Chefen gillar inte att jag vabbar!

Chefen säger aldrig rakt ut att Karl inte får vara hemma och vårda sina sjuka barn. Men det hörs suckar och gliringar. Chefen antydde en gång att någon annan kan få ta över hovmästartjänsten om vabbandet fortsätter. Hur ska Karl bemöta detta?

Så här säger föräldraledighetslagen

Sandra Danowsky, processförare, Diskrimineringsombudsmannen, DO:

”Vård av barn (vab) skyddas av föräldraledighetslagen.
I lagen finns ett förbud mot missgynnande behandling av skäl som har samband med föräldraledighet.
Förbudet innebär att en arbetsgivare helt enkelt inte får låta vab eller annan ledighet påverka vid olika beslut eller när arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
Det finns ett undantag, nämligen om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.
Det klassiska exemplet som brukar nämnas är att arbetstagaren inte har rätt till lön under föräldraledighet, men undantaget kan också bli aktuellt i flera andra situationer.

Förutom förbudet mot missgynnande finns också ett förbud mot repressalier.
Det betyder att en anställd som ­anmält eller påtalat att arbetsgivaren inte följer föräldraledighetslagen inte får behandlas sämre för att han eller hon sagt ifrån.

I Karls fall handlar det om en chef som suckar och ger gliringar när Karl vabbar.
Trista kommentarer omfattas inte av missgynnande- eller repressalieförbudet så länge lagen ändå följs.
Om Karl är med i ett fackförbund är det lämpligt att han vänder sig dit för att få stöd i samtal med chefen för att förbättra arbetsklimatet.

Skulle Karl bli av med tjänsten har chefens tidigare uttalande och gliringar betydelse.

Chefen har vid ett tillfälle antytt att någon annan kan få ta över hovmästartjänsten om Karl fortsätter vabba.

Skulle Karl bli av med tjänsten har chefens tidigare uttalande och gliringar betydelse för att bevisa samband med vabbandet och att det alltså är fråga om ett missgynnande ­i lagens mening.

I ett sådant fall bör Karl i första hand kontakta sitt fackförbund, om han är medlem. I annat fall Diskrimineringsombudsmannen. Det är även tillåtet att anlita privat ombud.

Ofta är det bevisningen som avgör. Det kan därför vara bra om Karl till exempel försöker ha med sig en kollega eller annat vittne i samtalen med chefen.

Den som påstår sig vara missgynnad ska lägga fram bevisning som ger anledning att anta att missgynnandet har samband med föräldraledighet.
Därefter ska arbetsgivaren visa att det antingen inte varit ett sådant missgynnande eller att undantaget är tillämpligt.