Betydligt färre får arbetstillstånd i branschen sedan försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjdes för snart ett år sedan. Men HRF-ombudsmän ser att för arbetsgivare som fuskar spelar höjningen ingen roll.
Den 1 november förra året höjde regeringen försörjningskravet, gränsen för hur mycket en arbetskraftsinvandrare ska tjäna för att få arbetstillstånd i Sverige.
Från att tidigare ha varit 13 000 kronor blev summan mer än det dubbla.
Efter det har antalet som fått arbetstillstånd i branschen minskat kraftigt. Det visar statistik från Migrationsverket som Hotellrevyn har tagit del av.
Från 1200 arbetstillstånd till 400
Under årets första åtta månader har 436 förstagångssökande fått arbetstillstånd för ett jobb inom hotell och restaurang.
Det är en minskning med nästan två tredjedelar jämfört med samma period 2023 då 1 229 arbetstillstånd beviljades.
Bland de som redan är här och ansöker om att förlänga sina tillstånd är det fler som får avslag nu.
Siffrorna visar också att det är betydligt färre som ansöker.
Facket får frågor om försörjningskravet
Om regeringen får igenom sitt nya förslag kommer inkomstkravet att bli ytterligare höjt nästa år för att motsvara 100 procent av en svensk medianlön, i dagsläget 35 600 kronor.
HRF får många frågor om det nya inkomstkravet, både från medlemmar och arbetsgivare.
Foto: Susanne Lindholm
– Problemet är att de arbetsgivare som är ärliga inte har råd att ta in folk, säger Mikael Forsberg, ombudsman i avdelning Nord.
Men för de som fuskar spelar det höjda försörjningskravet ingen roll, menar han.
– Gränsen skulle kunna vara 50 000 kronor i månaden. De som fuskar kommer ändå att kunna anställa en pizzabagare. För pizzabagaren får ju inte sina 50 000. Han får in det på sitt konto, men sedan måste han betala tillbaka större delen till arbetsgivaren på något vis. Den problematiken kommer aldrig att försvinna med höjda inkomstkrav, säger Mikael Forsberg.
Vanligt att betala tillbaka lön
Marie Birgersson, ombudsman i avdelning Väst, håller med om att det inte har blivit bättre efter höjningen av försörjningskravet, snarare tvärtom.
– Många kontaktar oss för att deras arbetsgivare säger att ”visst vi kan lösa det här åt dig, men då får du betala tillbaka en del av lönen”. De anställda går med på det för att de inte har något annat val. Det är bedrövligt, säger hon.
En del migranter vet inte vad som gäller i Sverige. Men även när de vet att det är fel så är det inte alltid de kan göra något åt det.
– De vill oftast inte att vi går in och driver det här för om det kommer fram att de inte har den lönen som står på pappret så riskerar de ju att utvisas. De hamnar i en jäkla dålig sits, säger Marie Birgersson.
”Man är rädd att behöva åka hem”
Dessutom är det svårt att bevisa att de anställda betalar tillbaka en del av lönen.
– Åklagaren lägger ner på grund av brist på bevis. Det blir ord mot ord, säger Mikael Forsberg och fortsätter:
Försörjningskravet
- Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare till motsvarande 80 procent av en svensk medianlön. I dagsläget är det 28 480 kronor.
- Enligt regeringens nya förslag ska försörjningskravet höjas ytterligare nästa år.
- Det är en del i en större reform av regelverket kring arbetskraftsinvandring. Regeringen vill främja invandringen till mer kvalificerade jobb och skärpa villkoren för lågkvalificerade yrken. Tanken är att de sistnämnda ska utföras av människor som redan befinner sig i Sverige.
- Ett av regeringens argument för de skärpta reglerna är också att komma till rätta med fusk och utnyttjande av arbetskraft.
– Vi litar på våra medlemmar och vi vet att många migranter utnyttjas. En del jobbar 60-timmarsveckor men får betalt för 40 och tvingas dessutom betala tillbaka en del av lönen.
Hans värsta fall var en kvinna som hade en timlön på 15 kronor efter att hon betalat tillbaka resten till arbetsgivaren. Men hon ville inte att HRF skulle driva det. Hon var rädd för att bli av med sitt arbetstillstånd.
– Reglerna är helt sjuka. Om en arbetsgivare bryter mot lagen och inte betalar ut semester till exempel så är det ändå den anställde som betalar det högsta priset och blir utvisad. Det är det som gör att det blir en väldig tystnad kring det. Man är rädd att behöva åka hem, säger Mikael Forsberg.
Läs om arbetsgivarorganisationen Visita, som också är kritiska till förändringen.