt kring anonymiteten.
– Man kan rapportera på olika sätt enligt lagen, men det kan upplevas svårt att vara anonym i ett samtal.

Samtidigt, säger han, ska lagen skydda just mot repressalier för den som vågar slå larm.
– Lagstiftaren är väldigt tydlig med att man ska våga säga vem man är. Det är därför det är så starkt skydd.

Så funkar nya visselblåsarlagen

1 Vad larmar man om?

Arbetsgivare med minst 50 anställda ska ha en intern kanal där anställda kan slå larm
om missförhållanden. Det ska vara något av allmänintresse. Exempelvis om du tror att arbetsgivaren bryter mot lagen, eller något annat som ligger i det allmännas intresse att få stopp på. Det ska inte handla om den egna arbetsmiljön, din tjänst eller liknande.

2 Vem tar del av det jag rapporterar?

Det ska finnas en eller flera personer som har mandat att agera självständigt och oberoende. Många företag väljer att låta en extern part ta emot och utreda uppgifter, för att sedan åter­rapportera till företaget.

3 Kan jag vara anonym?

Ja, det kan du. Men tänk på att det kan bli svårt för den som ska ta hand om dina uppgifter om denne inte kan ställa följdfrågor. Lagen är till för att skydda dig som slår larm, även om du inte är anonym.

4 Vem kan slå larm?

Du måste inte vara anställd för att slå larm om oegentligheter. Även den som är på företaget tillfälligt, som en konsult, praktikant eller arbets­sökande kan rapportera i visselblåsarkanalen.

5 Vad händer när jag rapporterat?

Du ska få återkoppling inom sju dagar, om du inte avböjt. Om du bett att få vara anonym kan återkopplingen utebli, om det skulle riskera att avslöja din identitet. Den eller de som fått mandat att hantera visselblåsarkanalen utreder. Deras slutsatser ska sedan delas med din arbetsgivare.

6 Finns det fler att vända sig till?

Flera myndigheter är också skyldiga att ha en så kallad extern visselblåsarkanal. Om du jobbar hos en liten arbetsgivare som inte är skyldig att ha en intern kanal kan du vända dig till dem. Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket är tre exempel på myndig­heter med rapporte­ringsfunktion.

7 Hur vet jag om arbetsgivaren har en rapporteringskanal?

Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om hur man ska gå till väga för att slå larm. Det ska kunna göras skriftligt, muntligt och vid ett fysiskt möte. Om din arbetsgivare ska ha, men saknar, rutiner för visselblåsning kan du vända dig till Arbets­miljöverket som är till­synsmyndighet.

8 Kan jag fortfarande vända mig till media?

Ja. Visselblåsarlagen påverkar inte journalistens skyldighet i lag att skydda sin källa.